När vi pratar om att odla kallt handlar det ofta om kalla sådder av grönsaker och blommor. Vi sår också sommartid, då det är ganska varmt ute, för att ha växter som växer upp senare på säsongen och kan ge oss skörd under sensommar, höst och vinter. De sommarsådda grödorna ger oss skörd när det är kallt.
Det finns ingen anledning att börja allt för tidigt
Hos oss i Mälardalen kan vintrarna vara en aning ojämna och oberäkneliga. Det kan mycket väl vara långa perioder med ihållande kyla, men inte sälla bryts de med flera dagar eller veckor med plusgrader, de vi kallar för svajigt väder. Det kan också vara tvärtom, alltså att vintern är mild och så blir det några dagar eller veckor med minusgrader. Det här året har det varit den kallaste och längsta vintern på länge och det året under våra 32 odlingsår som kanske är mest perfekt. Men precis just nu i januari är det plusgrader.
En av de milda vintrarna hos oss: Skördetid januari
Om man sår utomhus i såbyttor eller direksår på friland eller pallkragar kan man sätta igång när man vill under vintern. Klimatet utomhus är bistert och få växter gror eller växer. Det är först när våren kommer som livet kommer åter i naturen och då vaknar våra sådda frön också. Dessa sådder, pga av dess läge utomhus, följer det naturliga vädret och väcks när det är dags för dem att väckas, de råkar väldigt sällan titta upp för tidigt.
Vidd sådd i skyddade miljöer såsom växthus, tunnelväxthus, inglasad uteplats, kallbänk eller liknande blir förfarandet inte lika naturligt. Soliga vinterdagar kan det bli så pass varmt att frön luras att gro, särskilt om det är ganska milt även på nätterna. Småplantor som tittar upp i januari eller februari kan få svårt att klara sig. Något riktigt gynnsamt ljus är det inte och risken för att det ska bli riktigt kallt, under flera veckor framöver, är väldigt stor.
Att vänta med grönsakssådder till dess att den allra svajigaste och kallaste perioden är över, och man vet att ljuset är tillbaka efter den mörka vintern och värmer på dagarna, tycker vi är en god idé. Då kan ivriga små frön, som tidigt skickar ut rötter och grodd, i mycket större utsträckning klara sig. Oavsett hur kallt det blir på nätterna så kommer dagarna med sitt solljus och värmer. Det är inte helt ovanligt att plantor som är några mm höga är stelfrusna på nätterna men tinade och glada på dagarna. Har växter startat på det här sättet klarar de av att ha lite kallt och frysa.
Blommor då?
Perenner är minst känsliga för väderomställningar och de kan sås mitt i vintern i behållare, det är ju så de naturligt växer, faller till jorden och gror när det dags . Ettåriga sommarblommor kan vara lite kinkigare och därför är det bäst att vänta ett tag tills den värsta kylan är över.
Våra olika såtider
Följande uppdelningar har vi gjort:
- Sen höstsådd i november–december (direktsådd)
- Tidig vintersådd i januari–februari (direktsådd)
- Tidig vintersådd i januari-februari (förkultivering)
- Kall vårsådd i april–maj (direktsådd och förkultivering)
- Sommarsådd juni-augusti (direktsådd och förkultivering)
Sen höstsådd i november–december (direktsådd)
Innan vintern kommer gör vi det vi kallar sen höstsådd. Då är det direktsådd som gäller och vi sår fröna direkt i jorden på friland, i pallkragar eller stora odlingsbehållare och krukor. De hinner vanligen inte gro innan vintern men ligger redo i jorden tills våren kommer. Växter som lämpar sig bra för sen höstsådd är exempelvis haverrot, svartrot, morot, palsternacka, dill och persilja. Vid samma tid kan man också plantera vitlök och annan lök som är anpassad för höstplantering.
Tidig vintersådd i januari–februari (direktsådd)
Mitt i vintern, om vi inte har alltför mycket snö, fyller vi jordytan i minst ett par pallkragar med spenatfrön och torkade gula ärtor. Då ligger fröna i startgroparna för att sedan direkt kunna börja spira när våren kommer. I mitten av februari brukar spenaten titta upp, ärtorna tar lite längre tid på sig. På samma sätt kan man också direktså sådant man missat under senhösten, se stycket ovan. Om man har mycket snö kan man vänta med denna sådd, eller så kan man skotta bort snön, sprida ut fröna över den frysta jorden och därefter täcka fröna med tinad jord.
Tidig vintersådd i januari-februari (förkultivering)
I växthuset sår vi perenner under denna tid – både blommor och grönsaker – i små plastbyttor med hål i botten. Jorden vi använder är planteringsjord. Perenner växer vanligen mycket långsamt och kommer att bo i sin sålåda länge innan det kan bli tal om omplantering. Har man inget växthus att ställa sin sådd i så går det bra med annan plats ute, gärna lite skyddad till exempel vid en husvägg i ett söderläge. Perenner, det vill säga fleråriga växter, är programmerade att klara sig igenom årets alla månader och därför fungerar de att sås så här tidigt. Lite omväxlande väder och temperaturer är alltså ingen fara för perenner snarare tvärt om det triggar dem, vissa av dem måste ha det så för att kunna gro.
Vintersådd i februari–mars (förkultivering)
Vi försår en mängd olika ätbara växter i krukor och plastbyttor i kallväxthuset, men i januari är det på tok för tidigt. Från mitten av februari eller i början av mars är mycket bättre ( för oss i zon 2 – 4). Då har den allra kallaste perioden bakom oss och ljuset börjar bli tillräckligt för att liv kan börja. Vi låter några sålådor och krukor stå utomhus vid en södervägg eller på balkongen. Det är nämligen roligt att se om det blir någon skillnad på resultatet. Främst örter, kålväxter, bladgrönsaker och lökväxter. Vi vattnar med snö eller vatten. Alla förkultiverade plantor blir bäst om de blir omplanterade minst en gång. Ju större plantorna är innan utplantering, desto större är chansen att de växer fint och står emot till exempel skadeangrepp.
Bor du i högre zoner eller om din trädgård ligger i ett köldhål kan du behöva vänta med sådden till i slutet av mars, ja en del ända in i april. Det är svårt att ge några generella råd om exakta tider för sådder då våren kommer vid olika tider i olika zoner, en del zoner har knappt någon vår. Varje år även är unikt och det är först efteråt man verkligen vet hur odlingsåret var. Ta för vana att lära känna dig och ditt odlande mer oavsett var du odlar någonstans och finn de mest guynnsamma ställena i din trädgård. Ett tips är att sätta sig in i hur en växt vill leva och samtidigt våga utmana den. För den som våga att experimentera blir odlandet ett spännande äventyr och handen på hjärtat, ingen minns en fegis. Det är av misslyckandena vi lär oss mest.
Kall vårsådd i april–maj (direktsådd och förkultivering)
I april försår vi bland annat tomat, betor, mangold, nyzeeländsk spenat, trädgårdsportlak, rosamarin och basilika i kallväxthuset eller utomhus. Nu är faran för kalla nätter nästan helt borta även om det kan komma någon natt då och då med rejäl kyla och till och med minusgrader. I kallväxthuset är de flesta växter oftast skyddade av värmen som ackumuleras i all jord, krukor och annat bråte man har i växthuset under de varma dagarna. Blir det trots det kallt, vissa år är det så och även långt ner under nollan, kan man behöva, inte minst för att dämpa ens oro, sätta in en kupévärmare under de kallaste nätterna. Det är främst tomat och trädgårdsportlak som är känsligast.
Vid samma tid sätter vi potatis och direktsår bondbönor. Senare i maj förkultiverar vi gurkväxter, majs och trädgårdsbönor. Innan vi direktsår eller planterar ut små plantor är vi noga med att rensa bort allt eventuellt ogräs och gamla växtdelar från jordytan. Om det ligger växtmaterial i jorden är det helt okej. Det bidrar till en bra jordstruktur. För att förbättra jorden ytterligare blandar vi ner rikligt med kompostjord och gödsel. Därefter sår vi våra frön.
Sommarsådd juni-augusti (direktsådd och förkultivering)
Efter maj är det inte särskilt kallt i vår odlingszon, men trots det fortsätter vi att så utomhus eller i kallväxthuset. Det gör vi för att få plantor till serieodlingen och för att det ska finnas växter att skörda under hösten och vintern. Vi har också många växter kvar på brickor och bord från vinter och vårsådderna, eftersom vi alltid sår för många frön. Kombinationen av att så nytt och av en hel del överblivna plantor, dels de som står i sina byttor dels är omplanterade är fantastiskt. Det är ett smörgåsbord av mängder av växter i olika växtstadier som kommer kunna ge oss skördar vid olika tidpunkter.
Utplantering
I slutet av april och under maj sker den största utplanteringen av växter hos oss. Då är det vinter- och vårsådder vi planterar ut. Ofta har vi någon slags idé och önskedag när utplantering ska ske men allt som oftast kommer det något annat emellan. Det brukar sluta med att vi drar näven i bordet och lägger allt åt sidan en eller ett par dagar och ger oss ut och och planterar tills timmen är sen, inte sälla tar vi med lite vin och hoppas på att ungarna lagar middag. Ju tidigare man planterar ut växter desto smartare är det att bygga små tält med fiberduk, bara för att skapa ett lite mysigare mikroklimat.
Det är nästan aldrig försent
Ofta får vi frågan om det är försent att så men oftast ä det inte det. Har du inte sått i februari kan du så i mars och har du inte sått i april kan du så i maj. Skulle du passera augusti skulle man kunna säga att det inte blir så stora växter att skörda innan solen försvinner på hösten men ibland kan man ha flyt.
Mitt i allt odlande och våra beskrivningar om hur vi odlar och våra rekommendationer är det viktigt att du inte glömmer bort att ha roligt! De flesta som odlar sår för många frön, köper på sig för många fröpåsar, har svårt att slänga växter och dödar en hel del både ofrivilligt och frivilligt. Det bara är så.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar