Åtta snabba grönsaker att odla

Snabba grönsaker hos Farbror Grön

Vilka grönsaker tar kortast tid på sig att bli skördeklara? Här listar vi ett gäng förhållandevis snabba grönsaker. En av dessa tar bara några veckor på sig, några andra en månad och några behöver man vänta ungefär en och en halv månad på.

Vill man ha grönsaker på snabbast möjlig tid kan man köpa pluggplantor på en plantskola eller handelsträdgård. Dessa plantor är lämpliga att plantera om eller ut direkt och du har på så vis köpt dig ett försprång i jakten på snabb skörd. Men vill du stoppa ner frön och liksom odla dina grödor från scratch kommer här en genomgång av växter som på relativt kort tid kan bli skördeklara.

Förkultivera och plantera ut eller direktså?

Varje vår är vi väldigt ivriga på att snabbt få fram skördeklara växter. Därför sår vi en mängd olika grönsaker i vårt kallväxthus redan vintertid, sk vintersådd, någon gång i slutet av februari eller i början av mars. Vi har inga markbäddar i växthuset så alla frön hamnar i mindre krukor eller i odlingslådor. Vissa växter som är snabbväxta blir skördeklara i växthuset några veckor efter att fröna börjat gro. Den första skörden sker då i växthuset. Är man inte lika ivrig som vi kan man så de snabba direkt i sitt land eller i pallkrage. Men direkt sådder, speciellt av olika kålväxter, brukar ofta bli perforerade av jordloppor hos oss och inte överleva särskilt länge.

Eftersom växterna är så snabba av sig brukar de inte behöva särskilt mycket extranäring i jorden. Vanlig planteringsjord brukar fungera bra. Men vill man få lite extra stora blad eller rötter mår växterna bra av lite gödselvattning eller något annat berikande i jorden som tex pelleterat höns- eller grönsaksgödsel. Sår man frön direkt på friland eller i pallkragar där det redan finns jord kan det vara en god idé att gödsla jorden innan sådd. För säkerhetsskull.

Vidare under vår, sommar och höst brukar man kunna så dessa snabba grönsaker flera gånger om.

Rädisa

Rädisan French breakfast.

I sammanhang där man pratar om enkla grönsaker att odla, kommer ofta rädisor på tal. Men är det så lätta egentligen? Vi har misslyckats ett otal gånger och dragit upp små ynkliga rötter med kärv och hemskt bitter smak. Så blir det tyvärr om man glömmer av att rädisor kräver mycket vatten och att få det regelbundet.

I gruppen ”snabba grönsaker” har rädisor en given plats. De växer sig skördeklara på bara några veckor. Av den anledningen är det en bra grönsak att så först i sin odling. När man skördat allt finns plats för nya grönsaker att odla. Glöm inte att gödsla jorden innan nästa gröda ska sås.

Rädisor går bra att odla i flera omgångar och tack vare sin snabbhet är det också en perfekt gröda att odla under hösten.

Picklade rädisor
Att pickla rädisor är ett bra sätt att lagra dem. Recept finns i receptgalleriet

Sådden kan ske sen vinter och tidig vår till början av hösten. Riklig och regelbunden vattning är otroligt viktig. Eftersom rotknölarna växer vid jordytan brukar man kunna se hur stora de är. Skördestorleken kan variera beroende på sort, men man kan väl säga att när omkretsen är som en femkrona kan man börja skörda. Lyckas man bra med rädisorna brukar man kunna skörda fantastiskt goda och krispiga knölar efter cirka 4 veckor efter att fröna grott.

Rucola

Rucola blir mild när man äter den ihop med ost.

Överlag är bladgrönsaker snabba på att växa sig skördeklara. Rucola är en favorit hos oss. Inte till en början dock. Då tyckte vi att den var både för besk och pepprig. Men med tiden har vi hittat flera användningsområden och numer är vi i familjen rörande överens om att rucola är en av våra bästa bladgrönsaker.

Sådden kan ske i omgångar från tidig vintervår till sen sommar och början av hösten. Vi brukar antingen bredså i minde odlingslådor typ brödbackar eller i krukor som vi ställer utomhus, oftast i kallväxthuset. I backarna kan man skörda löpande. Den krukodlande rucolan brukar vi oftast plantera ut i hörnet av en pallkrage, men man kan också låta rucolan bo i krukan hela tiden. Blir bladen perforerade av små små hå är det jordloppor som gnager på den.

En frodig back med rucola.

När bladen har börjat flika sig behöver man börja skörda om man inte gjort det tidigare. Det är då som man kan få de finaste bladen. Väntar man går plantorna inom kort upp i blom och bladen blir mindre och mindre. Skörd brukar kunna ske efter 1-1,5 månader från att fröna gror.

Pak choi

Denna aningen lite beska men mycket delikata kålsläkting tar inte så särskilt lång tid på sig att bli skördeklar, endast 1-1,5 månader. Väljer man mini pak choi går det snabbare än vanlig pak choi och vi tycker att de är lättare att hantera i köket. Vi avnjuter den gärna fräst med soja eller sweetchilisås i en asiatiskinpirerad måltid.

Oftast sår vi fröna i en brödback som vi fyllt med planteringsjord och lite pelleterat gödsel under senvintern eller tidig vår. Det går bra med krukor modell större också. Sådden hamnar alltid i vårt kallväxthus. Av någon anledning har vi aldrig sått pak choi utomhus på friland eller i någon pallkrage. Inte heller har vi planterat ut några exemplar. Troligtvis beror detta på dess snabba växande och vår intuitiva avsky för jordloppor. Vi hinner inte med att plantera ut dem förrän de är skördeklara.

Mini pak choi

Om inte pak choien skördas går den upp i blom och då blir det inte lika fina bladrosetter att skörda. Bladen kan man såklart ändå ta hand om och även blomskotten. Men finast blir de innan de vill blomma.

På grund av ljuset under sommaren, vilket får många växter att börja blomma, väntar vi till sensommaren innan vi sår nästa omgång pak choi.

Dill

Dill krydda eller grönsak? Hos oss både och.

Vi gillar grönsaker som man kan börja skörda av direkt när de kommer upp. Så är det med dill. Man måste inte vänta tills dillen är ”klar”, utan kan knycka några dillvippor trots att plantorna är väldigt små. Man får såklart var försiktig så man inte hämmar tillväxten.

Dill är en gröda som kan sås i omgång från tidig vårvinter till sensommaren och en bit in i på hösten. Vi brukar vinterså dill i kallväxthuset i backar och sedan skördar vi direkt från backarna. När det mesta är uppätet eller omhändertaget sår vi mer dill. Ibland direkt i en pallkrage eller på friland. Ibland i krukor så att vi kan plantera ut en redig tuva sedan.

Dill är en växt som många upplever som lite svår, att den vissa år inte tittar upp eller blir lite tanig. Hemligheten är att direktså lite dill här och där, 20 – 30 frön i grupper på 10, 20 olika ställen i odlingen. Vi tycker att det nästan blir bäst så än att så dill i raka rader. Att så på så många olika ställer ökar chanserna att lyckas. Det brukar alltid finns någon plats där den trivs.

Till en början är dillstjälkarna mjälla och lika användbara som dillbladen. Med tiden blir de grövre, särskilt när blomningen är på gång.

Basilika

Basilika är ungarnas stora favorit

De övriga växterna som presenteras i detta inlägg tål att sås kallt, redan under vintern. Basilika är lite känslig för kyla både när det gäller att gro och leva. När vi sår basilika gör vi det antingen inomhus under växtbelysning eller i växthuset från mitten av april fram till högsommaren.

Vi sår oftast vid två tillfällen, under våren och mitt i sommaren. Hela familjen äter basilika till de flesta pastarätter och att göra egen pesto har blivit en favorit.

De första bladen brukar kunna skördas en månad efter att fröna grott. Knipsar man av stjälkarna precis ovanför ett bladpar varje gång man skördar, kommer plantan att förgrena sig och bli lite buskigare.

Spenat

Spenaten gillar inte ljusa dygn, då vill den blomma.

Bland de snabbaste bladgrönsakerna återfinns också spenat. Skördeklara blad brukar man kunna man finna efter ungefär en och en halv månad efter att fröna grott. Bästa tiden att så tycker vi är i februari, mars eller i augusti, september. Sådden i februari, mars räknas hos oss som vintersådd och den gör vi direkt i en pallkrage eller i en back i växthuset, vissa år har vi även sått i början av januari i pallkragar utan skydd och lyckats bra. När man sår så tidigt, kommer fröna gro så snart vårsolen värmt upp jorden. En månad senare brukar bladen likna spenat och skördande kan så smått börja.

Under slutet av maj går spenaten upp i blom. Våra långa och ljusa dagar lockar spenaten att sträcka på sig och koncentrera sig på blomning. Av just den anledningen är det inte lönt att så spenat under högsommaren tycker vi. När dagarna blir kortare och nätterna längre, framåt augusti, september brukar vi åter igen så spenat. Några år har vi sått ännu senare och fått plantor att överleva vintern. Den spenaten är otroligt god!

Sibirisk bladraps

Sibirisk bladraps frösår sig lätt.

Den sibiriska bladrapsen är en kålsläkting. Bladen använder vi i sallader eller så fräser vi bladen i lite olja. Bladrapsen klarar vintersådd bra, men även vår- och sommarsådd. För att kunna skörda av en fullstor planta tar det ganska lång tid, men vem har sagt att man måste invänta full storlek?

Sådden sker i lådor eller backar med en massa frön som är utströsslade över jordytan. När bladen är ungefär fem centimeter långa börjar vi skörda i backarna och lådorna. Det brukar ske efter 4-5 veckor efter att frönas grott. De plantor som vi önskar ska bli stora väntar vi med att skörda av och ofta glöms de bort, överlever vintern och frösår sig nästa år. Har du tur ( eller otur enligt en del) behöver du bara så Sibirisk bladraps en gång i din odling.

Komatsuna

Komatsuna sorten omred F1.

En favorit bland asiatiska bladgrönsaker är denna bladkål. Komatsuna heter den eller japansk senapspenat. Bladen har kålkaraktär och smakar lite kryddigt. Man kan låta blad och stjälkar koka med i en soppa och fräsas i lite olja i en wok eller användas färska i en sallad

Från frö till skördeklara blad tar det en ungefär månad. Bäst är att så utomhus i tex kallväxthus under vinter eller vår, gärna så tidigt som i februari, mars. Eller så väntar man till sensommaren. Mitt under högsommaren satsar komatsunan allt som oftast på blomning eftersom dagarna är så ljusa och långa.

Snabba och långsamma sorter

Många ätbara växter som man kan odla i sin trädgård finns i olika varianter. Är man ute efter snabba grönsaker att odla från frö, kan man jämföra olika sorters utvecklingstid. Vissa sommarmorötter kan vara riktigt snabba om man jämför med tex höst- och vintermorötter. Det finns också tidigt och sen potatis. Vad gäller vitkål kan man odla en snabb sommarkål och skörda efter ca 55 dagar eller så kan man odla en mycket långsam kål och få vänta minst 135 dagar.

Vi brukar försöka har en jämn spridning på snabba grönsaker och lite mer långsamma. De snabba vill man gärna odla för att snabbt kunna skörda och äta upp, medan de långsamma sorterna ofta brukar vara mer lagringsdugliga och odlas på grund av det.

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck

2 Comments

  1. Hej! Jag undrar hur det egentligen är med att bygga odlingslådor i tryckimpregnerat virke. Bör man undvika det? Mvh Elin

    1. En hel del människor menar att det inte är någon fara med det, då tryckvirke idag inte innehåller de gifter de gjorde i begynnelsen. För att känna dig säker och lugn tycker jag att du ska kolla med tillverkaren om vad virket innehåller.

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tre + 10 =

sv_SESwedish
sv_SESwedish
%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW