Hur mycket spenat blir det i en pallkrage?

Spenat i pallkrage

Vi har under de senaste åren kommit att gilla spenat mer och mer. Det finns två anledningar till det, dels handlar det om att vi funnit och skapat goda recept, men också att vi vintersår spenaten och då går den inte upp i blom direkt. Men hur mycket spenat blir det egentligen i en pallkrage?

Spenat var under min barndom nästan som ett skällsord. Bara orden spenatstuvning och spenatsoppa får mig att minnas en kladdig och slemmig röra från skolbespisningen. Kan inte minnas att vi någon gång åt spenat hemma i min familj, samma sak för Johannes.

När jag och Johannes odlade spenat tillsammans för första gången blev jag ganska häpen. Jag trodde att man skulle plocka bladen vid marken, men i grönsakslandet blev det gängliga och ganska höga plantor med ljusgröna blad. Johannes tyckte inte att det verkade konstigt, eftersom det blivit så för honom under en massa år. När vi började vinterså spenat blev resultatet helt annat. Plantorna höll sig låga och mörkgröna ganska länge innan de reste sig upp mot solen och villa börja blomma. Efter den upptäckten har vi aldrig mer sått spenat under våren eller försommaren.

Lästips: Hjälp, spenaten blommar!

Den spenat som vi skördade i början av vårt gemensamma spenatodlande åt vi bara färsk som sallad eller smörgåspålägg. Att tillaga spenaten kände jag var onödigt eftersom det inte skulle bli så gott. Men det var då. Vi började så hela backar med spenat och utökade med hela pallkragar. I takt med denna utökning blev det naturligt att hitta fler sätt att använda spenaten i matlagningen.

Plötsligt blev det riktigt gott att tillaga en spenatsoppa, fylld pasta med riccotta och spenat eller en spenatpaj. Bara jag hackade spenaten väl i färskt skick innan tillagningen och mixade den väl i soppan, blev det oerhört gott. Helt utan slemmighet.

Hur mycket spenat blir det i en pallkrage?

Vill man odla spenat till sin egen matlagning kan det vara lite intressant att veta ungefär hur mycket spenat det blir i en pallkrage. Vi brukar som sagt vinterså spenaten. Till en pallkrage med näringsrik jord brukar vi sprida ut en till två påsar med frön.

Skörda spenat
Första skörden vid Kristi Himmelsfärd.

Första skörden

När spenaten växer upp, bildar bladen en härligt grön matta. När bladen är ungefär 5-6 centimeter långa kan man plocka de flesta bladen. Vid den här tiden har plantorna alltså inte börjat gå upp i blom ännu. Möjligen kan man ana att några är på väg upp. Men dessa nyper man av när man skördar.

Den 15 maj skördade vi nästan alla blad. Den sammanlagda vikten för de färska bladen blev 1500 gram. All spenat fick denna gång bli till ”matlådor” att ta fram en dag då vi suktar efter spenat, men inte kan skörda. När man steker eller kokar spenat minskar volymen drastiskt. Det som alldeles nyss verkade vara en mycket stor skörd känns med ens ytters pluttig.

Fyra behållare med fräst spenat till två pajer och två soppmiddagar.
  • Cirka 500 gram finhackades och stektes i lite olja. När nästan all vätska reducerats tillsatte vi lite mer olja och finhackad vitlök. Det färdiga spenatfräset ska bli till fyllning i två spenatpajer. Vi delade spenaten i två plastbehållare och hamnade i frysen. Perfekt att ta fram den dag då vi är sugna på spenatpaj.
  • Cirka 1000 gram grovhackades och stektes med lite olja. När all vätska reducerats fördelade vi spenaten i två plastbehållare. Dessa ska användas till spenatsoppa.
  • Sammanfattningsvis går den första skörden till: två spenatpajer och två soppor.

Andra skörden

Efter ungefär två veckor hade spenaten i pallkragen vuxit upp igen och man kunde knappt förstå att vi redan hade skördat en omgång. Blomknoppar syntes på nästan varje enskild planta. Vi klippte av varje planta, några centimeter från jordytan. På några plantor sparade vi ett eller två blad längst ner eftersom vi ville se om och hur i så fall plantorna skulle växa vidare.

Andra skörden, blomning är nära.

Den andra skörden gav inte riktigt lika mycket som den första omgången. Då blev det 1500 gram och den här gången blev det 1200 gr. Men ändå så pass mycket att vi känner oss riktigt nöjda.

  • I likhet med tidigare skörd gjorde vi två spenatfyllningar till paj. 500 gram spenat finhackade vi och fräste i lite olja. När det mesta av vätskan dunstat la vi ner en finhackad vitlöksklyfta som får fräsa en stund och bli mjuk. Sedan var spenathacket klart att fördelas i två behållare som vi ställde i frysen efter att innehållet svalnat.
  • 500 gram spenat fick bli till en soppgrund. Bladen och vissa stjälkar grovhackades vi och fräste i lite olja. När vätskan reducerats förpackade vi spenaten och lät det svalna. Sedan hamnade spenatfräset i frysen.
  • Cirka 150 gram av de färska spenatbladen blandade vi ner i en våffelsmet och gjorde spenatvåfflor av. Först finhackade vi bladen och sedan blandade vi ner dem i smeten. Verkligen ett bra sätt att göra våfflorna lite mer matiga. Som tillbehör till våfflorna hade vi en fetaostcremé.
  • Cirka 50 gram fick bli till en spenatsallad med rostade solrosfrön, balcamico och parmesan.
  • Sammanfattningsvis går den andra skörden till två pajer, en soppa, spenatvåfflor och en sallad.

Tredje skörden

Trots att vi kunnat skörda så mycket spenat var vi ganska hoppfulla och nästan räknade med ännu en skörd när vi kom till odlingen nästa gång efter ca två veckor. Men spenaten orkade inte mer. De avklippta stjälkarna och de enstaka blad vi lämnat kvar stod kvar och såga livfulla ut, men några nya blad hade inte utvecklats. Dessutom var allt ganska ljusgrönt och inte särskilt krispigt. Det blev alltså ingen tredje skörd.

Summering

I en pallkrage i Farbror Gröns skogsträdgård i odlingszon 3, kunde man denna vår skörda 2700 gram spenat. Det kanske inte låter så mycket, men med tanke på att det kan bli fyra pajer, tre soppor, en våffelmiddag och en sallad, är det en fantastiskt stor skörd tycker vi. Vilken sort kanske ni undrar? Sorten heter Medania. Kanske undrar ni också varför vi inte åt upp mer av skörden direkt istället för att frysa in. Det beror på att vi hade en till pallkrage med spenat i skogsträdgården och en stor back i tillsammansodlingen. Så det blev ganska mycket spenat att kalasa på i färsk skick också.

Sugen på goda spenatrecept? Läs Spenatfrossa – våra bästa spenatrecept

Theres Lundén

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

9 + 7 =