Måste man plantera om grönsaksplantorna?

Det enkla svaret på frågan om man måste plantera om sina plantor är nja. Den som inte vill eller har möjlighet att plantera om sina förkultiverade plantor behöver absolut inte göra det, men man behöver också vara medveten om riskerna och framförallt fördelarna omplantering ger.

Många grönsaker som vi odlar förkultiverar vi. Det betyder att vi sår dem i en kruka eller mindre plastlåda med hål i botten, innan vi ska plantera dem i våra pallkragar, odlingsbäddar, friland eller i någon odlingslåda eller stor kruka. Fröna sprider vi ut jämnt eller så skapar vi små högar med frön. Sår vi i högar är tanken att det ska bli tuvor. Det passar bra för tex dill, persilja, gräslök, koriander, anisisop mm.

När plantorna är omkring 5 – 15 cm höga kan det vara en god idé att plantera om. Med omplantering menar vi att man pillar upp en planta i taget eller tuva och placerar i en egen enskild ny kruka med nya planteringsjord. På så sätt får plantorna både större plats och mer näring. Vissa plantor omplanteras flera gånger, då får de en lite större kruka varje gång och ny jord som tex paprika, chili, kronärtskocka och rotselleri. Hemma hos oss sker omplantering i en handvändning när vi tar en kopp kaffe eller två eller i stora sjok när vi har många plantor på gång. Det har gjorts så många gånger att vi inte kan räkna så långt.

För oss känns omplanteringen som en viktig del i uppdrivandet av fina, kraftiga och välmående plantor. På det sättet får man stora välmående plantor. Men just detta förfarande vet vi att många odlare hoppar över av olika anledningar. Vad det beror på kan vi bara gissa. Kanske tycker några att det är jobbigt, andra att det är onödigt eller att det kanske blir dyrt att införskaffa jord och krukor. Du får såklart göra som du vill och plantera om dina plantor eller låta bli, men vi vill ändå berätta lite om våra tankar kring omplantering.

Växter med lång utvecklingstid kanske inte hinner ge skörd

När man sår grönsaker kan man behöva börja tidigt ifall de har en lång utvecklingstid. Med det menas att om man inte börjar i tid kanske grönsakerna inte hinner ge skörd förrän hösten blir för kall. Exempel på sådana växter är tex rotselleri, chili, paprika, tomat, kronärtskocka mm. 

Med ovannämnda växter behöver man tänka att de ska vara så stora som möjligt när det är dags att plantera ut plantorna på frilandet, i krukor utomhus eller i pallkragar. Plantor som sås tidigt och inte planteras om, blir små. Näringen i jorden håller för bara några veckor och när den är slut så stannar plantan lite i sitt växande. Har man sått i såjord, som inte innehåller någon näring alls, ja då blir det ena ynkliga plantor som inte vill växa på sig. Har man även kombinerat detta med dåligt ljus är det ganska sorgliga plantor överhuvudtaget.

En stor risk med att inte plantera om växter med lång utvecklingstid är alltså att växterna inte blir särskilt stora och därmed får en dålig start. I slutänden kan skörden bli lidande.

Växter som såtts tidigt kan bli taniga och små och lida av näringsbrist

Ibland kanske man sår grönsaker tidigt trots att de inte kräver en tidig sådd. Anledningen är kanske att man är ivrig och vill komma igång med sitt odlande tidigt. Om en grönsak är sådd i en kruka i början av mars eller kanske ännu tidigare, kan det hända att det dröjer ända till april eller möjligen senare innan den kan planteras ut. Det kan alltså bli tal om en ganska lång tid i samma kruka/behållare.

Under den väntetiden kan en eller två omplanteringar göra att plantan växer på sig och blir kraftig och stor. En större kruka och ny näringsberikad jord brukar göra susen. Näringen i jorden brukar ta slut efter några veckor om det är planteringsjord. Använder man såjord finns där ingen näring alls och då förblir plantorna ganska små. Vi använder sedan ett par år tillbaka i princip bara planteringsjord.

En planta som är sådd under senare delen av våren kanske man inte behöver plantera om eftersom den ganska snart kommer hamna i ett odlingsland. Men har man möjlighet kan man få extra fina plantor om man planterar om. Dessa större plantor kan ofta stå emot angrepp från jordloppor och mördarsniglar bättre än små.

Vilka växter kan jag strunta i att plantera om, om jag inte har så mycket tid?

De plantor som är snabbväxande som tex sallat, spenat, dill, rucola, behöver man inte plantera om, om man inte har möjlighet. Hos oss händer det att vi skördar direkt från sålådan/krukan ibland eller så tar vi plantor och planterar ut. Inte heller betor och kålrabbi behöver planteras om innan utplanteringen.

Finns det någon fördel med att strunta i omplanteringen?

Ja, med tanke på riskerna som vi beskriver ovan, kan man också använda dessa för att till exempel hämma plantors tillväxt. Då kanske du undrar varför det skulle vara önskvärt. Men det kan faktiskt vara smart i vissa fall. Vi brukar så ganska många frön åt gången. Men om alla frön gror kan det bli en massa små plantor att ta hand om. Då kan vi tex plantera om hälften av plantorna och låta resten stå kvar i sin såbehållare.

De omplanterade blir snabbt stora och fina plantor, medan de andra som är inte är omplanterade håller sig små. Vi kan sedan välja att plantera om några till från såbehållaren eller låta dem vara ett tag till. Från en och samma sådd kan det alltså blir plantor i olika stadier och storlekar. De är perfekta att använda i serieodlingen. När man skördat av något kan man plantera ut plantor som man har på lager. Är man orolig att småplantorna ska lida näringsbrist kan man näringsvattna dem lite då och då och på så sätt hålla dem vid liv.

Lär mer om: Serieodla på friland och pallkrage.

Då och då kan vi under sensomrarna hitta några miniplantor som liksom blivit bortglömda men ändå klarat livhanken tack vare lite vattning med jämna mellanrum. Riktigt roligt var det med några blandade kålplantor, blomkål, rödkål mm som tittade fram bakom någon större kruka. Med lite näringsvatten fick de lite ny kraft. Blomkålen och broccolin utvecklade miniblomkålshuvuden och huvudkålen försökte med alla krafter knyta ihop små huvuden. Dessa minikålplantor brukar vi kalla bonsaikål.

Rotfrukter kan vara ytterst känsliga

Rotfrukter som morot, palsternacka, svartrot, haverrot och persiljerot brukar bli deformerade om man planterar om dem. Det är rottrådarna som är så ofantligt känsliga att minsta lilla skada gör rötterna helt missbildade. Så dessa grödor vill absolut inte bli omplanterade och helst inte förkultiverade alls. Om du nu råkat så någon av dessa i en kruka eller liknande är det viktigt att du tar med hela krukans innehåll ner i den nya jorden. På så sätt kan du ha tur och inte förstöra någon känslig rottråd, något vi sällan har lyckats med.

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck