Skördetid – februari

Februariskörd hos Farbror Grön

Vilken märklig vinter det varit, dvs ingen alls. Vid den här tiden brukar det vara snö eller i alla fall tjäle i marken. Så är det inte detta år.

Många grönsaker har hållit sig vid liv hela vintern och ett flertal har kommit igång igen och satsar nu alla kort på att våren är här. Det är dags för oss att gå på en rundtur i stadsodlingen runt vår husknut och se efter vad som finns att äta just nu. Vi har länkat till både recept och andra spännande och matnyttiga inlägg i denna text. Så sätt dig till rätta och dyk in i vårt gröna ätbara februariliv.

Örter av olika slag

Öreter är verkligen något vi tycker om att ha i våra odlingar. Just nu finns det några fleråriga örter som kan ge lite skörd.

Dragon

Vill man odla riktig dragon är det den franska man ska odla. Den är någon slags korsning så det är inte möjligt att så från frö. Fröfirmor säljer dock dragonfrön, men i deras sortiment är det aldrig den ”riktiga” dragonen, utan en rysk variant och den smakar ingenting! Men att ta sticklingar går alldeles utmärkt från en fransk dragon, oftast gör man det genom att gräva loss delar av en stor planta under våren.

Denna planta har vi köpt en gång i tiden, vilken var en stickling. Växten är perenn och hos oss skickar den iväg en hel del rotskott som det är dags att göra egna dragonsticklingar av i år.

När dragonen är som störst och vackrast under högsommaren, blir den upp emot 70 – 80 cm hög. I år gjorde vi ett beanaisesmakande dragonsalt av hela skörden. Andra år har vi lagt in dragonbladen och gjort egen estragon för att ha i beranaisesåses. Just nu är det inte riktigt skördetid för dragon, men vill man ha några blad finns det några att ta av.

Persilja

Man kan inte påstå att vi har några mängder persilja direkt. Men en lite vippa hittades på den plats vi hade odlat persilja förra året. Eftersom persiljevippan växer från en och samma rot, kan det betyda att det är tredje året den växer. Förhoppningsvis har de tidigare persiljeplantorna fröat av sig under hösten så att nya små plantor kommer titta upp så småningom. Man kan alltid hoppas. Det är ju så roligt när naturen sköter sig själv och ofta blir sådana plantor väldigt kraftfulla.

Citronmeliss

Citronmeliss plantorna som växer vid vår södervägg är uppe sedan länge. De håller ihop sig ganska fint, trots att de sprider ut sig lite som ogräs. Med ganska ljusgrönablad sommartid blir de en fint inslag i en rabatt. Den stora frågan är dock vad man ska göra med allt. Hos oss blir det mest garnering på desserter och torkad som smaksättning i olika örtteer. Varje år kommer citronmelissen tillbaka eftersom det är en perenn växt. Breder den ut sig för mycket kan man begränsa den ganska hårt.

Anisisop

Det är inte i första hand på grund av Anisisopens mättande eller smakrika egenskaper vi odlar den. Blomningen är så fantastisk. Pollinerare flockas vid dess lila blommor under sommaren och i en odling blir den både vacker och något som får insekter att stanna till hos en. Att bladen har en mynta-smak med lakritston blir mest som en bonus hos oss.

Växten är flerårig, men blir som allra mest kompakt sitt första år och blir följande år högre och glesare. Det är inte ovanligt att vissa plantor dör under vintern så vill man vara 100% säker på att ha den i sin odling bör man fröså några plantor varje år. Anisisop blommar extremt länge och producerar väldigt många frön i sina lila blomkorgar.

Isop

Isop har en speciell och kryddig, blommig och lite sträv smak. Det vi allra helst använder den till är till te. Vi klipper av några färska kvistar med blad på och slår hett vatten på den och sötar med lite honung. När vi började odla isop var det för att komma åt de blåa blommorna och tillverka ett blått kryddat brännvin. Fortfarande idag har vi inte kommit till skott med detta brännvin.

Timjan

Skogskrydda brukar vi kalla den. Timjan luktar och smakar skog. En fantastiskt smak när man vill få in lite mustig smak. Det fina med timjan är att den är perenn och dessutom grön året runt. Bladen är lite torrare vintertid och på våren kan några nya skott med späda stjälkar växa fram. Dessa vårskott kan ätas hela, de andra stjälkarna är hårda och vedartade. Vi har två enorma timjanbuskar och har således alltid färsk timjan att plocka av. Här i stadsodlingen är buskarna 9 år gamla och den äldsta i skogsträdgården är över 20 år.

Salvia

Ett otal gånger har vi försökt odla salvia i skogsträdgården och fröna är lätt att få att gro om man sår dem kallt under våren . Men ingen plats har plantorna sedan trivts på. Men i staden i full sol har det blivit en praktfull planta på vårt allra första försök. Salvia är perenn hos oss i odlingszon 2-3, men i högre zoner kan det hända att den inte klarar vintern. Hos oss är savlia mest en prydnadsväxt eftersom vi faktiskt inte börjat laborera med den i köket ännu, trots jättemånga tips från följare i vår grupp på fejan ”Farbror Gröns trädgårdsland”.

Ljuvliga kål

Just kål är en fantastisk gröda att ha i sin odling så här års. Hur stor och varierad kålskörd man kan vänta sig i februari, beror helt på hur kall och lång vintern blir, speciellt vintrar som går upp och ner i temperatur brukar kunna ha ihjäl kålplantorna. Huruvida man har hungriga djur i närheten påverkar också skördens kvantitet. Vi har varit förskonade i Västerås-odlingen men vid skogsträdgården i Sörmland åt rådjuren tillsammans med dovhjortarna rent redan i november.

Läs mer om att vinterså kål

Röd spetskål

Vi odlar gärna rödkål, både vanlig eller spetskål. Av någon anledning tycker vi oss märka att skadedjuren inte gillar de röda kålsorterna lika mycket som de vita. I våra odlingar finns små kålhuvuden och kvarlämnade bladrosetter. Det är viktigt att veta att alla fräscha kålblad kan ätas och dessutom kan nya blad börja växa fram under våren, så vad ni än gör slit inte upp några kålplantor under vintern. Gör som vi, skörda dem skonsamt.

Bladkål

Några fina tuvor med bladkål har v kvar i i vår stora odlingsbädd. De sommarsåddes och har vuxit otroligt fint under hösten. Bladkål är ofta ettårig och brukar lätt kunna gå upp i blom om plantorna sås under våren. Det brukar vara de ljusa dygnen som främjar blomningen. Gör man sådden på sommaren kommer plantorna växa under mer gynnsamma ljusförhållanden och därmed hålla sig ifrån blomning. Icke blommande bladkål ger betydligt mer bladskörd än blommande.

Rosettkål

Nu har rosetterna efter kålplantans stam blivit härligt stora och större kan de bli ifall man inte skördar. I butikerna är bladrosetterna i den här storleken eller kanske något mindre. Men man behöver ju inte ha det som en måttstock i fall man vill ha mycket mat. Man kan vänta till långt inpå våren med att skörda. Det ända som händer om man väntar för länge är att plantans bladrosetter utvecklar blommor. Blommorna är ätbara också, skörda innan de slår ut så är även blomstängeln mjäll och fin.

Svartkål

Vi känner oss fortfarande ganska förvånade att svartkålen har stått fin under hela vintern. Även om det inte varit snö så har det ändå tidvis varit minusgrader. Det man kan se på svartkålen är hur den fortfarande växer och utvecklar nya ljusgröna blad i mitten av sin bladkrona. Det här är andra året vi är med om att svartkål övervintrar, sist var det en planta 2016 uppe på takfarmen.

Grönkål

I vår stadsodling har vi skördat det mesta av grönkålen, men några krusiga kålblad finns fortfarande kvar på några plantor. Hade vi haft fler grönkålsblad nu hade vi nog gjort chips eller kanske en grönkålssoppa.

Några bladgrönsaker

Vintersallat

Nu är vår vintersallat helt perfekt. Bladen är fortfarande lite runda i sitt utseende och tuvorna är lagom stora. Synd bara att vi inte sådde fler detta år. Under många år har vi haft vintersallat i överflöd. Ganska många plantor har blommar och självsått sig och på så sätt hålla odlingen igång på egen hand. På senare tid har vi dock hunnit skörda eller gräva upp ett flertal plantor innan blomningen.

Läs mer om vintersallatsodling

Mangold

Just de här plantorna vintersåddes för ett år sedan och har sedan dess levt ett undanskymt liv i en back bakom en pallkrage. Helt enkelt ett resultat av en obefintlig städning i trädgården. Mangold är inte vår favoritbladgrönsak precis. Men det är ändå en bra gröda att ha i sin trädgård, när man är sugen på spenat kan mangoldbladen vara en toppenbra ersättning. Den är tvåårig och ger skörd i två år i rad innan den går i blom sitt andra år. Vid blomningen blir bladen mindre.

Stjälkselleri

Vilken växtkraft stjälksellerin har. Man blir faktiskt lite häpen. Tre stora tuvor har vi med selleri, inte så kraftiga stjälkar dock med ändå väldigt livfulla. I vårt växthus lever två exemplar i varsin liten kruka. De grävdes upp från sina växtplatser för att ge plats åt vitlöken. Utan någon vidare vattentillförsel håller de sig vid liv. Det är en röd selleri och plantorna fick vi av en odlarvän i Linköping.

Lökväxerna piplök, luftlök och gräslök

Gröna lökstrån ger verkligen en smak av vår och der är mer en regel än undantag att man kan finna dem under varje årstid.

Gräslök

En rejäl tuva med gräslök växer i ett pallkragehörn. Det är en väldigt bra plats för grönsakstuvor har vi märkt. Det fina med gräslök är att den är tålig och kommer igen år efter år utan några stora krav. Ibland fjäskar vi lite för den och ger den lite extra näringstillskott och då brukar den öka både på höjden och bredden.

Det är härligt att se att den kommit igång så fint i år. Men vi låter nog stråna växa till sig lite mer innan vi börjar klippa av dem.

Läs mer om vintersådd av gräslök

Luftlök

Blasten på luftlök påminner om piplökens. Det kan under våren vara svårt att skilja dem åt. Men när det börjar vaxa smålökar i toppen på vissa blaststrån vet man att det är luftlök. De små lökarna som kallas luftlök kan man sedan plantera. På bilden ovan kan man ser hur de börjat få groddar. I detta skede ska man alltså inte skörda utan låta dem växa sig stora till nya plantor.

När en planta växt upp kommer den kunna ge skörd i flera år framöver, både blast och smålökar.

Läs mer om luftlök

Piplök

Vi har en ganska stort bestånd av piplök. Det brukar under hösten räcka till allt det vi önskar och ändå ser man knappt att vi skördat. Lökblasten använder vi färsk i sallad och sushi och torkad i vårt örtsalt.

Piplök är perenn, alltså flerårig, och ger skörd under en väldigt lång tid. Redan nu kan man börja skörda så smått ifall man saknar annan lök. I november brukar blasten kunna se som mest trist ut. Så mellan tidig vår till sen höst kan man skörda piplök. Visst är det fantastiskt?!

Läs mer om vintersådd av piplök

Den kryddiga roten pepparrot

Det var länge sedan vi tog upp en pepparrot. Ibland är man helt enkelt inte sugen på den smaken. Men när vi väl blir det igen och då oftast på pepparrotssmör, vet vi att vi har ett gäng stora och långa rötter på denna plats. Utan för en pallkrage mitt i grusgången, där ville den slå sin rot en gång för flera år sedan. Oss gör det inget.

Rabarber

Det är inte så många av våra odlingsår som rabarbern tittat upp så här tidigt. Vi har väldigt många plantor i alla odlingar och samtliga har visat sina knoppar även om just denna Victoria rabarber är störst just nu. Trots att rabarbern kommit upp lite är det inte skördetid ännu. Men vi kommer under mars – april sätta hinkar på en del plantor för att kunna skörda glasrabarber. Vi gör gärna rabarberpaj men huvudparten av våra rabarberstjälkar hamnar i vår rabarber och jordgubbssylt med vaniljstång. Vill du ta rotsticklingar av rabarber och föröka dela på det sättet kan du läsa mer om det här.

Sammanfattning

Februari är en månad där det är rätt skralt med stora volymer med ätbart i trädgården. Ingen skördetid att skryta om alltså. Men det finns grönsaker i olika former och smaker som man kan trolla med, även om det inte är något överflöd direkt. Med lite fantasi kan man laga några middagar eller sidorätter på det som fortfarande går att finna. Här kommer några exempel:

I våra andra odlingar har vi lite mer som vi kan skörda av. Utöver sådant som växter i stadsodlingen vid vårt hus, kan vi också skörda sparsamt av morötter, svartrötter, vinterkyndel, gulbetor och potatis. Rotfrukterna har förvarats i jorden under vintern utan att ha tagit skada.

Vad har du att skörda i din odling just nu?

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén


– ANNONS –

Blev du inspirerad av att ta till vara på mer av dina odlade växter och vill ha tips på hur du skördar skonsamt så att du får större skördar? Det samt en hel del recept hittar du i vår bok ”Skörda Lagra Laga”. Den kan redan nu beställas på Bokus och då får du den dessutom signerad. I slutet av mars kommer den i så fall dimpa ner i din brevlåda. Tryck HÄR så kommer du direkt till vår signerade bok på Bokus.

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

3 × 1 =

sv_SESwedish
sv_SESwedish
%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW