Rosettkål – tips för lång och stor skörd

Det är få kålsorter som är som rosettkål och kan leverera mycket mat under lång tid. Det här är snudd på världens bästa kål, tycker vi. Sedan vi odlade den för första gången på Takfarmen har vi haft rosettkålen i alla våra odlingar varje år. Är man ny med denna kål kan man bli lite smått frustrerad för den ger inte skörd när man kanske tror att den ska göra det. Den här kålen har en helt annan agenda och levererar generöst när det oftast inte finns så mycket annat att skörda.

För några år sedan fick vi en relativt ny favorit som nästan slår alla andra kålsorter på fingrarna och det är rosettkål. Vi älskar grödor som kan stå kvar över vintern i vårt klimat, ända ner till -20 grader kan man skörda dess läckra delar i isande kyla. Det ger oss mat under en mycket längre tid än vad man vanligtvis kan tänka sig, och vi slipper arbetet med att förvara grödan som skördad.

Brysselkål + grönkål = rosettkål

Rosettkålen är en korsning mellan brysselkål och grönkål. Det man i första hand skördar är bladrosetter som växer fram längs stammen, men hela växten är ätbar. Växtsättet påminner mest om brysselkål men de små minihuvudena längs stamman har flikiga blad och på minner om grönkålens blad.

Likt grönkålen och brysselkålen är rosettkålen en överlevare som ger skörd under lång tid. Den ger dessutom mer skörd än än de båda föräldrarna, ja mer än någon annan kål om man också väger in tidsaspekten då den levererar skörd, den slår alla andra kålsorter. Fast skörden kommer inte då man kanske först tänker sig. Vi har sett många odlare klaga på den men det är därför de ännu inte lärt känna denna grönsak. Den här kålen ska du inte skörda under den första sommaren, den börjar leverera först i oktober och därefter ända in i nästkommande sommar.

Rosettkål har en fantastisk växtkraft

De sorters kål som sovit under hela vintern och som på våren vaknar till liv och fortsätter att växa, är ju bara så generösa! Både grönkål och brysselkål klarar detta men rosettkålen är mycket mer rikgivande och ger spädare, sötare och saftigare skott som är lika goda färska som tillagade. Vi odlar rosettkål lite här och var och samplanterar dem tillsammans med andra grönsaker och blommor. Vi har märkt att hungriga djur såsom harar, rådjur, kålmal och kålfjäril av någon anledning ger sig på rosettkål sist av alla kålsorter och på så vis får vi ofta skörda väldigt mycket. I en välgödslad dubbelpallkrage växer rosettkålen över huvudet på våra barn redan på sommaren och under den sena våren även över mig.

Vill du läsa mer odla Rosettkål kan du läsa mer i inlägget ”Odla rosettkål – från sådd till skörd”

Det knoppas på våren

Under vintern är bladrosetterna, som sitter likt brysselkålshuvuden längs stammen, ganska små och otroligt delikata. Vartefter ljuset och värmen kommer tillbaka på våren sträcker de på sig och vill blomma. Vårskörd av rosettkål ger betydligt mer i vikt än vinterskörd. Mellan mars – slutet av maj, ja en bit in i juni, kan man skörda skott från dem. En del skott kan bli uppåt 40 cm höga om man missar att skörda och är ofta riktigt goda trots sin storlek. Man äter hela skottet, blad, stängel och blomknoppar. Även om knopparna slår ut och det blir blommor smakar även de riktigt gott. Den som skördar regelbundet kommer ha mer att skörda i framtiden. Låter du skotten gå upp i blom så tänker växten att den gjort sitt. Så om du hela tiden stör rosettkålen genom att skörda från plantan så fortsätter den att sträva mot blomning och för att föröka sig.

Späda skott

När det gäller kålsorter som skjuter blomstänglar man kan skörda, vill de allra flesta ha späda skott utan trådar och alltför segt tuggmotstånd. Rosettkålen bildar ofta väldigt fina och mjälla skott, även när skotten är långa och stora. Ibland under senare delen av våren och försommaren, speciellt om de slagit ut och börjat blomma, kan stjälken dock bli lite mer träiga.

Skörda genom att bryta

Genom att bryta av skotten, endast med hjälp av tummen och pekfingret och att känna sig fram på varje blomskott, kan man finna brytpunkten där de fortfarande är mjälla. Med sax eller kniv är det inte lika enkelt. Blomskottet ska, med fingrarnas hjälp, gå av så att det liksom knäpper av på första försöket. Viker sig blomskottet eller endast går av till hälften behöver du flytta ditt grepp lite längre upp på plantan, upp mot blomknopparna eller blommorna för att kunna snäppa av det. Efter ett par gånger kommer du veta hur det ska kännas.

Stödja eller inte

Vi har faktiskt aldrig varit med om att några rosettkålsplantor knäckts genom vind eller av sin egen vikt, vare sig vi stöttar dem eller ej. Men vi brukar ta för vana att stödja dem under säsongens början då de är lite lägre, spensligare och inte lika breda och kraftiga som på vårkanten. Pinnarna vi stödjer dem med brukar ofta ramla bort till hösten. Är det så att man anar att just ett visst exemplar kommer att kapsejsa och att det finns risk att plantan böjs och knäcks är det att rekommendera att stötta dem under hela säsongen. Rosettkålsplantorna som vi odlade på en takterass (Takfarmen) är de mest stabila plantorna av alla rosettkålsplantor vi har haft i våra odlingar. Kombinationen med full sol och gödsel samt vind som får dem att bygga upp stabilitet torde vara några av faktorerna för detta.

Liggande plantor på friland

De rosettkålsplantor vi odlar på friland brukar ofta lägga sig ner på marken. Rent skördemässig brukar det vara ganska smidigt då blomskotten kan växa rakt upp från stammen, så att inte att alla skott tävlar med toppen. Det går smidigt att skörda. Se bara till att skölja dessa skott lite extra då de kan få på sig lite mer jord än de uppväxande skotten.

Förvaring av skördade skott

Vi förvarar de avklippta skotten i 3 – 5 liters plastpåsar med lite vatten i (ett par matskedar). Efter att vi lagt i skotten och hällt på vattnet försluter vi påsen med en gummisnodd eller en påsförslutare. Påsarna förvaras i kylskåpet och håller sig fina i över en vecka.

Tillagning av skott

När jag skördar brukar jag äta en hel del skott färska så som de är. Färsk rosettkål är härligt saftig och söt och inte alls lika sträv som sina släktingar är i färskt tillstånd. Som tillagade äter vi skotten antingen hastigt kokade eller allra oftast som hackade i centimeterstora bitar och frästa med lite olja. Antingen bara med lite örtsalt eller tillsammans med lite hackad vitlök. Det är gott att knäcka ner ett par ägg när kålen ser ut att vara klar ( då är den lite glansig och har minskat i volym). En hackad tomat som får steka med på slutet ihop med lite hackad vitlök är jättegott.

Gillar du nudelsoppa kan du låta denna kål koka med som finhackad och förgylla denna ofta skymfade rätt. I vietnamesiska vårrullar passar finhackade späda rosettkålsstjälkar och vill man få in mer stuns i en tomatsås ger fräst rosettkål ytterligare en dimension. Rosettkål tillsammans med ädelost är riktigt gott. Läs gärna ”Rosettkål med Saint Agur” om du vill testades två smaker ihop.

Ta egna frön

Tyvärr är denna kålsort en F1 hybrid (korsning mellan grönkål och brysselkål) vilket i väldigt korta ordalag innebär att frön som denna växt eventuellt producerar inte kommer ge plantor som liknar den plantan den kommer ifrån. Det kan ju givetvis vara kul att ta frön från sådana plantor ifall man gillar överraskningar, men bara så att man vet att det inte blir samma sort.

Johannes Wätterbäck

– ANNONS –

I vår nya bok finns en mängd tips på hur man skördar, lagrar och tillagar över 70 olika grönsaker. Beställ boken på Bokus.se.