
Vad har egentligen hänt när det gäller gift i jord och gödsel de senaste åren – och hur ska vi tänka framåt? Vågar vi använda naturgödslade, ekologiska och KRAV-märkta jordar och gödsel baserade på djurspillning, restprodukter från livsmedelsindustrin och okända komposter. Det här inlägget uppdaterades tisdagen den 27 januari 2026 och är riktigt långt och omfattande, sätt dig bekvämt och ta din tid.
Vårt svar är dessvärre: nej. Vi vågar inte. Vi kan inte riskera att få in gifter i våra odlingar. Inte ett enda jord- eller gödselföretag på den svenska marknaden har, vad vi vet, spontant hört av sig till oss – eller till andra större odlingskonton – för att tydligt garantera att deras produkter är pyralidfria. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att det sannolikt inte hänt särskilt mycket på jord- och gödselfronten. Det rullar på, som det alltid gjort, och man verkar hoppas på det bästa.
Läs gärna: Gift i gödsel – upptäckten

Vi träffar drabbade lite då och då
På nästan varje odlingskurs eller föreläsning vi har eller medverkar på dyker det upp människor som fått sina växter förstörda av jord eller gödsel som är märkt med ekologiskt eller Kravmärket, inte jättemånga men en här och en där, tillräckligt många. Det många faktiskt inte vet, är att produkterna som är KRAV märkta är i sig inte en ”KRAVJord”, nej, den är godkänd för KRAV odling och komponenterna i jorden märkt med KRAV kan komma från konventionellt jordbruk och från livsmedelsindustrin
Många missar den ”lilla detaljen” när man släpar hem en ekologisk/ KRAVmärkt produkt.



Gratisodla
Vi har numera blivit nästan helt självfösörjande på både olika egna näringar och olika jordar. Giftskandalen har fått oss att bli än mer kreativa och lyhörda på vad moder jord kan ge oss, målet är att inte köpa någonting i framtiden. Allt detta har vi sammanfattat i vår senaste bok Gratisodla, som du kan förboka i vår webbbutik. inklusive fröodling och hur man skapar gratisplantor.
Ta mig till webbutiken: FÖRKÖP vår nya bok Gratisodla – signerad

Oärlig ärlighet och tomma formuleringar
På en jordtillverkares hemsida läste vi att de inte kan garantera att gödslet i deras ekologiska jordar är fritt från pyralider. Obehagligt – men åtminstone ärligt. Men tyvärr är det inget som står på deras jordsäckar!
I ett odlarforum svarade en representant från ett jordföretag att många grönsaker ”faktiskt tål” pyralidrester. Det stämmer, alla växter inte är lika känsliga, de är de tvåhjärtbladeiga växterna och tomat, bönor och ärtor är superkänsliga. Men eftersom jord och material cirkulerar i våra odlingar, ena året morot, andra året tomat, kan vi inte använda osäkra produkter som förr eller senare hamnar de där de kan skada våra grönsaker, vårt odlande. Hur kan en jordtillverkare missa hur man odlar, hur vi odlare odlar?
Citat från en jordtillverkare:
”De växter som har visat störst känslighet för
pyralider är tomat, paprika och chili, ärtor och bönor, dahlior, samt potatis. Majoriteten av
trädgårdsväxter är inte känsliga för eventuella pyralidrester och odlaren behöver därmed inte oroa sig
för att det ska påverka odlingen”.
En annan aktör pratar varmt om hållbar odling, men hur hållbart är det om man inte ens vet om produkten är giftfri.
När vi har tittat på olika gödselpreparat, både på torra och flytande, har vi sett att vissa tillverkare anger att deras produkter inte innehåller vinass ( vinass var en av inkörsportarna för pyralider i början). Andra ger så lite information att näringsinnehåll och produktdata helt saknas. Inte ett enda gödsel eller jordföretag, vad vi har sett, har någon tydlig märkning eller information på produkten som garanterar att produkten är fri från pyralidrester elller att de testat den.



Här kan vi faktiskt påverka
För att vara säker på att jord eller gödsel är pyralidfri måste du i dag själv kontakta tillverkaren eller säljaren innan du ska använda en ekologisk och KRAV märkt produkt. Kan de inte garantera att produkten är fri från pyralider – då bör du inte använda den.Vissa föreslår att man kan provodla ärtor i deras jord för att se om det finns gifter i jorden, eftersom de är extremt känsliga. Men borde det inte vara tillverkarnas ansvar att testa innan produkten säljs? Är det inte de som ska provodla sina produkter med ärtor?
👉 Om vi alla hjälps åt att maila och ringa jord- och gödselföretag, ställa frågor och kräva tydliga svar, finns det en chans att något förändras.
👉 På sikt borde det vara självklart med en tydlig märkning: “Pyralidfri” – analyserad och verifierad. Eller vad tycker du? Det är ju först när konsumenter blir jobbiga som förändring sker.
Läs gärna tidigare inlägg: Gift i gödsel – hur ligger det till och vad gör vi?, Gödselskandal och sanningen om kravgödsel!, Gift i gödsel – upptäckten



Hur gör vi själva?
Den stora fördelen med denna giftskandal är att vi har blivit än mer självförsörjande på jord och gödsel än vi någonsin varit, vi köper bara en bråkdel av vad vi köpte för några år sedan.
Idag använder vi oekologisk planteringsjord ( eftersom den är garanterat pyralidfri) till sådder och omplanteringar. Till krukor, lådor och behållare, där växterna ska bo under hela säsongen, använder vi sedan flera år återvunnen jord, trädgårdskompost och ibland lite frilandsjord blandat med föregående material. Till gödsel använder vi guldvatten, gräsklipp, förmultnade löv och fermenterat gräsklipp samt ogräsensilage.

Hur näringsrik är komposten
Lägger man mycket näringsrikt material i sin kompost, oavsett om det är en bokashikompost, trädgårdskompost, varmkompost eller maskkompost, får man också en näringsrik kompostjord. Lägger man i stället mest näringsfattigt material i komposten blir resultatet en jord med lägre näringsinnehåll. Men oavsett om kompostjorden är näringsrik eller inte, är det organiska materialet i sig en stor källa till glädje och liv i odlingen.
Komposten är lite som samvetet, skulle man kunna säga. Lägger du bra grejer i den får du bra grejer tillbaka. Lägger du i massor av ogräsfrö – ja, då får du massor av ogräs. Se komposten som en metafor för hela livet, så kanske du både odlar och lever lite mer sant framöver.


Experiment sedan 2023
Från och med 2023 har vi experimenterat en hel del med att skapa jord helt utan torv och andra ändliga material. Tidigare, och fortfarande till viss del, hamnar torvjord från krukor och behållare i våra komposter – och så kommer det sannolikt att fortsätta även framöver. Vi valde även att ta ett tydligare steg bort från torven.
Vid stugan anlade vi en helt ny kompost, byggd av pallkragar och med öppen botten, där vi uteslutande komposterat material från skog och mark, matrester och trädgårdsrens. Det är ett långsiktigt experiment i att skapa en helt naturlig och torvfri jord. Vi var, och är fortfarande, nyfikna på hur en sådan jord beter sig över tid och till vad den lämpar sig bäst i odlingen. 2026 blir första året att skörda från den.


Tre vägar för framtida giftfritt odlande
1. Fortsätta med ekologiskt – men var kritisk
Vill du fortsätta att använda ekologiska och KRAV-märkta jordar och gödsel behöver du själv ta kontakt med den som tillverkar eller säljer produkterna. Det är i dagsläget enda sättet att säkerställa att de är giftfria och fria från pyralidrester.
Var noga med vad som sägs. Ibland kan formuleringarna låta lite för bra. Var jobbig, ställ följdfrågor och var kritisk. Ta reda på vilka ingredienser produkten innehåller, om den har analyserats för pyralidrester och om tillverkaren har testodlat känsliga grödor i jorden eller gödslet. Känns det inte bra – då är det inte bra. Gå på din magkänsla.


2. Återanvänd det du redan vet är säkert
Om du tidigare varit noga med att inte använda jord eller gödsel med giftrester – eller helt enkelt haft tur – kan du fortsätta att använda din gamla jord även detta odlingsår. Kanske står den kvar i byttor och krukor, eller så har den hamnat i trädgårdskomposten tillsammans med annat bös.
Trädgårdskompost blandad med gammal planteringsjord blir en utmärkt jord till krukor, urnor och olika slags behållare. Vill du kan du blanda i lite frilandsjord, cirka 10–30 %, för att få en tyngre och fastare struktur. Det är inte nödvändigt – men kul.
Som gödsel kan du använda ditt ogräsensilage som du förutseende samlade in och lagrade föregående år. Lägg ensilaget i botten av krukor och behållare. Som komplement fungerar även guldvatten, 1 del kiss och 9 delar vatten. Om kisset är helt pyralidfritt är svårt att veta, men hittills har varken vi eller någon vi känner sett skador på växter av vårt guldvatten.
Håll gärna koll på vad som skrivs i trädgårdsforum och odlingsgrupper – där sprids värdefull information ofta snabbt. Har du egna djur som inte stått på strömaterial med pyralidrester och som ätit pyralidfritt foder, då sitter du på en riktig guldgruva i form av eget giftfritt gödsel.


3. Oekologisk jord och konstgödsel
Har du varken gammal jord eller eget ogräsensilage men ändå vill odla, återstår oekologisk jord och konstgödsel. Det är också det alternativ som många veganer och vegetarianer väljer, av etiska skäl kopplade till djurhållning och djuruppfödning.
De flesta ekologiska gödselprodukter med högt näringsvärde innehåller någon form av djurspillning och ofta även slakteriavfall. Genom att välja oekologiska produkter kliver du bort från djurindustrin – och kan samtidigt vara säker på att du inte får in pyralider i din odling.


Det verkar ligga på slutkonsumenten
Bra att veta:
Trots att vi är en av Sveriges största odlingsbloggar, med hundratusentals läsare varje månad, har inte ett enda jord- eller gödselföretag självmant kontaktat oss för att hjälpa till eller förklara hur deras produkter förhåller sig till problemet med pyralider. Inte heller organisationen KRAV har hört av sig på eget initiativ för att uppdatera oss om vad som faktiskt händer, trots att vi haft både mejl- och telefonkontakt med dem.
Vi säger detta inte för att hänga ut någon enskild aktör, utan för att visa på ett påfallande ointresse från både företag och organisationer i en fråga som berör väldigt många odlare. I praktiken verkar ansvaret i dag helt och hållet ligga på oss som slutkonsumenter.
Kom ihåg:
Vill du köpa KRAV-märkta, ekologiska eller organiska jordar och gödsel behöver du själv ta reda på hur det ligger till. Antingen genom att kontakta butiken där produkterna säljs, eller genom att ringa producenten eller importören direkt. Räkna inte med att butikspersonal alltid är insatt i just detta problem – och bli inte arg på dem om de inte kan svara.
I slutändan är det tyvärr ofta du som odlare som behöver göra det mesta av efterforskningsarbetet själv

Att se det positiva
Kanske kan den här giftskandalen trots allt föra något gott med sig. Att fler av oss börjar odla ännu mer hållbart, skapa våra egna jordar och vårt eget gödsel – sådant som moder jord faktiskt ger oss helt gratis. För oss har det i alla fall blivit en tydlig knuff i just den riktningen. Och till slut hamnar man ofta där ändå, att själv är bästa dräng.
Tycker du att vårt arbete känns meningsfullt och att du får både kunskap och glädje av det vi delar, är du varmt välkommen att bli premiumläsare. Förutom att få tillgång till allt material bakom betalvägg är 59 kronor i månaden också ett sätt att visa att du uppskattar det vi gör och vill att vi fortsätter sprida vår gröna glädje.


I vår nästa bok Gratisodla har vi samlat alla våra bästa tips för att göra det mesta själv, det är inte meningen att odlandet ska kosta skjortan.
Tack för att du läser och bli gärna premiumläsare och stötta vårt arbete.
👉 Farbror Grön Premium – premiumprenumerationer
För dig som vill veta mer om olika näringar: Flytande näring – 6 varianter, Säker näring som får det att blomstra, Göra eget ogräsgödsel och ensilage, Göra eget giftfritt gödsel på 7 sätt och ursprungsartikeln om pyralider som kom 2020 Gift i gödsel – upptäckten!
Johannes Wättterbäck & Theres Lundén











Lämna ett svar