10 enkla rotfrukter att odla själv

Rotfrukter är väldigt användbara i matlagning på olika sätt. Man kan koka, rosta i ugn, gratinera, göra mos av och tillsätta i soppor och grytor. Extra gott och extra roligt blir det om man odlar rotfrukterna själv. Här berättar vi om 10 enkla rotfrukter att odla.

Rotfrukter är ett samlingsnamn på ätbara växter där man äter roten. De växter som brukar räknas till rotfrukterna kan variera beroende på vilken man talar med. Det beror ofta på att alla rotfrukter inte är släkt med varandra utan tillhör olika arter. Sötpotatis brukar vi klassa som en rotfrukt eftersom den är en knöl som utvecklas i jorden, men egentligen är det en ört. Kålrabbi är släkt med kål, vilket hörs på namnet och kanske mer skulle kunna ingå i kålgruppen. Men eftersom det är en del av roten som man äter, får den hos oss vara en rotfrukt.

Rotfrukter som växer uppåt och neråt

Om man studerar rotfrukter hur de växer, kan man se att vissa rotfrukter blir långsmala med något tjockare rotdel upp och smalare neråt. Exempel på det är tex palsternacka, morot, rotpersilja och haverrot. Andra rotfrukter sväller ut vid jordytan och antar ett mer klotformat utseende, men en smal rot under som liknar en svans. Betor, rädisor, rovor och kålrabbi hör till den kategorin. Utöver dessa två varianter har vi svartroten som blir mer jämntjock hela vägen ner under jorden. Rotsellerin sväller vid jordytan men får en mängd rottrådar under sig. Kålroten blir också stor vid jordytan, men liknar inte riktigt betorna. Till rotfrukterna kan man också räkna knölar som jordärtskocka, korogi, ingefära och potatis.

Vetskapen om hur rotfrukterna växer är bra att känna till när man ska odla rotfrukter. De grödor som får en klotformad del vid jordytan brukar man kunna förodla, förkultivera, med gott resultat. De andra som morot, palsternacka, svartrot, haverrot och rotpersilja har väldigt känslig rötter. Om man planterar om dem brukar roten bli skadad, vilket bidrar till att hela roten sedan blir deformerad. Att roten blir skadad märker man oftast inte, så det blir en ganska stor besvikelse sedan när man rycker upp rotfrukterna.

Lästips: Rotfrukter som växer nedåt och uppåt

10 enkla rotfrukter att odla

Det är inte helt lätt att dra en gräns för vilka rotfrukter som är lätta, mellansvåra och svåra. Men vi har ändå gjort ett urval med lite olika rotfrukter som har lite olika egenskaper och krav. Grönsakerna nedan är inte rangordnade på något vis.

Pepparrot

En av de enklaste rotfrukterna att odla kan vara pepparrot. Har man en gång satt ner en rotbit i jorden kan man skörda pepparrot under lång tid. En gång fick vi plantor och satte plantorna i varsin kruka. Tanken var att ta med dem till Skogsträdgården och sätta ner dem i vår perenna köksträdgård. Men i väntan på det fick de stå och lapa sol i tillsammansodlingen invid en pallkrage. Det var kanske inte det mest smarta vi gjort. Företagsamma rötter letade sig ner genom hålen i krukan till jorden och sög sig fast. Fast att vi ryckte upp krukorna blev rotbitar kvar och nu, många år senare är plantorna oerhört stora.

För att odla pepparrot behövs en rot. Den kan man få av någon som har en planta och kan gräva upp en bit eller så köper man en sättrot i en trädgårdsbutik. En bra tid att plantera roten är under vår, sommar och höst. Kommersiella pepparrotsodlare lägger roten ner horisontellt i jorden. Har roten sidorötter tar man bort dessa innan man planterar. Vill man ha en slät pepparrot behöver roten tuktas. Ungefär en månad efter att man har planterat roten horisontellt tar man upp dem och tar bort eventuella nya rotsidoskott som bildats. Därefter lägger man tillbaka roten vågrätt i jorden.

Recept: Pepparrotssmör – ett smakrikt tillbehör

Ingefära

Det är en häftig växt, ingefäran. Som en enda rotklump med lite utväxter här och där. Vill man odla ingefära införskaffar man en knöl i mataffären. Den lägger man i fönstret i några veckor eller månader så att den kommer igång med att utveckla gröngula partier (Dessa ska senare bli blast). Sedan fyller man en ganska stor kruka med planteringsjord. Ingefäran ska ligga högt upp i krukan, med lite jord ovanpå. De gröngula delarna ska titta upp ur jorden. Sedan är det bara att vattna och ställa krukan i ett fönster. Med tiden kommer ganska höga stjälkar att växa fram. Då håller ingefäran på att bli större, då kommer det att behöva mer vatten och extra näring.. Under sommaren brukar våra ingefärsplantor få bo i växthuset och efter sommaren får de komma tillbaka in till fönstret igen. Om hösten och vintern kan man skörda. Bryter man loss en bit kan roten växa vidare

Lästips: Så lyckas du odla ingefära

Recept: Palak paneer – gryta med indisk kryddning

Jordärtsskocka ihop med vinterkyndel sägs stävja gasbildningen i magen.

Jordärtskocka

För den som gillar jordärtskocka och har en bit i trädgården man kan avvara för denna knöl, ska man absolut plantera några stycken. Ja, det räcker med ett fåtal, eftersom de ynglar av sig ganska hejdlöst för varje år, särskilt om man inte skördar flitigt. När man sätter ner knölarna i jorden spelar inte så stor roll, bara jorden är grävbar. Efter planteringen är det bra att låta plantorna uppleva en sommar och höst innan man börjar skörda. På våren växer stjälkar upp som kan bli uppemot två, tre meter höga. Odlar man sorten Bianca blommar den vackert om hösten med gula solrosliknande blommor.

När blasten börjar vissna ner, börjar tiden för skörd. Den pågår sedan ända tills ny blast börjar växa upp nästkommande vår. Så länge som jorden inte är frusen kan man gräva upp de knölar man behöver. Jordärtskocka har inte så höga krav när det gäller jord och näring, men det verkar som att leraktig jord får den att växa kraftigare. I sandig näringsfattig jord bildar den inte så många nya knölar per år.

Lästips: Klippa ner och skörda jordärtskocka och Odla jordärtskocka – från knöl till skörd

Recept: Syra jordärtskockor

Gulbetor ligger som små solar i trädgårdslanden.

Betor- rödbetor, gulbetor, vitbetor och gulbetor

En odlingssäsong utan betor, känns verkligen fattig på något vis. Något år har vi odlat kopiösa mängder att vi faktiskt föråt oss. Det ledde till att vi inte odlade några betor alls året därpå. Men det ångrade vi sedan. Lagom är bäst. Några middagar med våra favoriter rödbetor och gulbetor vill man alltid ha varje sensommar och höst. Dessutom vill vi kunna göra vår egna rödbetssallad till julen.

Betor är av den rotfruktstypen att de funkar att förkultivera dem. Det är inget måste, det går också att så dem direkt i jorden utomhus, sk direktsådd. Vi tycker dock att det blir enklare att så ett gäng frön i planteringsjord i en plastbytta med hål i botten. Byttan ställer vi i kallväxthuset i april. När fröna grott och plantorna är sisodär 5-7 centimeter höga, brukar också temperaturen utomhus vara gynnsam för utplantering. På det viset har vi vunnit lite tid och betorna kommer bli skördeklara några veckor tidigare än om vi hade sått vid samma tid vi nu gör utplanteringen.

För extra lång skördetid, kan man kombinera de två förfaranden. När man planterar ut sina förkultiverade plantor, passar man på att så frön också. För att få maximalt lång skördetid, kan man så betor en tredje gång, lite senare på sommaren. De sommarsådda betorna kanske inte blir riktigt lika stora som de andra, men betor blir det i alla fall, och glöm inte att bladen går att använda.

Lästips: Odla gulbeta – från sådd till skörd

Recept: Rödbetspizza med pesto och fetaost

Frostbitna majrovor.

Majrova

Hos oss hör majrovan senhösten till. Det beror på att den blir som allra bäst om man sår den på sommaren och låter den växa upp när sommarens ljusa nätter blir färre och färre. I likhet med betorna fixar majrovan att förkultiveras. Sådden gör vi någon gång i slutet av juni och under juli och efter några veckor får de små plantorna en plats i en pallkrage eller på friland. Under hela hösten växer de på sig och i november, ja även i december ibland, kan vi skörda de härligt lila rotfrukterna. Majrovan är således en snabbväxande rotfrukt.

Näringsrik jord skapar större rötter och man får inte glömma av att vattna dem under hösten. När frosten kommer är det bra att skörda de majrovor som står kvar i odlingen. De klara några frostknäppar, men blir det minusgrader flera dagar i streck, mår de inte så bra.

Kålrabbi

Kålrabbi påminner om rovor i utseende och är en kålsläkting. På relativt kort tid, om man jämför med annan kål, har den växt sig skördeklar. Den passar för både tidig sådd på vintern eller våren och sen sådd på sommaren. Hos oss får fröna alltid börja sitt liv i en mindre behållare med planteringsjord. Behållaren får stå utomhus i kallväxthuset och när plantorna är knappt en decimeter höga, blir de antingen omplanterade en gång eller utplanterade. Kålrabbin gillar näringsrik jord och regelbunden vattning. Man kan skörda när man vill. En lite kålrabbi är precis lika god som en stor, men en stor ger mer mat.

Lästips: Supergrödan kålrabbi

Recept: Picklad kålrabbi

Rädisa

Vissa hävdar att den lilla rotfrukten rädisa är synnerligen lättodad. Medan andra tycker den är svårt att få till rent smakmässigt. Där kan vi hålla med. Är man det minst snål med vattningen så kan loppet vara kört och rädisorna blir kärva och starka i smaken. Men rent odlingsmässigt är det en lätt rotfrukt att odla.

Vi odlar den oftast i stora plastbackar eller i pallkragar. Eftersom den sväller ut och bildar en klotformig knöl vid jordytan kan den förkultiveras och tål därmed ett flyttas. Men vem pysslar med sånt när det går så snabbt från sådd till skörd? Vissa sorter kan efter sådden växa i några veckor och sedan vara skördeklara. Man vinner alltså ingen tid på att förodla dem. Planteringsjord i backarna eller frilandsjord i pallkragarna funkar fint. Ja, man kan ju odla dem på friland också såklart. Är jorden näringsrik blir rädisorna större. Vattnar man rikligt och relativt ofta blir de milda i smaken.

Recept: Nudelsoppa med pak choi, rädisa och morot

Morot i blandade färger

Morot

Den självklara medlemmen i rotfruktsgruppen är moroten. Eftersom den har en ytterst känslig rottråd behöver den direktsås på den plats där den ska få växa sig stor. Det brukar vanligen vara i odlingsbäddar av något slag, men det funkar också bra i en djup hink. Sådden kan göras från sen höst till sensommaren. Så man under hösten och vintern ligger fröna beredda i jorden och inväntar våren. Det är först då som de gror.

Morötter önskar sig ganska mycket sol, regelbunden vattning och näringsrik och lucker jord. Är jorden kompakt med stenar eller lerklumpar kan rötterna få svårt att hitta en bra väg rakt ner. Resultat blir då krokiga rötter.

Lästips: Vad är det för skillnad på sommarmorötter och vintermorötter?

Recept: Morot- och gurksallad

Älskade sorten Cheri

Potatis

Vilken tur att det inte är komplicerat att odla potatis. Det är nog världens mest användbara gröda. Helt klart vår favorit. En gång hörde vi om en person som tyckte det var onödigt att odla potatis eftersom det är så billigt att köpa, och kanske har vi resonerat så vi med i vår odlarungdom. Men om man tänker så har man kanske inte ätit en riktigt god potatis. Vår erfarenhet är att det godaste potatisarna är de man odlar själv. Vi brukar också välja delikatesspotatis och dessa har en fantastisk smak som absolut inte kan mätas med den billiga potatisen i butikerna. Då och då kan man hitta delikatesspotatis i matbutiken och dessa är faktiskt ganska goda ändå.

Vi odlar potatis på friland, i pallkragar och då och då i hink. I hinken blir det aldrig några mängder, men det är lite roligt ändå. Jorden behöver vara näringsrik och platsen för potatisodlingen behöver vara solig. Potatisen sätter vi vanligen i april eller maj. Det är endast tidig potatis som vi odlar. Nu förtiden blir det ofta sättpotatisar från egen skörd, men ursprungligen har det varit franska delikatesser. Under säsongen kan potatisen behöva vattnas, särskilt om det inte regnar.

Lästips: Potatisskörd – Vilken sort ger mest avkastning?

Recept: Skräpmat – friterade potatisskal

Theres Lundén

3 Comments

  1. Hos mig blir rädisor och alla kålsläktingar uppätna av jordloppor. Enda sättet som funkat hittills är att odla i balkonglådor med köpejord någon meter ovanför marken. Någon som vet något annat sätt?

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

4 × 2 =