Det enkla svaret på frågan om man måste plantera om sina plantor är nja. Den som inte vill eller inte har möjlighet att plantera om sina förkultiverade plantor behöver absolut inte göra det men att omplantera ger många fördelar.
I den här artikeln går vi igenom:
- om man verkligen måste plantera om sina plantor
- vilka fördelar omplantering ger
- vilka växter som nästan alltid bör planteras om
- vilka växter man ofta kan strunta i att plantera om
- varför vissa plantor blir små och taniga
- hur näringsbrist påverkar plantornas utveckling
- varför omplanterade plantor ofta klarar skadedjur bättre
- hur vi använder buffertplantor i serieodlingen
- varför vissa växter absolut inte vill bli omplanterade
- vad bonsaikål egentligen är
- hur vi själva tänker kring omplantering i praktiken
Många grönsaker som vi odlar förkultiverar vi. Det betyder att vi sår dem i en kruka eller mindre plastlåda med hål i botten, innan vi ska plantera dem i våra pallkragar, odlingsbäddar, friland eller i någon odlingslåda eller stor kruka. Fröna sprider vi ut jämnt eller så skapar vi små högar med frön. Sår vi i högar är tanken att det ska bli tuvor. Det passar bra för tex dill, persilja, gräslök, koriander, anisisop mm.
Vill du få en större bild av hur du kan odla din egen mat? Läs vår introduktion till grönsaksodling här.
När plantorna är omkring 5 – 15 cm höga brukar vi plantera om dem. Med omplantering menar vi att man pillar upp en planta i eller tuva och placerar i en egen enskild ny kruka med nya planteringsjord. På så sätt får plantorna både större plats och mer näring. Vissa plantor omplanteras flera gånger, då får de en lite större kruka varje gång och ny jord.
Vissa behöver
Aubergine, paprika, chili, kronärtskocka och rotselleri behöver omplanteras för att utvecklas för att hinna ge skörd, men många andra växter kan planteras direkt där de ska leva även om de tjänar på att omplanteras. Hemma hos oss sker omplantering i en handvändning när vi tar en kopp kaffe eller två eller i stora sjok när vi har många plantor på gång. Det har gjorts så många gånger att vi inte kan räkna så långt.
Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här långa inlägget.
Stora välmående plantor
För oss känns omplanteringen som en viktig del i uppdrivandet av fina, kraftiga och välmående plantor. På det sättet får man stora välmående plantor. Men just detta förfarande vet vi att många odlare hoppar över av olika anledningar. Vad det beror på kan vi bara gissa. Kanske tycker några att det är jobbigt, andra att det är onödigt eller att det kanske blir dyrt att införskaffa jord och krukor. Du får såklart göra som du vill och plantera om dina plantor eller låta bli, men vi vill ändå berätta lite om våra tankar kring omplantering.
Vi vet hur det är – man börjar odla lite, och plötsligt vill man kunna mer
I Den gröna handboken i grönsaksodling har vi samlat våra bästa erfarenheter från många års odlande. Här finns allt från grunder till konkreta tips som faktiskt gör skillnad i odlingen – och guider till många olika grönsaker som gör det lätt att prova vidare.
Det är en bok många beskriver som en riktig odlingsbibel – en sådan man återvänder till, säsong efter säsong. I just denna bok är även gurka med som en av grödorna.
Läs mer om boken
Växter med lång utvecklingstid kanske inte hinner ge skörd
När man sår grönsaker kan man behöva börja tidigt ifall de har en lång utvecklingstid. Med det menas att om man inte börjar i tid kanske grönsakerna inte hinner ge skörd förrän hösten blir för mörk och kall. Exempel på sådana växter är tex rotselleri, chili, paprika, tomat, kronärtskocka mm.
Med ovannämnda växter behöver man tänka att de ska vara så stora som möjligt när det är dags att plantera ut plantorna på frilandet, i krukor utomhus eller i pallkragar. Plantor som sås tidigt och inte planteras om, blir små. Näringen i jorden håller för bara några veckor och när den är slut så stannar plantan lite i sitt växande. Har man sått i såjord, vilket vi aldrig gör, som inte innehåller någon näring alls, ja då blir det ena ynkliga plantor som inte vill växa på sig. Har man även kombinerat detta med dåligt ljus är det ganska sorgliga plantor överlag.
En stor risk med att inte plantera om växter med lång utvecklingstid är alltså att växterna inte blir särskilt stora och därmed får en dålig start. I slutänden kan skörden bli lidande, alltså sen.
Växter som såtts tidigt kan bli taniga och små och lida av näringsbrist
Ibland kanske man sår grönsaker tidigt trots att de inte kräver en tidig sådd. Anledningen är kanske att man är ivrig och vill komma igång med sitt odlande tidigt. Om en grönsak är sådd i en kruka i början av mars eller kanske ännu tidigare, kan det hända att det dröjer ända till maj eller möjligen senare innan den kan planteras ut. Det blir en ganska lång tid i samma kruka/behållare.
Under den väntetiden kan en eller två omplanteringar göra att plantan växer på sig och blir kraftig och stor. En större kruka och ny näringsberikad jord brukar göra susen. Näringen i jorden brukar ta slut efter några veckor om det är planteringsjord. Använder man såjord finns där ingen näring alls och då förblir plantorna ganska små. Vi använder sedan ett par år tillbaka i princip bara planteringsjord. Läs mer om detta här: Behöver man så i såjord?
En planta som är sådd under senare delen av våren kanske man inte behöver plantera om eftersom den ganska snart kommer hamna i ett odlingsland, pallkrage eller kruka. Men har man möjlighet kan man få extra fina plantor om man planterar om dem. Dessa större plantor kan ofta stå emot angrepp från jordloppor och mördarsniglar bättre än små.
Ta makten över din odling
I Gratisodla visar vi hur du tar eget frö, förökar dina plantor och skapar egen jord och gödsel – med enkla medel.
För dig som vill ha bättre koll på vad och hur du odlar, och steg för steg bygga en mer självständig odling – oavsett om du odlar i trädgård, på balkong eller i fönster.
En inspirerande guide för dig som vill odla mer – med mindre.
Vilka växter kan jag strunta i att plantera om, om jag inte har så mycket tid?
De plantor som är snabbväxande som tex sallat, spenat, dill, rucola, behöver man inte plantera om, om man inte har möjlighet. Hos oss händer det att vi skördar direkt från sålådan/krukan eller så tar vi plantor och planterar ut. Inte heller betor och kålrabbi behöver planteras om innan utplanteringen.
Finns det någon fördel med att strunta i omplanteringen?
Ja, med tanke på riskerna som vi beskriver ovan, kan man också använda dessa för att till exempel hämma plantors tillväxt. Då kanske du undrar varför det skulle vara önskvärt. Men det kan faktiskt vara smart i vissa fall. Vi brukar så ganska många frön åt gången. Men om alla frön gror kan det bli en massa små plantor att ta hand om. Då kan vi tex plantera om hälften av plantorna och låta resten stå kvar i sin såbehållare. Det vi kallar för buffertplantor: Buffertplantor och serieodling
De omplanterade plantorna blir snabbt stora och fina plantor, medan de andra som är inte är omplanterade håller sig små. Vi kan sedan välja att plantera om några till från såbehållaren eller låta dem vara ett tag till. Från en och samma sådd kan det alltså blir plantor i olika stadier och storlekar. De är perfekta att använda i serieodlingen. När man skördat av något kan man plantera ut plantor som man har på lager. Är man orolig att småplantorna ska lida näringsbrist kan man näringsvattna dem lite då och då och på så sätt hålla dem vid liv.
Lär mer om: Serieodla på friland och pallkrage.
Bonsaikål
Då och då kan vi under sensomrarna hitta några miniplantor som liksom blivit bortglömda men ändå klarat livhanken tack vare lite vattning med jämna mellanrum. Riktigt roligt var det med några blandade kålplantor, blomkål, rödkål mm som tittade fram bakom någon större kruka. Med lite näringsvatten fick de lite ny kraft. Blomkålen och broccolin utvecklade miniblomkålshuvuden och huvudkålen försökte med alla krafter knyta ihop små huvuden. Dessa minikålplantor brukar vi kalla bonsaikål.
Rotfrukter kan vara ytterst känsliga
Rotfrukter som morot, palsternacka, svartrot, haverrot och persiljerot brukar bli deformerade om man planterar om dem. Det är rottrådarna som är så ofantligt känsliga att minsta lilla skada gör rötterna helt missbildade. Så dessa grödor vill absolut inte bli omplanterade och helst inte förkultiverade alls. Om du nu råkat så någon av dessa i en kruka eller liknande är det viktigt att du tar med hela krukans innehåll ner i den nya jorden och inte kommer åt dess rötter. På så sätt kan du ha tur och inte förstöra någon känslig rottråd, något vi sällan har lyckats med.
Läs mer om rotfrukter här: 10 enkla rotfrukter att odla själv
Sammanfattning
Måste man plantera om sina plantor? Nej, egentligen inte. Många växter går alldeles utmärkt att plantera direkt från sålåda eller odlingsbytta. Men omplantering ger ofta starkare, större och mer välmående plantor.
När plantor får ny jord, större utrymme och mer näring utvecklar de kraftigare rotsystem och bättre tillväxt. Det märks särskilt på växter med lång utvecklingstid som chili, paprika, aubergine, kronärtskocka och rotselleri. Samtidigt finns det växter som vi nästan aldrig planterar om, till exempel dill, sallat, spenat och flera rotfrukter.
Serieodla = skörda mer – på samma yta under samma säsong
I Serieodla – få flera grönsaksskördar under samma säsong visar vi hur du kan få ut mer av din odling – oavsett om du odlar i pallkrage, på friland eller i kruka.
Genom att så och plantera i omgångar kan skördarna avlösa varandra under hela säsongen. Ett effektivt sätt att få mer mat på samma yta.
I boken hittar du konkreta odlingsserier och praktiska tips kring sådd, plantering, samodling samt jord och gödsel.
Läs mer om boken och beställ ditt exemplar här.
För oss handlar omplantering inte bara om att driva upp större plantor. Det är också ett sätt att skapa flexibilitet i odlingen. Genom att låta vissa plantor stå kvar små i sina sålådor och plantera om andra får vi växter i olika stadier och storlekar som passar perfekt till serieodling.Och ibland uppstår det mest oväntade ur de där bortglömda småplantorna som egentligen aldrig skulle blivit något alls. Som vår bonsaikål.
Har du fått nytta av det här? Vill du hjälpa oss fortsätta dela med oss:
20–30 kr – en liten slant
50 kr – Tack för artikeln!
100 kr – stötta arbetet bakom
Swish: 123 261 02 85
Eller bli premiumläsare (75 kr/mån) och få tillgång till allt material: Bli premiumläsare här.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar