Dags att så aubergine – två favoriter och en ny

Vi älskar aubergine och har under årens lopp både funnit vilka sorter vi tycker är mest odlingsvärda och hur de ska odlas. I det här inlägget, som vi gör tillsammans med Impecta Fröhandel, tar vi med er på resan från frö till skörd och hoppas kunna hjälpa er till ett problemfritt odlande och stora skördar. Sorten på bilden ovanför heter F1 Jackpot.

Många grönsaker som vi idag älskar att hantera i köket har kommit in i vårt liv genom odlandet snarare än genom mataffärens grönsaksdiskar. Det är verkligen en underbar väg för grödor att ta sig in i våra kök, då man redan har en relation till dem, rent odlingsmässigt och inte sällan en större respekt på grund av allt arbete man lagt ner. Men aubergine är inte den enklaste grönsaken, varken att odla eller hantera i köket. Den kräver lite tankeverksamhet, kunskap och inspiration i både kök och i kruka. För det är så vi upptäckt att den växer allra bäst, med fötterna på ett ställe som är lite varmare än i pallkragen och frilandet. Det vanligaste problemet med aubergine, har vi förstått genom alla odlare vi möter på föreläsningar, kurser och på sociala medier, är att det blir dåligt med frukter. Därför säger jag det redan här och nu, glöm inte att du behöver hjälpa till med pollineringen, och visst gödslar du jorden.

Mitt första minne av aubergine var stekta runda skivor i olja med salt på. Vansinnigt gott men samtidigt oroligt fett. Jag steker fortfarande aubergine men har kommit på en himla bra teknik. Jag odlar långsmala auberginer och steker dem delade på längden. Först på skalsidan. Då bakas själva frukten i sin vagga av skal och sedan när man vänder halvan med snittytan mot stekpannan suger denna nästan färdiga aubergine inte alls åt sig så mycket fett som om den hade varit färsk. Men steks de färska och med snittytan mot pannan fett suger de i sig det feta som en svamp.

Det här är ett samarbete med fröföretaget Impecta Fröhandel som vi under det framtida odlingsåret kommer att återkomma till ett flertal gånger. Impecta Fröhandel var ett av de fröföretag jag upptäckte tidigt i livet. Då var deras fröpåsar rödvita och deras katalog innehöll sparsamt med bilder, en del svartvita. Det var innan internet fanns! Kombinationen Impectas Fröhandels frön, medlemskapet i trädgårdsamatörerna och deras tidningar samt Nils Åkerstedts böcker blev en särdeles bra kombination när jag började skapa nya plantor i skogsträdgården.

Vilka auberginesorter rekommenderar vi

Aubergine finns i flera olika färger, former och storlekar. En del är sortäkta, dvs att man kan ta egna frön från dem till nästkommande år och andra är F1 hybrider. F1 hybrider är framavlade för att ha några exemplariska egenskaper som anses åtråvärda tex växtsätt, bra fruktsättning eller tidigt mognande. Fröna från F1 hybrider ger inte samma avkomma som det frö det kommer ifrån. Tänker du odla aubergine i ett varmt växthus spelar det kanske mindre roll vad du väljer för sort, F1 hybrid eller en sortäkta. Men odlar du likt oss i krukor och olika slags behållare utomhus på gynnsamma lägen med mycket sol är F1 hybriderna att föredra.

F1 hybriderna växer markant mycket snabbare och är mer rikgivande än sortäkta sorter i vårt skandinaviska klimat. Så i år, likt vi gjort de senaste åtta åren, satsar vi på F1 hybrider. F1 Farmers long är för oss en klassiker och en mycket älskad aubergine, dess smak, form, och de vackra ljuslilafrukterna gör denna sort komplett på alla plan. Växtmässigt är den, om den får möjlighet att växa i en stor kruka, benägen att bli ca 60 – 70 cm hög. Det är ganska lagom storlek för en 20 litershink med 3 – 5 bambupinnar som stöd.

Sorten F1 Jackpot är en låg aubergine som passar ypperligt i en 10 liters kruka och som ger frukter otroligt tidigt, frukterna är ganska runda och droppformade och har den klassiska mörkpurpursvarta karaktäristiska färgen. Förra året skördade vi de första mogna F1 Jackpot-frukterna kring midsommar. Det har aldrig hänt i mitt odlarliv tidigare, men så hade vi ganska varmt i juni 2020. I år ska vi även testa en hög sort vi inte odlat tidigare. F1 Green Knight, som den heter, sägs bli hela 120 cm så den tänker vi odla i lite större krukor så att det finns plats och möjlighet att stödja med ett gäng bambupinnar. Denna sort har ljust gröna, avlånga frukter som tydligen ska vara spröda och välsmakande.

Förutom dessa tre sorter har vi tidigare år även odlar De Barbantane som är en sortäkta klassisk aubergine med stora men inte allt för stora frukter.2018 gav denna sort otroligt mycket skörd på 4 plantor, vi hann knappt med. Vi har genom åren konsekvent undvikit de sorter som har de största frukterna då vi tycker att de mindre är lättare att hantera i köket, men det är så klart ganska individuellt vad man gillar.

Förkultivering och avhärdning

Vi brukat så auberginerna någon gång under februari men har även sått dem i mars med framgång. Vi använder steriliserad jord/ ugnsbakad på 140 – 150 grader i någon timme eller två. Då vet vi med stor säkerhet att sorgmyggornas ägg är kokta. Dess larver kommer därmed inte ställa till det för oss genom att äta upp de små plantornas rötter. När jorden svalnat pytsar vi i den i krukor eller våra favoritodlingsbehållare. Vi strör fröna över jordytan samt lite jord ovanpå för att täcka fröna. Sedan placerar vi sådden i minidrivhus på en köksbänk. En värmematta för frösådder placeras under sådden och växtbelysning ovanför.

Vi ser till att det är fuktigt tills dess att vi tror att de flesta plantor tittat upp. När så sker tar vi av locket på miniväxthuset och stänger av värmemattan. När 4 – 6 bladpar utvecklas är det dags för den första omplanteringen. Även den omplanteringen bör ske likt sådden, i steriliserad jord. Summa summarum omplanterar vi aubergine upp till 3 – 4 gånger innan vi slutligen petar ner dem i 20 – 60 literskrukor, flera plantor i den större behållaren. Innan slutplanteringen avhärdar vi plantorna i växthuset genom att bygga ett litet tält med fiberduk så att inte solens strålar bränner sönder plantorna. Under fiberdukstältet får plantorna vara i en vecka ungefär.

Läs mer om att sterilisera jord: Så undviker vi sorgmyggor.

Hur vill de växa och hur får man frukter?

Vi har testat att odla aubergine på friland, i pallkragar och i olika slags krukor och behållare. Utan någon tvekan kan vi konstatera att krukor och mindre behållare, i volymen mellan 10 liter till 60 liter fungerar allra bäst. 10 liter passar bäst till minisorter som F1 Jackpot emedan 20 – 40 liter är optimal storlek till sorter som F1 Farmers long, F1 Green Knight och De barbentare. När vi slutplanterar aubergineplantorna i deras krukor använder vi planteringsjord och tilskottsgödslar med ca 50 – 100 g vardera med pelleterat hönsgödsel och något grönsaksgödsel med ( grönsaksgödsel har högre halt av phosfor och kalium än hönsgödsel och är bra för fruktsättningen). Det går också att finna gödsel ett enda gödsel som innehåller allt detta. Ett riktmärke är ett NPK värde på ca 8 , 4, 6. Det viktigaste är inte att stirra sig blind på värdet utan att du tillför gödsel överhuvudtaget och att det inte bara innehåller kväve tex hönsgödsel som påverkar bladverket mest och inte frukterna.

Läs mer: Varför får min aubergine så få frukter?

Aubergineplantor kan bli nog så yviga och behöver ofta stöd. Att sätta ner 3 – 5 smala pinnar runt en planta, se bild ovanför, samt att bilnda löst med snöre är en god investering så att inte plantorna knäcks och går av. Redan innan de börjar producera frukter behöver de stöd men speciellt när frukterna utvecklas.

Tänk på: I dessa dagar då vi har en giftskandal med ekogödsel rekommenderar jag att man använder oekologisk palanteringsjord och gödsel eller att du till 100% vet att den jord och det gödsel du använder inte innehåller vinass eller klopyralid. Det gäller både jord och ev gödsel under sådd och omplanteringar samt jord och gödsel vid slutplantering. Kolla med den jord och gödselproducent vars produkter du använder. Är du osäker kan du använda handelsgödsel som tex blåkorn i fast form eller vattna kontinuerligt med blomstra i koncentration 4 – 6 mått vatten till 10 liter och vid varje vattning efter slutplantering under hela säsongen maj – oktober. Det går även att göra eget gödselvatten.

Läs mer: Göra eget gödselvatten.

Toppa eller inte toppa det är frågan

En del rekommenderar att man ska toppa plantorna när de är 20 – 30 cm höga så att plantorna bildar parallella toppar och därmed producerar dubbelt så mycket frukter. Jag skulle tro att det är en bra idé men vi har inte behövt göra det då vi på endast 6 – 8 plantor fått mer än vi kan göra av med. Men i år tänker jag testa att toppa F1 Green Knight och F1 Farmers long och se om vi kan få ännu större skördar.

Skadedjur

Både bladlöss och vita flygare älskar aubergine men tack vare att dess blad är så stora och platta är det ganska lätt att se angripare.Vita flygare ser ut som vita pyttesmå flugor som yr upp när man pillar med växterna. Se till att du är uppmärksam med dina växter så att du kan stävja angrepp på ett tidigt stadium, det är alltid lättast. Behöver du behandla massiva angrepp är utsättning av nyttodjur en riktigt god idé. Man kan googla nyttodjur eller rovdjurssteklar så hittar man företag som saluför dessa. Att spraya med såpa och spritlösnig tycker vi mer sliter på plantorna än gör nytta. Har du möjlighet att duscha av plantorna tex i badkaret eller i duschen med ljummet vatten är det det allra bästa. Duschproceduren kan behöva upprepas lite då och då. Kombinationen dusch och nyttodjur blir ofta riktigt bra.

Spinnkvalster

Vid odling av aubergine inomhus (behövs ca 8 h direkt solljus per dygn) eller i växthus är det inte ovanligt att aubergineplantor drabbas av spinnkvalster. Det är riktigt jobbiga att få bukt med men det är inte helt omöjligt att vinna kriget mot dem. Det enklaste är att flytta ut plantorna på ett tidigt stadie av angreppet (under juli – augusti) så att man gör det jobbigt för kvalstren att överleva eller att använda finpulveriserat kiselgur i förebyggande syfte eller på ett tidigt stadie. Tänk på att spinnkvalster kan gå i dvala i ett år och vakna till liv i framtiden. Vet du med dig att du haft spinn, behandla odlingsplatsen innan med kiselgur.

Läs mer om kiselgur mot spinnkvalster: Bekämpa spinnkvalster i växthus.

Skörd

Det är med aubergine som med störbönor, skördar man löpande så fortsätter växten att producera. Hemligheten är att inte vänta för länge med att skörda frukterna, de ska vara ”lagom” stora. Vänta man för länge kan de bli träiga och oätliga. Som skördade håller de i några dagar upp till en vecka i rumstemperatur. Det bästa är att tillaga dem så snart du kan och att plocka lite då och då än att ha ett berg av frukter liggandes. En röra vi verkligen gillar att göra är baba ganoush, den passar till det mesta!

Läs mer: Hur skördar vi smart?

Mustig grönsaksröra med aubergine

En supergod och smakrik grönsaksröra av egen skörd. Passar som tillbehör till lördagsmiddagen eller kanske på ett nygräddat bröd.

Vanliga tillbehör till våra maträtter under sensommaren och hösten är frästa grönsaker med vitlök. Vi skivar ofta allt på längden och fräser i rapsolja grönsakerna på hög värme så att de får fin färg. Som nyfrästa är de fantastiska. Ibland blir det rester som får ligga i kylskåpet och hoppas på att bli uppätna vid ett senare tillfälle. Men när man har mängder med färska grönsaker att skörda eller en massa skålar med skörd överallt, känns det inte lika gott att plocka fram gårdagens mjuka grönsaker att äta av. Istället kan man mixa allt och göra till en lyxig grönsaksröra till bröd eller bara som ett gott tillbehör.

Ingredienser
1-2 skivade och frästa små auberginer
2 skivade och frästa paprikor
1 skivad och fräst zucchini
några tomater, klyftade och frästa med några finhackade vitlöksklyftor
rapsolja
örtsalt

Gör så här:
Skiva aubergin, paprika och zucchini och fräs tillsammans i rapsolja. Låt svalna. Fräs tomatklyftor  i rapsolja tillsammans med vitlök. Lås svalna. Lägg allt i en behållare som passar bra för stavmixer. Krydda med örtsalt och mixa sedan grönsakerna till en slät röra. Servera genast eller förvara i kylskåp i några dagar.

Tips!
Röran kan användas som smaksättning i en gryta, tomatsås eller kanske i en lasange.

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén