Har du testat att så salladskål under våren? Hur blev resultatet? Troligen inte så bra eftersom den lätt går upp i blom under försommaren. Knepet för att få ett fint huvud är att sommarså salladskål.
Vi har provat att både vinterså och vårså salladskål. Varje gång har det slutat med odlingsfjasko. Blommande salladskål är inget roligt odlingsresultat. Men när grönsaksväxter går upp i oönskad blomning under sen vår och sommar brukar det oftast bero på två saker. Det ena när det tex handlar om rotfrukter, kan vara att temperaturen utomhus har varit allt för växlande med många minusgrader under växtens första tid. Växter som är programmerade att blomma sitt andra år, kan på så sätt bli lurade att tro att det blivit tid för blomning redan under första året. Andra växter såsom pak choi, salladskål och spenat går alltid i blom när sommarens dagar är långa och nätternas timmar är fåräknade. Där är det främst obalansen mellan antalet ljusa och mörka timmar som är orsaken. Utöver dessa två stora orsaker kan också värme och torka föranleda blomning.
När det gäller salladskål vet vi inte säkert vad som påverkar mest, temperaturen under den första tiden efter sådd eller ljuset, men det vi med säkerhet vet är att sommarsådd fungerar alldeles utmärkt. Då är både temperatur och ljuset bättre lämpat för salladskålen. Sådden hos oss brukar ske någon gång under juli eller under augustis första vecka.
Förkultivering
Vi brukar alltid förkultivera salladskål i växthuset eller på någon skyddad plats i trädgården. Det beror på att vi tycker det är enklare att hålla koll på sådden om den finns på liten yta i en kruka eller plastlåda. Eftersom vi ofta har ganska fullt med växter i våra odlingar, brukar det inte finns så mycket plats för direktsådd. Men allteftersom vi skördar av ditt och datt, finns det mer plats, lagom till plantorna är slutplanteringsklara. Överlag rekommenderar vi att inte direktså kålväxter då jordloppor ofta perforerar bladen.
Jord för sådden
Det är alltid vanlig planteringsjord som vi använder. I frilandsjord brukar det nämligen förekomma jordloppor som på ett kick kan perforera alla små blad som tittar upp. Bättre då att driva upp plantorna så att de är lite motståndskraftiga innan de utsätts för eventuella jordloppsattacker.
Så i kruka eller liten låda
Fröna fördelas över jordytan i krukan eller odlingslådan (som självklart har hål i botten), och därefter strör vi över ett ytterst tunt lager jord. Alltså bara någon millimeter. Viktigt att vattna igenom jorden efter att fröna är på plats. Har man ett odlingstråg eller en bricka med höga kanter är det ett superbra ställe att ställa sin sådd i. Då sipprar överflödigt vatten ut och kan sugas upp senare. Man kan också vattna direkt i botten på tråget/brickan.
Ställ sådden utomhus
Sådden brukar vi uteslutande ha utomhus, oftast i växthuset ovanpå ett bord så att vi lätt kan hålla koll. Optimal temperatur för att fröna ska gro är tydligen 22 grader, enligt Runåbergs Fröer. Därefter behöver temperaturen vara ungefär 20 grader. Oftast är det varmare i våra växthus, åtminstone dagtid. Det brukar fungera bra, men viktigt är att ha vädringsfönster och dörrar öppna. Genom att ha sådden utomhus blir plantorna redan från start vana vid starkt solljus. Inomhussådda plantor behöver man avhärda, dvs vänja med utomhusklimatet successivt. Det slipper man om sådden redan från start placeras ute i trädgården eller i ett växthus.
Vattna varje eller varannan dag i början. Sådder är känsliga för torka och behöver vara lagom fuktiga. Bäst tycker vi är att alltid vattna underifrån direkt i tråget eller i brickan. Vi fyller botten så att nivån är ungefär en centimeter från botten. När allt vatten är uppsuget fyller vi på med mer.
Omplantering
Det är inte livsviktigt att göra en omplantering, men ändå något vi rekommenderar. Med tanke på jordloppornas framfart är det bra om plantorna hunnit växa en del innan slutplanteringen. Att försiktigt pilla loss en planta i taget och plantera i separata krukor med nya planteringsjord, kan ge plantorna en verkligen skjuts i växandet. Man kan riktigt se hur de vill breda ut sig och ta för sig av både utrymme och näringen i jorden. Den näring som redan finns i jorden räcker gott och väl i detta skede. Vi brukar plantera om plantorna när de blivit 5-10 centimeter höga.
Slutplantering
I slutet av augusti eller i september planterar vi salladskålsplantorna i en pallkrage eller på friland. Vi säkerställer alltid att det finns gott om näring genom att berika jorden med både kompostjord och gödsel. Använder man helst brunnen gödsel behövs ungefär 1,5-3 kilogram per kvadratmeter. Pelleterat hönsgödsel och grönsaksgödsel doseras enligt förpackningarna, men det är aldrig fel att ta lite extra.
Efter beredningen av jorden är det bara att gräva lagom stora gropar på ca 20 centimeters avstånd och sätta ner varje planta. Det finns ingenting som säger att man måste plantera alla i raka rader. Vi kan ibland fylla en pallkrage med upp till 12 plantor eller så planterar vi plantorna bland andra grödor.
I och med planteringen är det viktigt att vattna rejält, gärna flera liter, invid varje planta. Vidare under växtsäsongen är vattning två, tre gånger i veckan behövligt. Ja, om det inte regnar mycket förstås.
Skörda löpande
Egentligen kan man skörda direkt när man ser att blad börjar utvecklas. Den karaktäristiska smaken finns där från start. Men det troliga är ändå att man inväntar att plantorna ska utveckla huvuden eller i alla fall en ganska stor bladrosett. Framåt december eller när det förekommit flera dagar/nätter med minusgrader brukar salladskålen ge upp. Men fram till dess kan man skörda löpande.
Kimchi
Det är verkligen lyxigt att göra sin egna kimchi på egenodlade ingredienser. Kimchi är en syrad smakrik grönsaksblandning innehållande salladskål, ingefära, vitlök och chili. I Korea är Kimchi den vanligaste sidorätten och det finns en uppsjö av olika receptvarianter. Läs mer i vårt kimchirecept. Annat som är gott och betydligt enklare att göra är att fräsa salladskålen i lite olja, soja och sweet chili och servera som ett gott tillbehör, gärna till asiatisk-inspirerad mat.
Läs även om hur man kan lagra salladskål på ett smart sätt.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar