Under några år har vi lyckats att vinterså spenat i pallkragar och direkt på friland under januari och februari. Oftast har vi berättat om hur vi vintersår i kalla ouppvärmda växthus men den här tekniken är enklare än så. Har du is i magen och vill ha en tidig och riklig skörd av spenat rekommendera jag verkligen denna teknik. Du behöver bara frön och någonstans att stoppa dem.
Det här är ett samarbete med fröföretaget Impecta Fröhandel som vi under det framtida odlingsåret kommer att återkomma till ett flertal gånger. Impecta Fröhandel var ett av de fröföretag jag upptäckte tidigt i livet. Då var deras fröpåsar rödvita och deras katalog innehöll sparsamt med bilder, en del svartvita. Det var innan internet fanns! Kombinationen Impectas Fröhandels frön, medlemskapet i trädgårdsamatörerna och deras tidningar samt Nils Åkerstedts böcker blev en särdeles bra kombination när jag började skapa nya plantor i skogsträdgården.
Äventyret med att vinterså
Under 1990-talet började mina äventyr med att vinterså olika slags perenner i mitt första kallväxthus. Strax efter de första lyckade sådderna började jag att experimentera med olika kryddor och grönsaker. Jag slogs av häpnad att man kunde så såpass många olika slags växter i minusgrader och få sådan fantastisk grobarhet, kompakta plantor och försprång i tid. Jag har sedan dess praktiserat vintersådd under varje år och utökat med flera olika växter. Idag sår vi mer än ca 70% av alla växter vi odlar kallt och vi sår dem mellan oktober och maj.
Egentligen är det ju inte så konstigt att så kallt. Den bästa förvaringsplatsen för torra frön är ju i minusgrader och vintersåddteknikerna härmar ju egentligen bara naturen. En planta blommar, bildar frö och släpper dem till marken och vill det sig väl och fröerna överlever startar livet när det våras. Det fina i kråksången med vintersådder är att när vintern börja klinga av och värmen återkommer blir fröna blöta och livet görs möjligt. Fröna bestämmer själv när de vill gro.
Att vinterså spenat är fantastiskt
Under årens lopp har vi experimenterat med att så en hel del växters frön direkt på dess odlingsplats som tex morötter, svartrot, dill, persilja, ärtor och spenat. Att vinterså spenat har kommit att bli en tradition hos oss och två till tre pallkragar med spenat tillfredställer vårt behov av spenat under lång tid. Med färsk spenat lagar vi soppor, pajer, har i sallader och som smörgåspålägg. Men framförallt njuter vi av den lyxiga spenatsalladen med balsamico, rostade solrosfrön och hyvlad parmesan. Kanske är det den salladen som är barnens favorit. Det är lätt att frysa in spenat också.
Fakta om spenat
Spenat går ofta upp i blom under skandinaviska vår- och sommarförhållanden, även de sorter som är trögblommande, vare sig de är F1 hybrider eller inte. Det är ljuset som ställer till det, att vi har så ljusa dygn under denna tid. Ljuset får spenaten att börja blomma och satsa på dess egen fröförökning istället för att producera mängder av mörkgröna blad och det är ju bladen vi vill åt. Därför passar det allra bäst att så spenat mellan december och mars eller under i juli – augusti för skörd under nästkommande år, alltså att övervintra spenaten på dess plats. Så att man undviker de allra ljusaste dygnen/ veckorna.
Tre nya sorter i år
I år testar vi att vinterså tre helt nya sorter för oss i pallkragarna, ”Gigant America”, ”Medania” och monsterspenaten ”Monstrueux de viroflay”. Tidigare år har vi sått ”Palco” och ”Blomingsday long standard” med fint resultat. Gigant America är ekologisk och verkar var ganska ordinär. Medania har extra stora blad och är stocklöpningsresistent och förväntas alltså inte gå upp i blom lika lätt som vanlig spenat. Monstrueux de viroflay är en kulturavsort och sägs få extremt stora blad och innehålla något mindre mängd oxalsyra än vanlig spenat. Alla tre sorter verkar otroligt spännande.
Det här tillvägagångssättet, som jag beskriver här nedan, kan man praktisera mellan december och slutet av mars eller under juli – augusti.
Direktsådd i pallkragar eller på friland
Det ända man behöver för att vinterså spenat direkt i pallkrage eller på friland är egentligen bara en plats och frön. Jag brukar börja med att ta bort synligt ogräs och grufsa i jorden med fingrarna eller med ett litet handredskap. Ibland slänger jag på ett par deciliter pelleterat hönsgödsel och ibland struntar jag i det. När jag struntat i hönsgödslet brukar jag gödselvattna under våren när plantorna tittat upp om jag vet med mig att jag gödslat mediokert under föregående år ( tex om jag odlat rotfrukter).
Det är mycket vanligt förekommande att fritidsodlare gödslar allt för sparsamt. Tillhör du en av dem, rekommenderar jag att du tar det gödsel du har hemma och slänger på några deciliter, överdosera gärna. Vill du istället gödselvattna när spenaten tittar upp, skriv då gärna en skylt och sätt ner där du sått spenaten med en påminnelse så att du inte glömmer detta.
Gillar du också frodiga pallkragar som ger mycket skörd rekommenderar jag dig att verkligen så tätt
Sprida ut fröna
Jag brukar hälla alla frön i handen och med ögonmåttets hjälp skapa en inre bild om hur jag ska fördela fröna på ett så jämt lager över hela ytan som möjligt. Blir det för glest brukar jag öppna ytterligare en påse eller försöker sprida ut fröna på så jämt avstånd som det bara går. Hellre för tätt än för glest är mitt måtto. Jag slänger egentligen bara ut fröna över ytan, att hålla på att pilla ner hundratals frön i små hål eller små fördjupningar tar alldeles för lång tid för mig.
Jord
Antingen kan man krafsa ner fröna med sina händer eller med ett verktyg, om jorden är redbar, eller så tar man jord som finns tillgänglig tex från en pallkrage bredvid eller en jordsäck man har stående. Cirka 1 cm tjockt lager brukar vara lagom att lägga ovanpå på de utspridda fröna. Det där med jordsäckar är riktigt bra om man sår spenaten när marken är frusen. Då kan man strö ut fröna direkt på den frysta jorden och sedan täcka med jorden man har tinad.
Det brukar ta ett par dagar att tina en säck planteringsjord inomhus, så befinner du dig i en köldperiod när du ska vinterså spenat är det en god idé att planera för sådd ett par dagar innan. Vid detta förfarande är det dessutom svårt att gödsla vid sådd, då man gärna vill få ner gödslet en bit i jorden. Så näringen får du tillsätta i efterhand och då passar det allra bäst med flytande näring.
Markera tydligt
En viktig del när det gäller odling är att markera och skriva ner när man sår eller planterar om. Det är snudd på omöjligt att komma ihåg allt utantill och det är skittrist att råka gräva bort en sådd av misstag, vilket har hänt mig en hel del gånger. För säkerhetsskull markerar jag på två sätt, dels genom att jag skriver med en permanent tuschpenna på en stor märkpinne. Jag gör också hål i fröpåsens nederkant och trycker ner märkpinnen genom påsen till fröna. Genom att fota av sådderna med fröpåsarna i fokus finns också bilderna i min telefons bildgalleri ifall pinnar och påsar skulle komma bort eller bli otydliga.
Törnrosasömn
När fröna väl är i jorden ligger de och sover, jag vattnar aldrig sådderna förrän de tittar upp under senare delen av våren. Blir det vinter med snö lägger sig snön som ett täcke över fröna och smälter om vartannat, i alla fall i odlingszon 1 – 3. Blir det en varmare vinter blöts sådderna ner av regnet. Hur som haver så kommer fröna att så småningom vakna till liv.
En av fördelarna när man vintersår spenat, ja alla växter man sår så här naturligt, är att de verkligen följer den rytm just detta odlingsår har och den odlingszon man odlar i. Och ärligt talat, är det inte bättre att spenatfröna ligger ute i ens odling och väntar på att gro än att de ligger i en frölåda?
Magin med kallsådder
För många är det där med vintersådder, ja kallsådder överlag, lite av magi och kan kännas för bra för att vara sant. Vanligtvis bökar och stökar man med växterna inomhus och man planterar om gängliga plantor som ska avhärdas och det kan bli ganska mycket arbete från frö till skörd. Det är verkligen inte fel att hålla på så, jag älskar själv detta arbete. Men att så kallt har förenklat mitt odlande och ger mer och fler skördar, det kompletterat odlandet i stort.
Från och med i mars börjar ljuset bli så pass rikligt och starkt för att ge energi till de pyttesmå plantorna samtidigt som kylan bromsar växtkraften och det går långsamt för de kallsådda växterna. När sedan värmen kommer är de små plantorna med dess utvecklade rotsystem redo att växa sig stora på väldigt kort tid. Utifrån ljusrytmen är en optimal rytm med ca 12 mörkt och 12 ljus det allra bästa, om det är dess blad man vill skörda.
Som den första bilden här ovan visar är spenaten vi vintersår redan uppe redan den 14 mars. Ofta har vi lite snö kvar i norrläge i våra odlingar samtidigt som det nya livet spirar vid den tiden på året. Jag tycker att det är fantastisk och häpnar varje år av att de där pyttesmå plantorna klarar det bistra vädret med ibland flera minusgrader på nätterna. Samtidigt känns det ju hur naturligt som helst.
Riklig skörd genom att vinterså spenat
Under hela maj och en bit in i juni kan vi skörda spenatblad. Ofta klipper vi av bladen och topparna men ser till att inte skada underliggande planta, alltså vi rycker inte upp dem. En planta som man skördat varsamt ifrån kan fortsätta att producera smakliga blad under en längre tid. Spenatbladen håller i flera dagar i kylen om man förvarar dem i en tät plastpåse eller glasburk med lock och sköljer dem lite då. Vi försöker även att förvälla en hel del spenat och fryser in i portionsförpackningar. Det är ju så lyxigt att ta fram under sen höst och vinter och minnas det gröna överflödet.
Det är svårt att säga vad vi gillar mest med spenat men den där salladen med balsamico, rostade solrosfrön och parmesan går åt som smör i solksken hos oss och passar som tillbehör till många av de rätter vi lagar.
Vill du klicka dig till våra respektive spenatrecept klickar du på den gröna texten i bilden så kommer du direkt till receptet. Önskar dig lycka till med att vinterså spenat.
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar