Göra eget ogräsgödsel och ensilage

Visste du att man på ett enkelt sätt kan göra eget näringsrikt gödsel? Ogräsgödsel! Det enda som behövs är ogräs, plastförpackningar och några veckors tålamod.

När man gör ogräsgödsel, eget gödsel av ”ogräs” blir ”ogräset” till en resurs och ens inställning till det förändras. Genom att förvandla ogräs genom fermentering skapar du ett högkvalitativt gödsel som innehåller alla näringsämnen alla växter vill ha och i rätt proportioner.

För alla er odlingsnördar och självhushållare som likt jag gillar att experimentera är det ofrånkomligt att man förr eller senare vill testa allt själv, så även ensilage. Jag stötte på information om hur man skulle gå tillväga genom Nils Åkerstedt (Klicka här för att läsa mer om Nils). Han kallar det för grönmassa medan jag kallar det för ogräsensilage. Bra att veta så att det inte skapar förvirring för dig som läser.

Nils är mest känd för utvecklandet av tekniken odla i sand med täckodling av gräsklipp. Förutom att använda färskt gräsklipp till täckodling menade Nils att man också kunde lagra gräsklippet och dessutom även annat grönt växtmaterial och på det sättet göra ett eget slags ensilage på det man hade till hands. Det fungerar att göra ett sådant ensilage från tidig vår när det gröna tittar upp till sen höst innan det sista vissnar. Nils rekommenderar särskilt att man gör ensilaget under den sena delen av sommaren och under hösten, då det finns ett överflöd av material att tillgå som både räcker till skapandet av ensilage och vanlig täckodling om man sysslar med det. Det egna ensilaget som behöver lagras en tid ger ett mycket gott näringstillskott under våren, då det ofta inte finns så mycket av just den varan.

För mig har det egentillverkade ensilaget blivit till ett naturligt gödsel som jag kan göra själv och som man dessutom kan lagra i över ett år om man så vill. Jag tillverkar det både vår, sommar och höst och när jag serieodlar mitt i sommaren har jag eget gödsel som jag gjort under vår och tidig sommar. Med en lie, sax, ett par handskar och ett par bra knäskydd samt några dikesrenar är jag inte beroende av skadade ensilagebalar från grannen utan kan göra allt material själv om jag så vill och nu ser potentiell näring vart jag än går!

Näringsrikt

Nils menar att det egna ensilaget är mer näringsrikt än det ensilage och hösilage man kan få tag på från jordbrukare. Kanske beror det på att det egna ensilaget blir lite blötare och ofta innehåller en större variation av växter och inte bara odlad vall, men det är min alldeles egna förklaring. Nils rekommenderar att man luftar det egna ensilaget en eller ett par dagar innan man använder det som gödsel, alltså om man ska gräva ner det. Jag tänker så här, om de doftar jättestarkt är det bra att låta det ligga öppet ett dygn och så kan man krafsa lite i det innan man gräver ner det. Som täckodlingsmaterial torde man inte behöva lufta det, i alla fall har aldrig jag gjort det.

Så här gör du eget ogräsensilage

Plocka, klipp eller lia gräs, groblad, ormbunkar, klöver, målla, nässlor, kirskål, maskrosor, örter, ”ogräs” mm. Du kan blanda hej vilt! Packa materialet i behållare som går att få lufttäta, tex hinkar med lock, gamla gödselburkar eller täta plastsäckar. Var noga så att det inte går hål på säckarna om du väljer säckar som behållare. När jag använder säckar brukar jag använda två säckar och knyta runt ursprungssäcken så att det verkligen blir tätt. Häll gärna i en slurk (skvätt) , 0,5 – 1 dl nässelvatten över materialet efter att du packat det i valt emballage. Det gör att processen verkar gå snabbare.

Förvara behållaren/ behållarna antingen i halvskugigt eller soligt läge. Processen verkar gå snabbare om de står i full sol. Efter ca 5 veckor brukar materialet vara klart om det görs på våren eller på försommaren. Gör du ensilage mitt i sommaren eller på hösten bör du lagra det till nästkommande vår. Materialet tar ingen skada av att frysa.

Det gröna guldet

Under sommaren hos oss, mellan pallkragar och vid gångar, växer det fullt med växter som vi inte själva inte har planterat. De bara väntar på att skördas och användas som antingen täckodlingsmaterial eller till eget ensilage. Allt grönt du kan skörda fungerar och har du gräsmattor och är en av de lyckliga ägarna till en gräsklippare med uppsamlare är det färska rena gräklippet fantastiskt att göra ensilage av, om du inte redan täckodlar med det.

Fyra snabba om ogräsgödsel och ensilage

  1. Det är lätt att finna material och de flesta växter går att använda. Vi undviker direkt giftiga växter.
  2. Ogräsensilage innehåller alla näringsämnen växter behöver och i rätt proportion.
  3. Något många avskyr, ja kanske till och med du, blir till något riktigt bra. Du rensar ogräs och gör eget ogräsgödsel samtidigt. Där du tidigare såg ett problem ser du numera en resurs.
  4. Ensilaget kan läggas i nedre delen av krukor som en näringsreserv, grävas ner på friland och i pallkragar. Vi brukar grunda pallkragar med 5 – 10 cm ensilage en bit ner i pallkragarna när vi anlägger nya. Då vet vi att det finns en näringsreserv under hela säsongen.

Att tänka på vid eget ogräsgödsel

  • Se till att få det lufttätt.  Ensilage ska lukta friskt syrligt om än väldigt kraftigt när det är klart och inte brottarbyxa. Misslyckas du med ditt ensilage, får en märklig doft eller att det möglar, kan du gräva ner det eller lägga det i komposten istället så att det kommer dig till gagn i framtiden i förvandlad form. Var försiktig när du hanterar det så att du inte andas in mögelsporer.
  • Använd gärna nässelvatten för att kicka igång processen 0,5 – 1 dl per behållare oavsett storlek. Har du inte nässelvatten kan du även köra utan. Lite som att åka bil utan säkerhetsbälte. Det går men det kanske inte är rätt.
  • Låt materialet stå i minst 5 – 6 veckor för att fermenteringen ska ha kommit en bit på vägen, gäller vår- och sommarensilage. Är du osäker använder du näsan. Det ska lukta syrligt.
  • Jag har fått lika bra resultat vare sig behållarna stått i full sol som i halvskugga.
  • Jag använder inga växter som jag vet är giftiga.
  • Ensilaget kan ligga i dess emballage i minst ett år. 

Johannes Wätterbäck

14 Comments

  1. Intressant! Kan man dementera ogräs också eller riskerar man att få in kvickrot eller andra härliga ogräs om man har med det?

  2. vad bra! Tror du att sniglar och snigelägg dör i behandlingen. Har hittat en stor hög med material i skogen men vågar inte ta hem det ifall det är sniglar i eftersom vi fortf inte har mördarsniglar på tomten, men de finns hos grannarna några km bort. Kanske kunde detta vara ett tillvägagångssätt då?!

  3. Hej!
    Jag har funderat på att ensilera mållor/maskrosor/mangold etc för att äta. Fermenterar redan en hel del, men tanken att göra torrare livsmedel med ts-halt som ett bra ensilage, lockar. Har tankar på vacuumpackare till det, men det känns mindre bra med plast, bättre med glasburkar, men svårare att få syrefritt. Har du idéer, eller provat detta? Annars kanske du får inspiration!?

    mvh Anna Tykesson /Glashusetiöslöv

  4. Håller med, funkar otroligt bra! Har bara använt gräsklipp, men ska testa med ogräs till sommaren. Både färskt och syrat gräs är toppen till blommorna i balkonglådorna. Ett tjockt lager överst I lådan vid plantering och en påfyllning i juli. Blommorna växer så det knakar och blir frodiga och fina. dessutom minskar avdunstningen. Men vad tror du om att byta ut nässelvattnet mot bokashivatten eller ympa in lite bokashikultur från komposthinken istället? Något du redan provat, kanske?

  5. Kommer verkligen inte ogräset upp i odlingarna om man fermenterar det? Önskar svar innan jag vågar pröva, har redan så mkt våtarv och vill verkligen inte ha mer.
    Tack för allt ni delar
    Häls Aila

    1. Vi har inte haft något problem med ogräs. Men om man vill vara helt säker kan man ju undvika att lägga ner växter som gått upp i blom och börjat bilda frön.

  6. Vad vinner man på att fermentera, jämfört med att använda direkt som täckodling? Ja, utöver att det kan lagras över vintern förstås.

    1. En smaksak helt enkelt, det man tycker är roligast och passar en. Måste man välja bara en metod?

      Johannes

  7. Förklara för mig varför jag ska använda den här metoden, och varför denna skulle vara bättre än mitt sätt att kompostera. Jag anser att detta är en ren modegrej.
    Jag komposterar ALLT. har en trädgårdskompist, där allt från trädgården går i. Inga grenar eller grovt, det tar för lång tid.
    Vi har också en varmkompost, där går allt från hushållet i. Inte ben eller kött.
    Jag tömmer mina komposter en gång om året. Då är 75 % brunnet, och jag kan fylla krukor och odlingar med en fet kraftig svart jord, som är fantastisk. Det växer enormt!
    Jag har ibland även lagt ut halvbrunnen kompost, det gör jag inte om. Det luktade gott för räv och grävling, som grävde om mina nysådda odlingar.
    Några skriver om att det går fort att fermentera. Men samtidigt syns det på alla bilder att allt INTE alls är färdigbrunnet. Varför ska jag göra på det nya sättet!? Och vad skulle fördelen vara? Nån skriver att man får jord på några veckor, vilket jag inte tror på alls. Dessutom har jag inget behov att ny jord på vinterhalvåret.
    Be mig inte testa bokashi, det är värdelöst. Vi vill inte ha matrester stå i burkar i huset. Vi tömmer vår kompost burk varje dag i varmkompost en. Den fryser sällan, och luktar inte.
    Ge mig BRA argument!

    1. Nej, vi kommer inte förklara eller försöka övertyga dig. Se det som ett komplement. Vi själva gör på flera sätt, komposterar felkalier i slutna fekaliekompostbehållare, komposterar i pallkragar. komposterar enligt bokashimetoden och ska undersöka varmkompostering i år.
      Gör som du brukar men minns att: ” Den som försvarar sin begränsning får behålla den” Det är givetvis både bra och dåligt att försvara den, men ibland kan man missa något som är kul och bra. Vi tycker att detta med att göra eget ogräsgödsel är kul och bra och det blir verkligen en potent produkt.

      Mvh Johannes

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

två × ett =