Att odla potatis är enkelt, roligt och ger mycket mat. Här delar vi hur vi gör – från förgroning och plantering till skörd – och våra egna erfarenheter av vad som faktiskt fungerar i praktiken.
I den här guiden går vi igenom:
- hur du sätter potatis
- hur du sköter odlingen
- vanliga problem och lösningar
- när och hur du skördar
Potatis är en av de där grödorna som alltid hittar en plats i vår odling. Dels för att den ger mycket mat, dels för att den är så förlåtande – men också för att den öppnar upp för spännande experiment. Det finns en uppsjö av sorter att välja mellan och med tiden har vi samlat på oss favoriter, samtidigt som vi hela tiden vill testa något nytt. Det är lätt att bli lite gränslös när det gäller potatis.
Det vanligaste sättet att odla potatis är att plantera certifierat utsäde, och det är också så vi oftast gör. Men vi har genom åren märkt att det finns många vägar till en bra skörd – och ibland dyker de bästa upp när man minst anar det.
Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här långa inlägget.
När potatis övervintrar – egna erfarenheter
Ett år hade vi slarvat med skörden och lämnat kvar en hel del potatis i jorden. Vintern blev ovanligt mild, och när våren kom upptäckte vi att många knölar hade överlevt. När vi senare skulle plantera majs och bönor dök det upp potatisplantor lite överallt.
Vi bestämde oss för att flytta dem istället för att rensa bort dem. Med försiktighet, och genom att gräva djupt, lyckades vi få upp plantorna och sätta dem på en ny plats. Det visade sig vara ett riktigt lyckokast. Redan i slutet av juli skördade vi över 50 kilo potatis från 15 självsådda plantor, och knölarna var fina och oskadade. Det räckte till flera familjer – helt utan att vi köpt något utsäde.
Vi har senare försökt återskapa det här genom att plantera potatis på hösten, men det har inte fungerat för oss. Vår känsla är att det snarare handlar om potatis som redan anpassat sig till platsen och som råkar ligga tillräckligt djupt i jorden.
Våra egna sätt att få fler plantor
Med tiden har vi blivit mer nyfikna och börjat testa olika sätt att föröka potatis. Vi brukar till exempel dela sättpotatis för att få fler plantor. Så länge varje bit har en grodd har det fungerat väldigt bra för oss.
Vid ett tillfälle lossnade några groddar när vi förgroddade potatis. Istället för att kasta dem stoppade vi ner dem i jord, mest på chans. Till vår förvåning utvecklades de till starka plantor som gav ungefär lika mycket skörd som vanlig sättpotatis. Sedan dess brukar vi ibland medvetet ta groddar från knölar som har många, just för att få ut fler plantor.
Läs mer här: Odla potatis från groddar – få fler plantor utan sättpotatis
Vi har också testat att odla potatis från frö, alltså från de små gröna frukterna som ibland bildas efter blomning. Det är en långsammare process och kräver lite tålamod, men det är också ett av de mest fascinerande sätten att odla potatis på. Första året får man små minipotatisar som sedan kan användas som utsäde året därpå.
Läs mer här: Så lyckades jag odla fram potatis från eget frö
Hur man än gör så upplever vi att potatis är en gröda som nästan alltid ger något tillbaka.
Vill du få en större bild av hur du kan odla din egen mat? Läs vår introduktion till grönsaksodling här.
Tidig eller sen potatis – vad är egentligen skillnaden?
Vi odlar i princip alltid tidig potatis. För oss handlar det mest om att få en snabb skörd så att vi kan använda platsen till något annat senare under säsongen, det vi kallar för att Serieodla och skrivit en hel bok om. Vi har märkt att det fungerar väldigt bra att tänka så, särskilt om man vill få ut mer av sin odlingsyta.
Samtidigt har vi testat att sätta potatis mitt i sommaren, och det har fungerat förvånansvärt bra. Då blir skörden istället under hösten. Vår upplevelse är att det inte gör någon större skillnad i hur potatisen utvecklas – den växer på i sin egen takt så länge förutsättningarna är bra.
När det gäller lagring upplever vi inte heller någon tydlig skillnad mellan tidig och sen potatis. För oss har det fungerat lika bra oavsett sort, så länge potatisen får ligga svalt och mörkt.
Det absolut bästa sättet att lagra potatis, enligt oss, är faktiskt att låta den ligga kvar i jorden. Vi skördar ofta lite i taget efter behov istället för att ta upp allt på en gång. Det gör att potatisen håller sig fräsch väldigt länge.
Inför vintern brukar vi däremot försöka ta upp allt, även om det nästan alltid blir några potatisar kvar. Ibland övervintrar de – och om man har tur dyker de upp igen nästa säsong, redo att ge en ny skörd.
Så förgror vi potatis
Vi brukar ofta förgro vår potatis eftersom vi har märkt att den kommer igång snabbare då. Istället för att knölarna ska ligga i jorden och börja utvecklas där, får de ett försprång redan innan de planteras.
Ibland lägger vi dem bara ljust så att de får utveckla groddar, men oftast förgror vi dem i lite jord. Då bildar de både rötter och blast, och vår upplevelse är att de etablerar sig snabbare när de väl kommer ner i landet. Samtidigt vill vi vara tydliga med att det inte är något måste – vi har fått bra skördar även utan förgroning.
Vi börjar oftast i april och låter potatisen stå ljust, antingen i ett fönster eller i växthuset. När groddarna vuxit till sig och ibland fått små blad brukar vi känna att det är dags att plantera dem.
REKLAM FÖR EGEN BOK
Vi vet hur det är – man börjar odla lite, och plötsligt vill man kunna mer.
I Den gröna handboken i grönsaksodling har vi samlat våra bästa erfarenheter från många års odlande. Här finns allt från grunder till konkreta tips som faktiskt gör skillnad i odlingen – och guider till många olika grönsaker som gör det lätt att prova vidare.
Det är en bok många beskriver som en riktig odlingsbibel – en sådan man återvänder till, säsong efter säsong. I just denna bok är även potatis med som en av grödorna.
Läs mer om boken
Plantera potatis – så gör vi i praktiken
Vi planterar potatis någon gång mellan april och maj, beroende på hur våren ser ut. Ett riktmärke vi ofta går efter är när björken börjar knoppas och jorden har blivit tillräckligt varm.
Innan vi planterar ser vi till att jorden är lucker och fri från ogräs. Vi brukar blanda ner kompost och någon form av gödsel, men vi försöker undvika att övergödsla, särskilt med kväve. Vi har märkt att det annars lätt blir mycket blast men färre knölar.
När vi sätter potatisen placerar vi den några centimeter ner i jorden med ett visst avstånd mellan varje knöl så att plantorna får utrymme att utvecklas. Oavsett om vi odlar i pallkrage, på friland eller i hinkar försöker vi ge varje planta tillräckligt med plats och jord.
Efter plantering vattnar vi ordentligt och fortsätter sedan att hålla jorden jämnt fuktig. Vi täcker gärna med gräsklipp, löv eller annat organiskt material. Det hjälper till att bevara fukten, ger näring och minskar ogräset – något vi har haft stor nytta av.
Kupning – något vi alltid återkommer till
Kupning är en sådan sak som vi nästan alltid gör. Det innebär att vi för upp jord eller täckmaterial runt plantan när den vuxit en bit.
Vi har märkt att det gör stor skillnad. Dels utvecklar plantan fler potatisar när mer av stammen hamnar under jord, dels minskar risken att knölarna blir gröna av solljus. Vi brukar kupa första gången när blasten precis kommit upp en bit, och sedan en gång till några veckor senare.
Ibland ersätter vi kupningen med att täcka rejält med organiskt material, och det har fungerat minst lika bra i vissa odlingar. I hinkar brukar vi kupa genom att inte fylla på med jord ända upp till kanten vid plantering utan att göra det succesivt vartefter blasten växer.
Problem vi har stött på
Potatis kan vara lite lurig ibland, och vi har definitivt haft våra motgångar. När vi odlat i nybruten mark där det tidigare vuxit gräs har vi ofta fått problem med knäpparlarver som angriper knölarna.
Vi har också sett hur nematoder kan påverka plantorna negativt, med sämre tillväxt och konstiga knölar som följd. Det vi lärt oss där är att vara försiktiga med redskap och att välja motståndskraftiga sorter om problemet uppstår.
Bladmögel är ett annat återkommande bekymmer. När vi ser att blasten börjar få mörka fläckar brukar vi ta bort den direkt och inte lägga den på komposten. Vi försöker också undvika att odla potatis nära tomater, eftersom de kan smitta varandra.
Och så det där med gödslingen – vi har gjort misstaget att ge för mycket kväve, vilket resulterat i stora, fina plantor men väldigt lite potatis. Det är en sådan lärdom man tar med sig.
Skörd – lite på känsla
Det sägs ofta att man ska skörda när potatisen blommar, men vi har märkt att det inte alltid stämmer eftersom alla sorter inte blommar.
Istället brukar vi känna efter i jorden när det börjar närma sig juli. Vi stoppar ner händerna vid sidan av plantan och kollar storleken på knölarna. Ofta skördar vi försiktigt med händerna för att inte skada potatisen.
Så länge plantorna ser friska ut låter vi dem gärna stå kvar och fortsätta producera. Det är en av de fina sakerna med potatis – man kan ta lite i taget.
Gröna potatisar äter vi inte, men vi sparar dem ibland som utsäde till nästa år.
Det här är en del av hur vi tänker kring odling i stort – läs mer i vår introduktion till grönsaksodling.
REKLAM FÖR EGEN VERKSAMHET
Vill du lära dig mer – på riktigt?
Vi håller en odlingskurs i Västerås den 2 maj där vi visar hur vi själva jobbar i våra odlingar – från plantering och sådd till skörd.
Det handlar inte bara om enskilda grödor, utan om hur du får din odling att fungera som helhet och ge mer skörd över längre tid.
Du får en dag fylld av praktiska moment, tips som gör skillnad – och inspiration att ta med hem direkt.
Läs mer och boka din plats här: Odlingskurs i Västerås 2 maj – lär dig maximera din skörd hela säsongen
Potatis i köket
När det väl är dags att äta skörden märks det verkligen hur mångsidig potatis är. Vi använder olika sorter till olika saker beroende på konsistens och smak.
Vissa passar bättre till mos eller bakpotatis, medan andra blir riktigt bra att steka – särskilt om de fått ligga i kylen efter kokning. Vi gör allt från klyftpotatis och smashed potatoes till potatissallader och pommes.
Se våra recept på potatis här: Potatis på olika sätt
Ett enkelt knep vi ofta använder är att lägga klyftpotatis med snittytan ner mot plåten. Det ger en riktigt fin krispighet.
Vanliga frågor om potatis
När ska man sätta potatis i Sverige?
Vi brukar sätta potatis någon gång i april eller maj, beroende på hur våren ser ut. För oss fungerar det bra att gå på när björken börjar knoppas och jorden känns tillräckligt varm. Vi har märkt att potatisen klarar en del, men att den utvecklas bättre när jorden inte är för kall
Måste man förgro potatis?
Nej, det måste man inte. Vi har odlat potatis både med och utan förgroning och fått bra skörd i båda fallen. Däremot upplever vi att förgrodd potatis kommer igång snabbare och ger ett litet försprång, särskilt under svalare vårar.
Hur ofta ska man vattna potatis?
Vi försöker hålla jorden jämnt fuktig snarare än att vattna mycket och sällan. Ofta blir det någon eller några gånger i veckan beroende på väder. När vi täcker jorden med gräsklipp eller annat organiskt material märker vi att fukten håller sig kvar längre.
Hur vet man när potatisen är klar att skörda?
Vi går sällan enbart på blomning eftersom alla sorter inte blommar. Istället brukar vi känna efter i jorden när knölarna börjar bli lagom stora, ofta från juli och framåt. Vi skördar gärna försiktigt med händerna och tar lite i taget.
Varför blir potatis grön?
Potatis blir grön när den utsätts för ljus. Vi har märkt att det oftast händer om knölarna ligger för ytligt. Därför kupar vi eller täcker med organiskt material så att potatisen hålls under jord. Gröna potatisar äter vi inte, men de kan fungera som utsäde.
Ska man odla tidig eller sen potatis?
Vi odlar nästan alltid tidig potatis eftersom vi vill få en snabb skörd och kunna odla något annat efteråt. Vi har också testat att sätta potatis mitt i sommaren, vilket fungerat bra och gett skörd på hösten. För oss fungerar lagringen lika bra oavsett, och vi låter ofta potatisen ligga kvar i jorden och skördar efter behov.
Potatis oavsett om vi ska använda knölarna till mat eller till framtida utsäde så förvarar vi dem i kylskåpet.
Läs mer här: Förvara potatis
Potatis är en av de mest tacksamma grödorna att odla – och ofta ger den mer tillbaka än man förväntar sig. När du väl har börjat är det svårt att sluta experimentera.
Lycka till!
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar