Är ni helt självhushållande på grönsaker?

Är ni självhushållande på det mesta året om?” är en fråga vi ofta får, speciellt när någon tidning ska göra ett reportage om oss. Svaret blir både ja och nej.

Man behöver inte ha så höga mål när det gäller att vara självhushållande, det behöver inte handla om allt eller inget. För oss har våra odlingstekniker ”odla kallt” och ”serieodla” skapat och skapar mängder av egenodlad mat under hela året. Vi har genom vår nyfikenhet och glädje att experimentera upptäckt, och gör hela tiden nya upptäckter löpande, att man kan sprida ut skördarna, sluta städa och välja sorter med omsorg och därmed få ut betydligt mer på en säsong än vad man kan tro. Eftersom vi äter mestadels vegetarisk mat i vår familj och äter förmodligen mycket mer grönsaker än de flesta så räcker inte det vi odlar för vår mathållning. Det skulle kräva betydligt mer arbete än vad vi kan lägga ner och kan samla krafter till i dagsläget och dessutom skulle vi behöva mer yta.

Men, om vi skulle var en familj som inte äter så mycket grönsaker så skulle vi eventuellt ha svarat ja på frågan om vi är helt självhushållande på grönsaker. För vi kan faktiskt varje dag äta något från vår trädgård. Ibland är det hela sallader och grytor och andra dagar är det kanske endast örterna i vårt örtsalt.

Läs mer om skörd: Så kan dina grönsaksplantor ge mer skörd och om att Serieodla och Odla kallt.

Många vägar till självhushållande

Vår bild av självhushåll är bred och utan tydligt fasta gränser. Sättet att se på olika grönsaker och vad de har att ge, ja vad de är kapabla till, har verkligen skiftat under alla år vi har odlat. De allra flesta begränsningar vi har upptäckt har oftast suttit i våra huvuden. När vi vi blivit öppnare inför allt som kan hända, mer lekfulla i odlandet och när vi skitigt i alla regler har vi lärt oss mer. Ibland har vi ruckat på såtiden och testat att så en växt mycket tidigare och kallare än vad vi tidigare har gjort. Ibland har vi sått växten senare och upptäckt andra fördelar.

Genom att hela tiden experimentera oss fram har vi kunnat, för egna ögon och ur vår egen erfarenhet, dra värdefulla slutsatser. Vi har upptäckt att en hel del ”gängse” rekommendationer, på baksidan av fröpåsar och i flertalet trädgårdsböcker, bara är ett sätt att odla och ett mycket snävare sätt att odla på än vad vi vill sysselsätta oss med.

Odla tätt och utan regler

Skulle vi till exempel följa gängse rad- och plantavstånd så skulle vi inte ens komma i närheten av det vi kan skörda idag på den yta vi odlar på, samma sak med växelbruksidéer som vi gärna konsekvent bryter mot. I olika slags litteratur har vi även läst om en hel del grönsaker som trivs eller inte trivs att odla tillsammans. Men det är först när man testar själv som man verkligen får reda på om dessa teorier stämmer, vilket vi inte tycker att de gör.

Vi odlar alldeles för tätt och blandar hejvilt och tycker vi att vitlöken, kålen, sallaten, dillen eller potatisen växer särdeles bra på ett ställe så får den komma dit redan efter ett år. Eftersom vi nu för tiden använder kompostjorden, där all jord från ogräsrens och gamla krukor hamnar, får vi en hel del spontana samodlingar. I år har vi odlat chili och gyllenbär i samma kruka och i en annan kruka har vi haft dahlia, chili och trädgårdsportlak. Vi har inte märkt att några växter påverkar varandra särdeles positivt eller negativt. Kan man tillföra näring och vattna så verkar det mesta trivas.

Lästips: Vi sår tomaterna kallt!, Februarisådderna – vi sår grönsakerna kallt, De självutnämnda väktarna – en inblick i vår vardag

Snabba grödor

Som grönsaksodlare är det också intressant att kika på växter med en snabb resa från frö till färdig gröda för att rucka på tiden för sitt självhushålllande. Dessa grödor hinner man förodla och plantera ut före eller efter en annan gröda och så att säga serieodla. Genom att serieodla kan vi få ut både två och tre grödor på samma plats under samma år och vi blandar gärna snabba grödor med varandra. Om vi även samodlar, vilket vi mer eller mindre alltid gör ,kan vi tex få ut tre skördar av kanske 4 olika grödor i samma pallkrage.

Lästips: Åtta snabba grönsaker att odla, Eten – gasen som får allt att mogna snabbare, Så kan dina grönsaksplantor ge mer skörd

Skörda vid olika tidpunkter

Att skörda grödor vid en annan tidpunkt än vad man kanske först tänkt sig, och att skörda smart ger också fler skördar och över en längre tidsperiod. Vissa växter kan ge dubbla skördar som huvudkål som skördas varsamt genom att man bryter av huvudet. I brottytan bildas ganska snart nya små kålrosetter = mer mat och vid fler tillfällen. Andra växter ger skördar vid olika tidpunkter som tex luftlök och piplök som både ger vår och höstskörd. Vattenmelonen på bilden ovanför skördades i mitten av oktober på Takfarmen och var perfekt tempererad när vi njöt av dess röda kött.

En del grönsaker behöver sås tidigt, som spenaten den 4 januari eller sallatskålen i augusti. För att lyckas med dessa växter behöver man så dem när det inte är för långa ljusa dygn. Sår man dem i maj juni går de upp i blom för att sedan sätta frö. Anpassar vi dess såtid där dag och natt börjar bli lika långa, en i början av året och en i slutet av året, får de sova så pass mycket på nätterna ( så som de är vana med där de kommer ifrån) och bilda blad.

Lästips: Sommarså salladskål och skörda under hösten , Visst skördar du smart och länge? , Skörda paprikor gröna – njut av flera skördar

Ta tillvara på skörden

En stor del av att vara självhushållande handlar om att att processa, förädla och förvandla grödor till produkter som vi kan spara och öka hållbarheten på och använda under en längre tid. Örtsalt är en sådan produkt och den vi ofta lyfter fram under reportage om oss och självhushåll. Vi samlar örternas och vissa grönsakers överflöd och rikedom och förvandlar dem till ett salt som vi kan använda under årets alla dagar. Varje gång vi tar tag i saltkvarnen medvetandegör vi ansträngningen bakom, och saltet blir varje dag ett vackert exempel på vårt arbete och kreativitet. Även fermentering, pickla och torkning är metoder som vi gillar att laborera mer.

Lästips: Syra chili och paprika, Syra jordärtskockor, Vinägerskola steg 2 – vinägermamman ska tillsättas och omvandla alkoholen till ättikssyra, Torkade tomatskal

Självhushållande genom att lämna kvar

Att inte städa för mycket i sina odlingar på hösten kan verkligen löna sig ett halvår senare. Vi vet inte hur många gånger olika slags kål- och löksorter på olika sätt klarat vår mörka och kall tid. Ibland kan de stå kvar som de gör en bit in i kylan innan man skördar dem, och ibland kan de stå kvar tills nästa vår. Det stora problemet med att låta saker stå kvar, men kanske när det gäller odling i allmänhet, är att man aldrig får reda på hur vädret kommer bli innan utan altid i efterhand. Man vet inte om det blir en mild eller kall vinter eller en torr eller blöt sommar, ingen vet det.

Summa sumarum: För ett flexibelt sinne är chanserna till större skördar större och man kan bli självhushållande på flera grönsaker. Kombinationen av att lära sig mer av de växter man odlar men även att strunta i vad man vet om dem kanske är det bästa. Våga lek med odlandet och minns att det är när man misslyckas man lär sig allra mest. Vilka lärdomar har du gjort som du tycker är särdeles bra och som du skulle vilhja dela med dig av?

Välkomen in till alla våra recept: Farbror Gröns recept

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén