Så i mars – utomhus

I mars sätter vi igång med det vi kallar vintersådder. Så mycket som möjligt sår vi utomhus i våra kallväxthus och resultatet brukar blir helt fantastiskt.

I början av mars eller i vissa fall slutet av februari börjar med våra vintersådder. Inga växter som nämns nedan måste sås vinterkallt just nu. Man kan vänta till april och maj också, lite som det passar. Fördelen med att så nu är att man liksom är klar med alla sådder på ett kick och kan ägna sig åt annat. Eftersom allt sås utomhus blir plantorna, när de gror, direkt vana med utomhusklimat och det skarpa dagsljuset och plantorna behöver inte avhärdas innan de flyttas ut till slutgiltig destination.

Vi upplever också att plantorna som startar sitt liv i mars i naturligt ljus och i den här kalla miljön växer långsammare och därmed blir kompaktare. En annan stor fördel är att växternas naturliga skadedjur inte har vaknat än. Man slipper kålfjärilar, jordloppor, kålmal och grönsaksfly. Vintersådda plantor är bland de vackraste plantorna under hela året.

Så inte alla dina frön

Ett tips är att inte så alla sina frön kallt just nu. Det kan vara bra med en back upp ifall något skulle hända tex om det blir varmt i ett par veckor för att sedan bli riktigt kallt. Det händer inte så ofta men vi har varit med om det ett par gånger.

De flesta vintersådda växter i våra växthus brukar tåla ner till – 8 grader enstaka nätter, men skulle det bli en längre kallperiod kan man ofta rädda plantorna genom att ställa en värmefläkt eller kupévärmare i växthuset under riktigt kalla nätter. Detta gäller också om du odlar i de högre zonerna där temperaturskillnaderna mellan dag och natt kan bli riktigt stora.

Våra vintersådder görs i plastbyttor/odlingsbehållare som vi sedan ställer i vårt växthus. Ingen värme behövs! Har man inget växthus kan det även gå bra med stora plastlådor med lock och något slags dränage. Det går också bra med inglasad uteplats utan värme, pallkrageväxthus eller liknande, så länge man har bra med solljus. Sår man direkt i pallkrage eller på friland tar det lägre tid för fröna att gro och växa upp, men det gör ju ingenting så gör vi ofta med rotfrukter. Bättre att vinterså än att låta bli helt, tycker vi.  Är du av den oroliga typen och känns detta lite nytt för dig? Så bara lite grand i mars, en kruka då och då, kanske varje vecka efter det och utvärdera sedan hur det gick.

Läs mer om hur man praktiskt går tillväga med vintersådd

Kålväxterna broccoli, brysselkål, rosettkål, grönkål, huvudkål och svartkål 

Om det är något man med säkerhet kan vinterså, så är det olika kålsorter. Oj, vad fina plantor det blir när man vintersår. De har också förmågan att gro och växa upp en bit och hålla sig fina trots att de kanske blir rejält kallt under några dagar, ja det kan till och med bli stelfrusna. Det är som att de stannar till i sitt växande bara och sedan fortsätter när det blir varmare temperatur igen.

De flesta kålväxter tar ganska lång tid på sig att bli skördeklara om det är fullstora plantor man önskar sig. Svartkål och grönkål kan ge skörd snabbt om man enbart vill ha småblad. Man kan t ex så i två olika byttor, en för plantor som ska bli stora och en för att kunna skörda miniblad. 

Brysselkål och rosettkål är helt klart de kålväxter som tar allra längst tid på sig. Sår man nu i februari eller mars kan man förvänta sig skörd under sena hösten och ända fram till våren, om man inte skördat förr. Huvudkål som vitkål, rödkål, savoykål och spetskål behöver två, tre månader på sig att bli fullstora. Broccoli kan ge skörd på kortare tid om man har vattnat och gödslat ordentligt. 

Bladgrönsakerna bladkål, mangold, målla, pak choi, sallat, rucola, spenat, vinterportlak, kailaan.

Överlag kan man säga att bladgrönsaker blir skördeklara på några veckor. Man får kanske tänka sig för så att man inte sår alldeles för mycket så att det blir svårt att ta hand om allt. Spenat, målla och mangold kan efter förvällning i och för sig frysas in. Men sallat, rucola, pak choi, vinterportlak och bladkål bör ätas direkt efter skörd. Möjligen kan man spara bladen i en påse eller burk i kylskåpet några dagar. Gärna med en skvätt vatten i.

Vintersådd av bladgrönsaker ger i första hand en tidig skörd och inte plantor att plantera ut i odlingen sedan. Det är egentligen bara mangolden som kan ge skörd över en lång tid och kan planteras ut, de andra vill gärna gå upp i blom efter ett tag och då blir det mindre blad att skörda.

Örterna dill, persilja, vinterkyndel, timjan, kummin

Vintersådd av örter och kryddor kan ge både en tidig skörd och plantor som man kan plantera för skörd under hela sommaren. Först upp är dill och vi sår gärna mycket dill i en stor odlingslåda i växthuset. Dillen vill vi kunna skörda av direkt när den kommer upp. Persilja ger smakrika blad under hela sommaren så man kan med fördel så persilja för snabb konsumtion i en behållare och i en annan för utplantering. 

Vinterkyndel och timjan är perenna och kan blir härligt stora plantor med tiden. Vid sådd av örtväxter brukar vi fördela fröna i små höga så att resultatet blir tuvor. Lätt att plantera om sedan och det är ju oftast så vi vill ha örterna, som knippen.

Lökväxterna gräslök, luftlök, piplök

Dessa perenna lökar kan kanske vid en snabb anblick ses som ganska anspråkslösa och enkla. Det är ju trots allt inga stora knölar de ger utan mer eller mindre tunna stjälkar. Men de är pålitliga, de ger nästa alltid och under flera år! Likt örterna sås även dessa lökar i tuvor då vi vill ha stora ruskor med lökar som växer i omfång år efter år. Gräslöken är snabbast och ger rejält under första året vilket även luftlökarna kan göra, speciellt dess stjälkar.

Dessa två lökar kan man både så i odlingsbehållare för senare utplantering eller i större behållare för skörd där och då. Piplöken däremot passar bäst att odla i grupper för senare utplantering då den kan ta ett par år på sig innan den vuxit sig stor och funnit kraft. Det är lätt hänt att tro att man misslyckats med piplök då den har så lång startsträcka från sådd till skörd.

Rotfrukterna rädisa, kålrabbi och majrova

De tre rotfrukterna rädisa, kålrabbi och majrova är således rotfrukter, men deras rotklump växer precis vid jordytan eller lite ovanför. Rädisan som blir klar på 4-6 veckor brukar vi så i större odlingslådor för att kunna skörda direkt från lådan. Kålrabbi och majrova tar lite längre tid på sig och behöver efter någon omplantering få komma ut i en pallkrage eller på ett friland.

Rabarber 

Det tar flera år innan man kan börja skörda av egensådd rabarber men genom att vinterså rabarber under februari mars kan man vinna ett par månader i tillväxttid. Det är verkligen roligt och viktigt för det gestaltar vår odlingssträvan att ha några längre odlingsprojekt på gång. Känslan när man sedan kan skörda av sin alldeles egna rabarber är obeskrivlig. Den rabarberkakan äter man med vördnad!

Smultron

Vem vill inte ha egna smultronplantor. Det går riktigt bra att vinterså smultron. Har man tur kan man få smaka på några smultron redan första året. Men annars får man tänka att plantorna behöver ett år på sig att växa till sig. Man kan både bredså smultron för att sedan plantera om plantorna en och en eller så fröna i grupper/tuvor.

Vad planerar du att så i mars utomhus?

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén

– ANNONS –

Vår nya bok som ger dig massvis med tips inför skördandet, lagringen och tillagningen av 70 olika grödor. Beställ den redan nu så får du den signerad!