Varför blommar spenaten?

Har du också märkt att spenat lätt går upp i blom under senare delen av våren och sommaren? Om man vill kunna njuat av spenatblad kan det kännas ganska trist när man märker att ens plantor hellre satsar på blomning än runda och fina spantblad. I den här artikeln berättar vi om varför spenaten blommar.

När man köper en påse med babyspenat i affären är spenatbladen jämnt ovala och relativt små. Den som har affärens spenat som sinnebild för spenat, och bestämt sig för att odla egen spenat, vill såklart kunna skörda blad med samma utseende som de i påsen. De allra första bladen som tittar upp ur jorden är avlånga och väldigt smala. De ser inte alls ut som vanliga spenatblad, men så ska de första spenatbladen se ut. Ganska snart efter att de två smala bladen har växt fram kommer två blad med rundare form. Det är egentligen först då man verkligen ser att man odlar spenat. Spenat växer ganska snabbt och rätt som det är brukar det finnas ganska mycket blad i spenatodlingen. Till en början är man kanske lite försiktig och tar något blad här och där, eftersom man tänker att man vill kunna skörda länge. Man kanske väntar i flera dagar innan nästa skörd. Plötsligt ser man att ens spenatplantor rest på sig och bladen börjar anta en annan form. De blir mer spetsiga längst fram och har två spetsar bakåt mot bladstjälken. Detta är ett tydligt tecken på att spenaten bestämt sig för att blomma.

Att spenaten blommar är inte konstigt. Växten är programmerad att börja blomma när dygnets ljusa timmar är många och antalet mörka timmar är få räknade. Även värme och torka kan påskynda blomning. Det finns spenatsorter som är något mer trögblommande, men till sist brukar även dessa sträcka sig mot solen och satsa på blomning. Men hur är det, kan man på något sätt förhindra att detta händer? Och vad ska man göra ifall det redan hänt?

Så undviker man att spenaten blommar

Vissa menar att spenatbladen får en lite mer trist smak när den blommar. Vi har inte märkt så mycket av smakförändringen, men däremot blir bladen ljusare gröna och ofta tappar de sin spänst när blomning är i antågande. Det blir helt enkelt inte samma stuns i bladen när man skördar dem när plantorna blommar. Så när detta sker behöver man ta rubbet så snart man kan.

Det allra bästa sättet är att så spenat så tidigt som möjligt, ja gärna redan i januari, februari direkt i en pallkrage eller i en odlingslåda i växthuset för extra tidig skörd. När fröna väcks av vårsolen, brukar ske i mars hos oss, kommer spenaten efter några veckor ha utvecklat fina blad. Då, när dygnet har en ganska jämn fördelning av natt och dag, kan man skörda blad från fina kompakta plantor under en ganska lång tid. Väntar man till maj med sin sådd kommer plantorna inte på samma sätt vilja hålla sig kompakta utan kommer nästan direkt satsa på blomning. Även de tidigt sådda plantorna går i blom i maj-juni om man inte skördat flitigt. Kombinationen av långa dagar, värme och torka premierar blomning.

Lär mer om: Våra sommarsådder – hela grönsakslistan i bokstavsordning

När den allra ljusaste perioden är över, i början av augusti, kan man så några omgångar spenat igen. Vid den här tiden är risken för blomning mycket mindre eftersom nätterna blir längre och längre för varje dag som går. Har man tur överlever den sent sådda spenaten även till nästa vår.

Vad gör man om spenaten blommar?

Det är lätt att tro att loppet är helt kört när man ser att spenatodlingen blommar, och man kanske tänker att komposten inom kort kommer få något smarrigt att ta sig an och bilda jord av. Men upptäcker man blomningen i god tid finns mycket man kan göra:

Nyp av topparna för att försena blomningen

Ett sätt att hämma blomningen något är att avlägsna blomknopparna. Plantorna kommer ändå vilja blomma, men man kan spara lite tid. När vi skördar, och anar blomning, brukar vi nypa av topparna, både några blad och blomknopp. Bladen hamnar i kylen i en påse och sedan kan vi använda det i sallad eller hacka allt fint till en soppa eller paj. Om vi vill frysa in spenat, fräser vi bladen några minuter, gärna med lite vitlök, innan frysningen. Man kan också koka upp vatten med lite salt och låta bladen koka med i någon minut, det man kallar förvällning, innan man fryser spenaten.

Skörda rubbet

Man kan också skörda allt, blad, stjälkar och blommor. Bladen kan man använda i goda sallader eller som smörgåspålägg. Man kan också förvälla bladen någon minut och frysa in. Ska man göra en soppa kan man finhacka allt och koka soppa på det. Mixar man soppan märks knappt stjälkarna.

Dåligt med tid?

Har man dåligt med tid är det enklast att klippa av hela plantor och lägga påsar med lite vatten. Dessa kan man förvara i kylen i upp till en vecka och man kan närsomhelst under denna vecka ta hand om spenaten.

Lära till nästa gång

Uttrycket ”en gång och aldrig mer” är något som vi för länge sedan har raderat från vår bank med ”bra ord, talesätt, ordspråk och uttryck”. För en odlare ingår det nämligen att misslyckas och därefter dra lite slutsatser för att lyckas bättre nästa gång. När man fått erfara en näst intill misslyckad spenatodling på grund av blomning, så kan man tänka att loppet inte är kört för säsongen. Detta gäller särskilt om man sått på våren. Man kan ju testa att så igen i augusti och skörda sensommar- eller höstspenat. Inför nästa år kan det vara bra att köpa frön redan i december så att de finns tillgängliga när man får flow i januari februari.

Läs mer om hur man lyckas med spenat och vad man kan göra för gott med det man skördat.

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck