Farbror Gröns 10 bästa odlingsråd

Vad är viktigt att tänka på om man ska lyckas med en trädgård eller odling? I detta inlägg har jag listat mina bästa odlingsråd. Hoppas de ska komma till nytta i ditt odlande.

Med 30 års odlande i bagaget och mängder av misslyckanden och lyckanden blev det här ett riktigt spännande inlägg att skriva. Först tänkte jag, vad ska jag extrahera som mina bästa 10 bästa odlingsråd och kommer det överhuvudtaget att handla om odling? Odlandet har ju blivit så integrerat i resten av mitt liv och många gånger har odlandet varit som en metafor för livet och livet som en metafor för odlandet. De går in i varandra. Theres och jag satt oss ned och började prata och det jag inte såg tydligt kunde hon se och vice versa.

När jag började odla den 8 mars 1992 hade jag inga som helst drömmar eller planer på att jag skulle fortsätta med odlandet i hela mitt liv och verkligen inte att arbeta med odlandet som jag gör idag. Mitt odlande var en stor uppförsbacke som bestod av iver, kunskapsbrist samt en stark vilja. Efter första säsongen var jag fast i odlandet.

Närvaro kom före skörden

Det var inte först och främst drömmar om stora skördar och stora blomsterhav som fick mig att gå igång på alla fyra från start. Det var äventyret med att starta upp en trädgård som legat i dvala som var det stora äventyret och ganska snart upplevde jag de positiva bieffekterna, sammanhang, medvetenhet och närvaro. Att börja att skapa något, ha något spännande att göra, något som fanns precis utanför ytterdörren, vilken gåva det var och är. Odlandet öppnade upp mig än mer för naturen och min resa att lära mig att förstå den. Odlandet med alla dess nivåer gjorde livet, mitt liv, mer intressant och levande.

Sedan den där våren 1992 har mitt odlande utvecklats och jag har slagit in på olika slags stigar och jag har experimenterat mig fram. Odlandet har lärt mig så otroligt tydligt att saker och ting inte blir som man tänkt sig och att det finns utrymme för andra chanser. Går det åt helvete, så kommer det en ny säsong och då kan man ju testa något annat. Jag har förstått att jag inte förstår allt och att det hela tiden finns nya saker att lära sig. Varje säsong har nya gåvor och nu i och med att vi har sociala medier, lär jag mig kopiöst mycket bara genom att stirra ner i telefonen.

Där det började och där jag fortfarande håller på

Farbror Gröns 10 bästa odlingsråd

Nedan följer ett tiotal odlingsråd. Dessa odlingsråd är inte graderade i någon uttänkt skala 1 – 10 där 1 är det viktigaste osv. Viktiga odlingsråd kan skifta från person från person, vilket odlingsråd som är mest angeläget för dig vet bara du.

Odlingsråd 1: Odla som du vill!

En del slår på stort och börjar odla massivt redan från start och andra jobbar sig försiktigt fram under flera år. Vissa köper en massa attiraljer och andra tar det de har. Somliga odlar en mängd olika sorter hit och dit och andra kör på några beprövade och säkra kort. Det finns inget rätt eller fel i det ena eller andra tillvägagångssättet.

Det viktigaste när man ger sig in på odlarstigen, är att man känner att man mäktar med det hela och att det är roligt och ger energi. Är du speedad och lagd åt att ta ut svängarna ska du göra det och är du lite försiktig så ska du vara försiktig. Men, det kan vara en god idé att fundera på motsatsen till vilken slags person man är. Är man lite långsam kanske man kan vinna på att pressa sig själv att vara lite mer vågad och är man väldigt kraftfull och explosiv är det inte fel att ta det lite lugnt ibland.

Hur som haver, jag har inte träffat en endaste odlare under mina odlarår som blivit utbränd eller gått in i vägen av sitt eget odlande. Tvärtom verkar det ge mer och mer energi och för många är det även en läkande kraft i att odla!

Lästips: 1 Mitt trädgårdsliv – den genetiska förklaringen och olyckan 2 Mitt trädgårdsliv del 2 – stadsliv byts mot skogsliv 3 Mitt trädgårdsliv del 3 – odlandet startar

Odla goda grödor är ett hett odlingsråd.

Odlingsråd 2: Odla grödor du tycker om

Försök att matcha det du odlar med det du har användning för och faktiskt tycker om. Gillar du potatis, morötter och tomat, då är det dessa grönsaker du ska odla och inte grönsaker du är tveksam till eller kanske inte ens vet hur de smakar. Att till exempel så en massa frön av något man inte är så förtjust i eller som man har svårt att hitta olika användningsområden för, brukar inte vara någon bra idé. Ta då hellre bara några frön eller hoppa över det helt och hållet.

Personligen tycker jag att det är jättekul och spännande att odla nya grödor och till och med grödor jag aldrig smakat, så var det tex med Epazote, Japansk sodaört och Bittergurka. Men jag brukar inte odla jättemycket av de nya grödorna utan jag prövar mig fram i sakta mak. När jag sedan ska avnjuta de för mig helt nya grödorna tycker jag ofta att de är goda och intressanta, då jag har jobbat upp ett starkt intresse för dem. Jag är också en människa som tycker om nya skumma smaker så jag är relativt lättflörtad.

Tänk på att många av våra favoritgrönsaker finns i många sorters varianter, färger och former och bara genom att välja olika sorter kan man få nya smakupplevelser . Potatisen Linzer delikatess och cherie är ju tex olika varandra i både konsistens och smak, precis som tomaten Ponderosa och Costeluto Genovese. Är du en broccoliälskare finns det jättemånga olika sorter att välja mellan. De senaste åren har vi tyckt att Green Magic är den bästa sorten men i framtiden kanske vi väljer en annan bara för att det är så spännande att testa någon ny sort.

Lästips: 1 5 tomatprodukter du kan göra av dina tomater 2 Skörda gurka – om partenokarpa sorter, skördetid och beska gurkor.

Rädda det som räddas kan!

Odlingsråd 3: Ge inte upp!

Vill man utveckla sitt odlande är det en god idé att inte ge upp. Uttryck som: En gång och aldrig mer!”, går för det mest bort helt hos oss. Om något inte vill sig, beror det ofta på något och då gäller det att ta ett nytt tag. Testa igen men göra på nytt sätt. Det är så man kommer vidare.

Dig själv: Det är de som inte ger upp som lyckas. Jag känner inga människor som lyckas med det de gör och som inte samtidigt jobbar hårt för det, det finns oftast inga enkla genvägar till blommande trädgårdar och stora skördar. Genom lust, kärlek (hämndbegär), nyfikenhet och vilja kan man komma långt. Genom att ta sig vidare får man än mer kraft att ta sig över framtida trösklar. Det är viktigt att kliva på och se sin egen kraft när den uttrycker sig, att vi är kapabla, att vi kan skapa. Ger vi upp i odlandet kanske det beror på att självförtroendet inte är på topp. Men orkar du att lyckas lite grand så kan det kanske skänka hopp och kraft till nästa tröskel och framtida odlingssäsonger.

Eller dina plantor: På bilden ovanför är det primula Japonica-plantor som håller på att dö i torkan 2018. Brunnen sinade och vi fick åka till bensinstationen och hämta vatten i dunkar och flaskor. Att vattna i rabatterna låg längst ner på prioritetslistan. Jag ville ändå inte ge upp och låta mina härliga primulor dö så jag testade en ny lösning. Genom att gräva upp plantorna och plantera dem i krukor med planteringsjord och ställa dem i odlingsbrickor och gamla kräftkartonger, behövdes det inte lika mycket vatten för att få dem att överleva till hösten, dessutom fick de en liten näringsbost av planteringsjorden. När hösten kom planterade jag ner dem igen med lite gödsel och nästa säsong kunde jag njuta av mina överlevda och blommande primulor.

Lästips: 1 Det blev en ny brunn och massor av tankar om vatten 2 Odlingsbrickor – ett riktigt bra odlingstillbehör 3 Så räddar jag mina perenner under torra perioder

Näring, något som glöms förvånansvärt ofta.

Odlingsråd 4: Ge inte bara vatten till din katt

Vatten är en grundförutsättning för att växter ska växa, precis som solljus. Ofta vattnas det för lite har jag märkt. Antingen vill man spara på vatten eller så kanske man har hört att växter kan dö om de får för mycket vatten. Det sistnämnda är sant förvisso, men har man bra dränering med hål i botten på krukor eller odlar i djupa bäddar brukar den risken inte vara så stor. Det kan också vara så att man faktiskt inte riktigt vet hur mycket vatten växer behöver. Ett bra sätt att ta reda på det är att använda en odlingsbehållare med vattenreservoar. Då kan man ganska lätt se hur mycket vatten växten i behållaren är i behov av.

Men även om man är bra på att vattna räcker inte den tillförseln för att en växt ska växa optimalt. Precis som en hund eller katt behöver också ditt trädgårdsland och rabatt både vatten och näring. Jag skulle säga att bland odlare är det väldigt många som gödslar för lite eller inte alls. Näringen kan komma dit från olika källor och på helt olika sätt, men någon slags energi behöver man tillsätta.

Har man en tung lerjord man odlar i kan det dröja ganska länge innan man upptäcker näringsbrist. Leran är full med mineraler och ger betydligt mer skjuts till grönsakerna än tex en lätt sand- eller torvjord, men till slut minskar näringen även i lerjorden. Odlar man i en sand- och torvjord syns det ganska omgående om det är för lite näring. En detalj som är bra att veta om jord på säck, sk planteringsjord, är att den innehåller gödsel för 3 – 4 veckor. Ska man odla tex tomater, chili, paprika, gurka och aubergine mm i krukor som man fyller med planteringsjord behöver man antingen blanda ut jorden med något fast gödsel vid planteringen eller se till att gödselvattna med något giftfritt preparat kontinuerligt under växtsäsongen.

Är kompost näring? Nja kompost och bokashi kan både vara näringsfattig eller näringsrik. Näringsinnehållet står i proportion till vad du lägger i din kompost. Ju mer animaliska produkter desto mer näring, ju mer papper och grönsaksskal desto mindre näring. Mikroorganismer, svampar, bakterier mm kan inte ersätta näringen men är ändå viktiga ingredienser i en frilandsjord eller pallkragejord. En trädgårdskompost och en trädgårdskompost där man både komposterar trädgårdsavfall och matrester ger mer jordförbättrande effekt än bokashi emedan bokashi kan, beroende på vad du lägger i den, ge mer koncentrerad näring.

Varning!

Idag är det jättesvårt att veta vilket gödsel man ska använda då det smitit in rester av bekämpningsmedel i flera organiska och ekologiska gödsel. Var försiktig när det gäller dessa organiska, ekologiska och kravmärkta gödsel. Kontakta allra helst producenten / återförsäljaren för respektive gödsel innan du använder gödslet och hör dig för hur just deras gödsel just i år har för status. Har de analyserat och undersökt ifall det finns rester av pyralider i gödslet? Har de provodlat i sitt gödsel?

Läs gärna: 1 Gift i gödsel – hur ligger det till och vad gör vi? 2 Göra eget ogräsgödsel och ensilage 3 Odla med ensilage

Ju mer sol desto större och godare skörd

Odlingsråd 5: Välj alltid stället med flest soltimmar!

Det blir goda grönsaker om grönsakerna får så mycket sol som möjligt, det gäller allt från morötter till tomater. Vissa grödor kan typ inte leverera så bra om de inte får massor av sol, som tex chili och paprika. Ett tydligt exempel på detta är både chili och tomatfrukter som utvecklas under sen höst då det är dåligt med solljus. De smakar inte lika mycket som de frukter som fått sommarens gassande sol. Även rotfrukter är beroende av mycket solljus. Får de växa i skugga blir de fjuttiga och i solljus friska och kraftiga.

Om du har möjlighet ska du anlägga din grönsaksodling i ett läge med så mycket sol som möjligt. Det kan bli lite jobbigt med tanke på att du kommer behöva vattna en del, men det är det värt. Tänk på att det är växternas blad som arbetar med solen och inte dess frukter! Plantera därför lägre växter framför (söder om) högre så att risken att växter skuggar varandra minskar.

Om det nu är så att du inte har något läge med full sol så får det vara så.

Lästips: 1 Därför tar jag in gröna tomater 2 Skuggig trädgård – tips för både rabatter och grönsaksland

En härlig kompostjord

Odlingsråd 6: Skapa en levande jord

I början när jag började odla var jag väldigt fokuserad på växterna jag skulle odla. Men ju mer jag odlade jorden och såg till att tillföra gödsel och organiskt material desto finare blev mina blommor och grönsaker. En jord med både näring, mineraler och med förmultnat organiskt material är den bästa grunden för de flesta växter och det behöver tillföras kontinuerligt. Mineralerna och näringen från gödsel förser växterna med viktiga näringsämnen så att de växer fint och mår bra. Det organiska materialet som man tillför jorden i form av täckodling eller kompost ger en god struktur för jorden. Jorden blir luftig och växters rötter får lätt att ta sig fram.

Det organiska materialet blir också till en vattenreservoar och suger åt sig vätska när det regnar eller vattnas, vilket sedan skapar en fuktig och härlig miljö för växterna. En fuktig jord som innehåller gamla hel- eller halvförmultnande växtdelar lockar också till sig nedbrytare till jorden. I takt med att de tar sig an det gamla växtavfallet avger de näring till jorden. Det sägs att daggmaskars bajs är ungefär 3-5 gånger mer näringsrikt än det de stoppar i sig. Det borde alltså betyda att ju fler maskar du har i din jord, desto bättre är jorden för växterna.

Det är lika mycket jorden vi odlar och om vi glömmer bort detta blir det vi odlar i den till slut lidande. Att se helheten bättre när vi odlar kommer med åren och den resan är fantastisk!

Hur ska man tänka vid krukodling? En levande jord är allra mest viktigt i större odlingar, dvs på friland, rabatter och i pallkragar och lådor utan botten. Handlar det om kärl med botten finns liksom inte någon naturlig in- och utväg för nedbrytare. Att tillföra organiskt material till en krukodling kan ge luckerhet och en fuktighetbehållande effekt, men materialet kommer troligen inte att fortsätta nedbrytningen i krukan i så stor utsträckning. Min erfarenhet är att plantor i krukor i princip kan växa i vilket substrat som helst. Det kan vara kokosfiber, torv, jord, vatten, halm, sand, papper mm (men personligen gillar jag torvbaserad jord allra bäst på grund av dess fuktighetsbehållande förmåga). Det är inte direkt substratet som är viktigt, utan näringen som tillsätts samt vatten såklart.

Lästips:1 Återvinn jorden! 2 Förbättra jorden kontinuerligt 3 Jorden – en viktig del i mitt odlande

Såetiketter
Återvunna etiketter, jag kör dem i diskmaskinens bestickkorg.

Odlingsråd 7: Märk upp dina växter

Man kan lätt tro, när man ”bara” sår några frön att man ska komma ihåg vad man pillat ner i jorden. Att överskatta sina förmågor är nog ett relativt vanligt mänskligt drag. Det gäller även vid omplanteringar och slutplanteringar. Hur sjutton tänker man egentligen, det är ju supersvårt att minnas, speciellt när det gått några veckor och månader. Inte sällan har den dåliga karaktären också ställt till det så att man har alldeles för många sådder och sorter igång. Var därför noga att du märker upp vad du odlar!

Får du även plats med mer information på etiketten, och har tid att skriva den, är det att rekommendera. Jag brukar skriva ett S för sådd och därefter datum och OP för omplanteringar samt SP för slutplantering. När jag sedan möter etiketterna när de är nydiskade kan jag ta del av infon jag skrivit och minnas, aha var det då jag sådde, planterade om och odlade dessa växter!

Tilläggas bör att även jag glömmer etiketter då och då, saknar dem eller pennan i mina byxor. Förra året blev det en märklig samplanering i skogsträdgården, bondböna och purjolök. Precis innan vi skulle åka hem till Västerås såg jag en ledig pallkrage samtidigt som jag höll en stor påse bondbönor i min hand. Då penna och märkpinnar saknades tänkte jag att, det där kommer jag ihåg. Men men! Två veckor senare åkte det ner ett gäng purjolöksplantor i den ”tomma” pallkrage och märkligt nog fungerade denna kombination, men det såg ju inte riktigt klokt ut!

En annan gång förväxlade jag etiketterna för en av världens starkaste chili och en av de svagaste, det misstaget gjorde ganska ont och jag är glad att det inte var något barn som tog fel. Tack o lov så skriver jag så fult på etiketterna så oftast är det bara jag som kan tyda skriften, bra det med.

Efter att vitlöken skördats kan man plantera grönkålsplantor.

Odlingsråd 8: Serieodla och skörda över längre tid

Serieodling handlar om att odla en serie grödor på samma yta, efter varandra. Odlingsmetoden passar bra för effektiva odlare som vill maximera sin skörd. Det som är bra med serieodling är också att man inte behöver ha särskilt stor odlingsyta eftersom man återanvänder en och samma yta flera gånger under samma säsong. Genom att förkultivera nya plantor innan man ska skörda snabbar man på processen. För den med väldigt flinka fingrar kan man hinna med tre grödor på samma plats och yta under vår – sommar – höst, samma säsong, men det vanligaste och lite mer ”normala” är att man hinner två grödor.

Förutom att man kan få två eller tre gånger så mycket skörd så sprider man också ut möjligheten att skörda färska grödor under flera tidpunkter. Sallat brukar vara som allra godast under en månad så den sår vi vid flera tidpunkter för att under maj – december ha färska blad till sidorätter och till ungarnas hemgjorda burgare.

Lästips: 1 Serieodla vitlök och grönkål 2ommarså sallat – skörda under sensommar och höst 3 Serieodla potatis, fänkål och salladskål

Mellan pallkragarna är det återvunnet som de sandar med på vår gård under vintern. Man får slicka på det så man känner ifall det är salt i det. Salt vill man ju inte ha i odlingarna.

Odlingsråd 9: Tänk själv och våga testa

Inom odlandet finns det en hel del ”kunskap” som bygger på antaganden, gissningar och upprepningar. Och genom att de upprepas gång på gång upplevs och tolkas de som sanningar. Någon säger något som kanske låter smart eller tänker högt och så upprepas det till en annan och blir till en sanning. Det kan också vara som viskningsleken att denna ”pseudokunskap” förvrängs, förändras och lever sitt eget liv. Vi människor har en fantastisk fantasi och tolkningsbenägenhet, jag ser det ofta i sociala medier när jag skriver fel eller när autokorrekt sätter in. Genast är det någon som tycker att det låter spännande och vill veta mer, jag är precis likadan. Det finns en vilja att vilja förstå och den viljan kan många gånger förblinda oss.

Det som har hjälpt mig många gånger är att se efter hur naturen gör i olika situationer. Hur förökar sig de vilda växterna? På vilket sätt sprider de sina frön och var och när gror de? Hur bryter naturen ner sitt avfall, var sker det och när? När jag ska odla växter som härstammar från ett ställe med helt andra förutsättningar än de som finns hos mig i Mälardalen i Sverige, brukar jag försöka tänka mig in i växtens ursprungliga levnadssätt. Hur är dess ursprungliga miljö? Tropisk? Torr? Solig? Skuggig? Näringsrik eller näringsfattig? Van vid söt- eller saltvatten? Hur är dygnsrytmen? Lika många dag- och nattimmar eller som hos oss i Sverige, med stora skillnader under de olika årstiderna?

De bästa slutsatserna är de du själv kommit till genom egna experiment rent fysiskt där du odlar. Det är den bästa kunskapen då den inte är förvanskad av andra människors gissningar eller tolkningar. Men var på din vakt, det är lätt hänt att dra slutsatser ur för få premisser, även när vi själva experimenterar. Det finns så mycket mer att förstå.

Och tänk på, om du behöver någon som håller dig i handen stup i kvarten och att du vill att andra ska ha svar på alla dina frågor, då är det lätt att du blir beroende av andrahands kunskap och inte kommer vidare på egen hand.

Lästips: 1 Odla i kris – odlingstips och reflektioner 2 När jag besökte min odlarguru Nils Åkerstedt

Första gången en svartkål överlevde vintern och blommade hos oss och gav frön var 2019!

Odlingsråd 10: Städa varsamt

Under vissa tider kan ens rabatter och grönsaksodlingar se ganska risiga ut. Det kan var på hösten då en del växter vissnar ner och lägger sig platt eller kanske på våren då växter ser torra och döda ut. Då är det lätt hänt att det kliar i fingrarna och man vill rensa bort eländet. Men mitt sista odlingsråd handlar om att städa varsamt.

Att inte städa på hösten kan bli en fantastisk vinst, ja om inte djuren där ute kring dina odlingar hjälper till med skörden, eller att vintern inte blir för svajig eller något annat man inte kunde förutse händer. Ofta har vi faktiskt haft tur när det gäller att städa minimalt i våra odlingar. Dels hinner mycket av det som ska förmultnas hamna där det ska hamna i eller på jorden, och vill det sig väl kan kvarlämnade grödor överleva.

Haverrot, svartrot, savoykål, brysselkål, grönkål, jordärtskockor, persilja, rosettkål, purjolök kan lämnas kvar och eventuellt stängslas in för att ge skörd under vinter eller vår. Gamla fröställningar som får vara kvar kan släppa frön i odlingen. Gäller det ogräs är det inte bra. Men är det tex persilja, sallat, dill, vallmo mm kan det bli ett riktigt lyckokast med självsådda plantor till nästa säsong. Vill man inte ha självsådda plantor här och där, kan man själv ta hand om fröställningarna och spara fröna istället. Men, innan dess behöver man låta fröställningarna stå till dess att fröna torkat.

Under våren kan man också vinna mycket på att städa varsamt. Flera perenna växter, både grönsaker och blommor, växer upp ur den nervissnade plantan. Viktigt är alltså att ta det lite försiktigt. Bättre att avvakta lite och se, än att slita bort.

Ibland kan dock en typ av städning vara riktigt bra. Det är när vissa växter ger mer desto mer som plockas bort. Bland de ätbara växterna är bönor och ärtor exempel på det. Baljproduktionen ökar om man skördar flitigt. Likaså kan andra fruktgivande växter så som tomater och paprikor spotta fram fler frukter om de som är finns plockas av. I blomvärlden finns också vissa arter som blommar mer om man tar bort överblommade blommor.

Lästips: 1 Vad städar vi bort och vad låter vi stå kvar? 2 Skördetid – januari 3 Skördetid – februari 4 Rosettkål – vårskörd och mattips

Må ditt odlande ta dig till nya äventyr!

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sexton − 4 =