Gift i gödsel – hur ligger det till och vad gör vi?

Det har dykt upp gift i gödsel som skadar de växter vi odlare odlar. Under ett par års tid har det uppdagats att odlare drabbats av missbildade växter. Det visade sig att det var rester av två bekämpningsmedel aminopyralid och klopyralid som hittades i olika gödsel och som orsakat skadorna.

Inom jordbruket använder man flera olika bekämpningsmedel. Några av dessa innehåller ämnena klopyralid och aminopyralid. Dessa ämnen eller rättare sagt gift tillhör gruppen pyridiner ( lista finns längre ner i inlägget). Bekämpningsmedlen använder jordbrukare för att bekämpa tvåhjärtbladiga ogräsväxter. Det är framför allt vid spannmålsodling och odling av sockerbetor som bekämpningsmedlen är vanliga. Att det just är tvåhjärtbladiga växter som dör skapar stora problem för oss grönsaksodlare. Det finns nämligen en hel uppsjö med olika grönsaksväxter som också är tvåhjärtbladsväxter, tex tomat, chili, gurkväxter, basilika, kål mm.

Ämnena klopyralid och aminopyralid är stabila och bryts inte ner så lätt av väder och vind, vilket betyder att rester av ämnena kan påverka andra växter efter att de ursprungligen har används. Ämnena kan finnas, förutom i jorden där man sprutat, även kvar i växten som skördas och i växtdelar tex halm, kli, och även i avföring från varelser som ätit av grödor som innehåller dessa ämnen. Således kan alltså även strömaterial till djurbesättningar och gödsel från djurbesättningar ha dessa ämnen kvar. Jodå, det finns olika direktiv för användning samt gränsvärden för hur mycket bekämpningsmedel som får finnas kvar i tex restprodukter. Ändå har rester av bekämpningsmedel visat sig i både det ena och det andra.

Vårt tidigare inlägg om KRAV: ”Gödselskandal och sanningen om KRAV-gödsel!”

Skadade plantor – hur det upptäcktes

Klopyralid och aminopyralidrester har sedan ett par år sedan visat sig förekomma i olika slags gödselprodukter för fritidsodlare och när vi trädgårdsmänniskor använt dem på våra växter, många tvåhjärtbladiga som tex grönsaker, perenner och blommor, har flera drabbats av missbildningar och missväxt.

Det var Lena Israelsson som avslöjade detta gissel med rester av växtgifter som gjorde att växter blev missbildade i Sverige under 2020. Hon upptäckte och kartlade att det var många odlare som drabbats av missbildningar och missväxt av främst tomater. Blad krullade ihop sig och växter blev ordentligt missbildade. Hon fann förklaringen på en Norsk sida om att det var vissa eko-näringar som påverkade växterna på ett negativt sätt.

Lena kunde utröna att det var de flytande eko-näringarna som även skadat svenska odlares växter. Det visade sig ganska snart att det främst var just ekologiska och KRAV-märkta gödselprodukter som innehöll rester av någon av dessa substanser (aminopyralid och klopyralid)och att hundratals odlare drabbats i Sverige. Bekämpningsmedlen sades komma från vinass som är ett hopkok av restprodukter från livsmedelsindustrin, och gifterna i vinassen sades härstamma från rester av sockerbetor som alltså hade besprutats. Väldigt många ekologiska/ organiska flytande och fasta näringar i Sverige innehåller vinass.

Lenas inlägg: ”Förgiftade tomatplantor” och ”Gift i ekogödsel – vad hände sen?”

Låga doser skadar

Ämnena klopyralid och aminopyralid skadar i extremt låga doser, under gränsvärdet för vad vi får stoppa i våra kroppar. Det gör att det är svårt för laboratorier att ens kunna påvisa dessa låga substanser i jordar och gödsel, såväl flytande som fast, sägs det. Ett jord- och gödselföretag menar att det knappt går att mäta halterna och att man därför i samband med analys på laboratorier även behöver provodla växter för att visuellt upptäcka om det finns substanser i berört preparat.

Jag började undersöka

Efter att jag blev varse om denna katastrof kikade jag runt på flera innehållsförteckningar på både flytande och fasta gödsel samt ringde och mailade flera jord- och gödselproducenter samt distributörer. Jag har ju använt ett flertal produkter under mina odlingsår. Jag upptäckte att vinass även fanns med i många fasta gödsel och inte bara i ekologiska och KRAV-märkta gödsel utan att vinass verkar vara en hyfsat vanlig produkt i flera ”halvorganiska gödselpreparat”. Ett av de större jordföretagen meddelade att det var en så ypperlig produkt när man tillverkar olika pelleterade gödsel. Det fungerar, lät de meddela, även som ett bindemedel så att gödselkornen håller ihop. Under sommaren 2021 kunde FOR via en analys visa att dessa gifter även smitit in i fasta glödsel så som pelleterat hönsgödsel.

FOR, fritidsodlarnas riksförbund publicerade denna analys den 29 juli 2021 ”Analys av påsjord och organiska gödselprodukter”

Stallgödsel
Nej tack, tyvärr törs jag inte. Jag vill odla så giftfritt det bara går!

Smittat gödsel

Det dröjde inte länge förrän det uppdagades, och där skulle jag tro att det finns ett mörkertal, att gift hade hittats i vanligt hederligt gödsel från häst och ko. Sommaren 2021 fann man gifterna, efter tydliga växtmissbildningar, i två koloniområden i Stockholmstrakten. Gift hade kommit in via hästgödsel eller strömaterial. Även en följare på Instagram har hört av sig till oss under våren 2020. Hon meddelat att hon året innan hade fått symtom på skador som liknar skador från dessa två ämnen via gödsel från djurbesättningar, då kogödsel. Därför var vi beredda på att detta skulle hända men visste inte när eller var. Det har fått oss att helt sluta med stallgödsel och gödsel från andra djurbesättningar. Vi har även slutat med hösilage och ensilage som tillverkats av jordbrukare. Vi gör detta själva istället baserat på ogräs, då vet vi att det är 100 % giftfritt.

Giftfritt ensilage: ”Göra eget ogräsgödsel och ensilage”

Lästips: ”Odlare i Stockholm spårade gift i lokalt gödsel”.

Lästips: Den 1 sept 2021 publicerade jordbruksverket sitt ogräsbrev: ”Hantera halm från spannmål behandlad med aminopyralid och klopyralid rätt”

Gift i gödsel
Ekologiskt och KRAVmärkt gödsel med dolda ingredienser. hur tänker du kring denna märkning? Vågar du lita på den i framtiden?

Bekämpningsmedlen kom in i Sverige

Idag finns det en hel del bekämpningsmedel i Sverige som innehåller både aminopyralid och klopyralid. Här nedan kan du se vilka ogräsmedel man får använda i Sverige som innehåller klopyralid och aminopyralid ( avvaktar även info ämnet Fluroxipyr då det också användsmen är inte så insatt i detta än). Om du ska använda strömaterial eller gödsel från jordbruk se till att checka av med berörd jordbrukare eller distributör om de använder dessa ogräsbekämpningsmedel till sina grödor eller strö till djuren. En hel del köper foder och strö och då gäller det att du har koll på dessa också.

Aminopyralid: Lancelot, Tombo, Mustang Forte.

Klopyralid: Arian S, Kinvara, Cliophar 600 SL, Matrigon 600SL, Galera, Matrigon 72 SG, Korvetto.

Vill ni läsa hur en producent / distributör av ogräsmedel beskriver ett medel? Här kan kan ni läsa mer: Kinvara.

Kemikalieinspektionen förlorade

2015 motsatte sig kemikalieinspektionen att aminopyralid skulle bli tillåtet i Sverige i form av bekämpningsmedlet Lancelot. Det var företaget ”Dow AgroSciences Danmark A/S” som överklagade Kemikalieinspektionens försök att stoppa detta medel. I och med denna dom i Nacka tingsrätt, mark och miljödomstolen, blev medlet Lancelot tillåtet 2016.

”Mark- och miljödomstolen upphäver Kemikalieinspektionens beslut och meddelar produktgodkännande för växtskyddsmedlet Lancelot i enlighet med ansökan, dock att restriktionerna avseende hantering av halm och gödsel samt efterföljande gröda har den lydelse som framgår av Dow AgroSciences Danmark A/S förstahandsyrkande (punkterna 1-4 nedan)”.

Lite förvånande kan man även läsa i denna dom att ,”Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om att inhämta yttrande från Jordbruksverket.”

Jag vet inte om detta var det första egentliga ogräsmedlet med någon av dessa substanser i, när man tillät aminopyralid / klopyralid. Då och då har jag kommit i kontakt med olika artiklar om att yrkesodlare som blivit drabbade av liknande missbildningar så tidigt som 2010. Tyvärr hittar jag inte dessa artiklar på nätet längre.

Lästips:

Domslutet: Mål nr M 421-16

Vanliga ogräs: ”Kemisk ogräsbekämpning”

Om tvåhjärtbladiga växter: ”Den virtuella Floran” samt ”Wikipedia”

Framtida tänk om gödsel och näring – hur gör vi

Vilket märkligt dilemma vi hamnat i. De flesta av oss odlare har eftersträvat att använda så lite eller inget gift alls, om möjligt närproducerat gödsel och överlag skonsamma produkter. Och nu kommer det in gift i det vi använder, i både kreatursgödsel samt olika restprodukter från jordbruk, köpegödsel och från livsmedelsindustrin. Hur kan vi egentligen veta var dessa rester av bekämpningsmedel finns när inte ens gödsel- och jordbrukstillverkarna vet det och inte ens organisationen KRAV?

Hur vet vi om maten vi äter innehåller dessa gifter och följer med i våra fekalier ( alla som har separationstoaletter) eller i vårt kiss. Kan vi verkligen vara säkra på att vårt eget tillverkade guldvatten inte innehåller gift?

Jag har haft kontakt med flera olika producenter och distributörer av jord och gödsel och mer eller mindre upplevt ett ganska svalt intresse för det här. Inte från alla, men från de allra flesta. Bara en tillverkare som jag kommit i kontakt med har så vitt jag vet skickat sina produkter på analys och provodlat växter med sina preparat.

När företagen skrivit något om detta gissel har 90 % av dem inte spontant tagit kontakt med vad jag vet, någon av oss odlingsprofiler som når ut till så många via sociala medier idag. Jag har varit tvungen att ringa och maila dem för att få veta, ibland huvudkontor i andra länder. Nochalans, okunskap, rädsla? Inte vet jag vad det beror på men det sänder väldigt tydliga signaler till mig, ”Vi bryr oss inte i er som odlar, så länge ni använder våra produkter är vi nöjda vare sig de innehåller skadliga ämnen eller ej”. Vilket föranleder till några rekommendationer om ni fortfarande vill använda deras produkter.

Köpa köpegödsel och jord?

Du som fortsättningsvis vill använda ekologisk köpejord och köpegödsel som sägs vara organisk, ekologiskt eller KRAV-märkt eller innehåller vinass, flytande som färska produkter och även ekologiska produkter som innehåller organiskt gödsel, vinnas eller restprodukter från livsmedelsindustrin, alltså alla former av förpackade gödsel av höns, ko och häst, även blandningar av olika organiska gödsel, grönsaksgödsel, tomatgödsel, kryddgödsel. hönsgödsel, kogödsel på säck mm, även oekologiska gödsel som har brunaktig färg ( det finns en hel del oekologiska gödsel som även innehåller vinass).

Se till att företagen som producerar och säljer dessa produkter kan säkerhetställa att produkterna är helt fria från dessa gift! Att de är”100%” fria från aminopyralid och klopyralid, och att det inte bara rör sig inom gränsvärdena för vad vi människor får stoppa i oss. Substanserna skadar som sagt i väldigt små koncentrationer. Fråga gärna också om de gör löpande analyser av deras produkter gällande dessa specifika ämnen och om de provodlar eller provodlat känsliga växter med sina produkter.

Hur gör jag? Jag har nu tagit bort alla dessa gödsel i mitt odlande för närvarande och kommer välkomna dem igen när de är 100% giftfria. Är min tillit förstörd? Utan att överdriva JA!

Häst, fågel och kogödsel samt annat material från jordbruk

Eftersom det smitit in bekämpningsmedelsrester i både häst- och kogödsel samt i pelleterat hönsgödsel är det viktigt att du kollar upp med den du skaffar gödslet ifrån så att det inte är sprutat med något av ovanstående preparat som finns listade här ovan. Ta också reda på om fodret och halmen de använder är sprutat eller ej. Många köper ju halm och foder från andra gårdar och från tex granngården mm och då behöver du även veta om dessa produkter har varit besprutade.

Hur gör jag? Jag undviker all form av gödsel från häst, fågel, får och ko samt halm och ensilage från jordbruket.

Känner jag sorg över detta? Ja det gör jag verkligen, så himla trist att naturliga och många gånger närodlade produkter blivit osäkra!

Bokashi

Jag tar även en paus från bokashikomposterandet när det gäller användningen av strömaterial som är baserat på kli från spannmål och rörsockermelass. Hur vet jag att dessa produkter inte innehåller rester av bekämpningsmedel? Resonemanget att det är baserade på ekologiska och KRAV-odlade produkter betyder ingenting för mig längre. Det var ju i de ekologiska och KRAV-märkta flytande gödselprodukterna man först hittade bekämpningsmedelsresterna. Och rörsockermelassen som används vid tillverkning av strömaterial, hur vet jag att grödorna som används till melassen inte blivit besprutade med dessa gift?

Är det ett överdrivet beslut? Nja med facit i hand, hur kan man veta?

Guldvatten – eget kiss

Hur vet jag att mitt eget kiss inte innehåller rester av aminopyralid och klopyralid? Det kan ju finnas bekämpningsmedelsrester i de hembakta sconsen, köpta brödet, sockret i marmeladen, gröten till frukost, maten till middagen mm.

Hur gör jag? Jag undviker guldvatten tillsvidare och det känns ju rent ut sagt för jävligt!

Gräsklipp

Ett ogödslat gräs kan man använda i odlingen som tex täckodling. Det är fantastiskt näringsrikt. Det kan i riklig mängd ge jorden den näringen som växter behöver. Men, på marknaden finns ett flertal ”gräsmattegödsel” som villaägare strör ut. Överlag behöver man inte gödsla sin gräsmatta speciellt mycket. Nils Åkersteds har skrivit en bra artikel om detta. Om man vill använda gräsklipp, bör man alltså ta reda på om gräsmatteägaren gödslat sin gräsmatta och med vad i så fall.

Lästips: ”Så sköter du gräsmattan”

Hur gör jag: Jag har tyvärr ganska dåligt med gräsklipp. Men använder gärna gräs och örter från dikeskanten då och då. Där sprider man inte ut något gödsel.

Vad kommer jag att använda?

Fortsättningsvis kommer jag att använda organiskt material som jag skaffar själv, från marker där jag vet att dessa bekämpningsmedel inte förekommit. Eget gräsklipp, nässlor, åkerfräken ( fast inte från åkermark), löv, ogräs och ogräsensilage kommer jag använda. Gräsklippet och ogräs kan man använda som täckodling eller mylla ner i jorden. Det ger ett riktigt bra näringstillskott till jorden. Löv är inte så näringsrikt, men ger en god struktur i jorden och lockar till sig nedbrytare. Nässlor och åkerfräken gör jag gärna gödselvatten av som framför allt ger kväve och lite kisel (från åkerfräken) till växterna. Eget ogräsensilage lägger jag oftast en bit ner i jorden så att näringen kan komma till växterna efterhand.

Jag kommer även att använda mig av handelsgödsel/konstgödsel när jag vill ha in mer näring i mina odlingar. I flytande form använder jag Blomstra. I fast form har jag bara testat blåkorn samt höstgödsel ( ett mineralgödsel som bara innehåller fosfor och kalium) och det har fungerat även om jag är lite ovan att hantera dessa preparat. Handelsgödsel/konstgödsel kan man ha åsikter om och det har och har även jag haft. Men det viktigaste för mig just nu är att fortsätta kunna odla och att göra det giftfritt. Att det skulle bli så här, det är vi många som inte ens i våra vidaste fantasier kunnat mardrömma om.

Med gröna fingrar och en förhoppning om en framtid utan gift, lycka till där ute.

Johannes Wätterbäck

1 Comment

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

åtta + två =