Hjälp, är min kålodling helt förstörd?

När vi delade ett inlägg om bekämpning av kålmal och kålfjäril hörde en nedstämd odlare av sig med en fråga: Vad gör jag med mina kålodling som blivit väldigt angripen? Ska jag plocka bort de blad som blivit angripna eller är de fortfarande ätbara för mig? Känns oaptitligt att äta kål som en larv har tuggat på. Hur gör jag?

Kål brukar inte direkt räknas som de lättaste grödorna att odla. Däremot kan de ge rikligt med skörd ifall man tar väl hand om sin kålodling och skyddar den på bästa sätt. Kål är nämligen en av de grödor som andra små djur gärna snaskar på. Främst är det kålmalen som lägger sina ägg på undersidan av kålbladen för att deras gröna larverna sedan ska kunna livnära sig på kålen. Den vackra vitaktiga kålfjärilen med dess karaktäristiska svara prickar lägger också sina ägg på kålbladen. Larverna, som är gulsvarta, glufsar i sig av kålens blad ganska hejdlöst. Sniglar, bladlöss och större djur som harar och rådjur brukar inte heller tacka nej till en kålmåltid. 

Fallgropar

Ändrar din kålodling plötsligt utseende och mest börjar likna spretiga skelett, är det troligen någon typ av larv som är boven i dramat. Men vad kan det egentligen bero på att de plötsligt liksom har tagit över ens odling?

Nät och fiberduk

Vi brukar ibland använda fiberduk över plantor i våra odlingar. Man skulle kunna tro att det handlar om att skydda våra kålplantor från hungriga larver. Men så är det inte. Vi använder mest duken till att skapa ett mer gynnsamt klimat för små plantor tidigt på säsongen. Några gånger har vi såklart klätt in vår kålodling i hopp om att få fina plantor fria från marodörer. Men varje gång har vi av någon anledning ändå fått in någon mal eller fjäril. 

Innanför ett nät eller duk kan ägg läggas och kläckas helt utan ens vetskap. Därefter kan larverna härja fritt och som odlare är man i tron om att näten gör en safe.  Att täcka sina kålplantor kan skydda odlingen, men det är absolut inte en garanti. Vi vill hellre kunna se våra plantor i dagern och när som helst kunna se efter på undersidorna av bladen ifall någon lagt sina ägg där. Att krypa in under eller lyfta på ett nät varje gång känns bara så drygt.

Direktsådder

Vi vill inte rekomendera att så kål direkt på sitt friland eller i sin pallkrage. Små plantor kan ätas upp på ett kick innan man knappt har hunnit upptäcka varken ägg eller larver. Nej, kålplantor bör förkultiveras för att åtminstone stå emot eventuella matglada larver så pass länge så man hinner upptäcka eländet.

Inte tillräckligt observant

Om man inte odlar kål alls behöver man vanligtvis inte titta till sin odling så ofta. På sin höjd räcker det med några gånger i veckan för att vattna. Har man den vanan innan och odlar kål av något slag är det lätt att missa äggsamlingar och mindre larvangrepp. 

Det allra bästa är att dagligen göra ett besök i sin kålodling och titta efter ägg och klämma sönder dem. Sönderklämda ägg kan inte frambringa några skadegörande larver. Färdigutvecklade larver är både stora och lite olustiga att klämma ihjäl. 

Semester eller odla på distans

Är du av någon anledning inte på plats i din odling dagligen finns det en myckt strörre risk att kålodlingen blir angripen av larver. Så är det bara och något du bör ha i åtanke när du väljer att odla kål och inte tänker vara där dygnet runt.

Men det behöver inte betyda att du måste avvara från kål. Vi odlar kål varje år i tre olika odlingar och vi kan omöjligt befinna oss i alla odlingar dagligen. I skogsträdgården får våran odling klara sig utan oss i en hel vecka då och då och ibland längre än så trots att det är högsäsong. Men då brukar vi spruta med växtskydd, och även ibland i förebyggande syfte.

Åtgärder

Oavsett om man varit duktigt på att hålla sin kålodling stången eller om man inte alls varit särskilt observant, kan det hända att kålbladen på plantorna en dag verkar totalt uppätna och antalet larver verkar ökat lavinartat, är loppet inte kört. En enträgen odlare ger inte upp!

Klämma, klämma, klämma

Om man bestämmer sig för att ta ett kraft tag och börja kämpa mot larverna, är klämma-metoden ett bra sätt att försöka få förödelsen att stanna upp. Alla larver som syns bör klämmas till döds. Stora blad med många larver på kan avlägsnas och läggas på marken där du sedan mosar larverna med skosulan. Äggen brukar sitta på undersidan av bladen och du bör titta på varje blad och i alla skrymslen och vårar och klämma sönder alla ägg. 

Hädan efter bör du titta efter varje dag gärna morgon och kväll. Larv-vandaliseringen kan hålla på långt in på hösten, men är man flitig med klämmandet kan man hålla skadegörarna i schack.

Spruta med olika preparat

Vi brukar internet-beställa ett preparat som kallas larvskydd, vilket vi sedan sprayar på alla kålblad. Både ovansidan och undersidan behöver få sig en omgång. Larverna blir sedan sjuka och dör. I filmklippet nedan visar vi tydligt hur vi brukar gå tillväga.

Börja om med samma plantor

När vi känner att det tyvärr inte finns något hopp längre för en lemlästad planta som endast ser ut som ett skelett, brukar vi börja om. Vi tar antingen bort alla angripna blad och låter resten av plantan växa vidare. Eller så kapar vi plantan någon decimeter ovanför jordytan. Detta med kapningen fungerar på alla typer av kålplantor, men man behöver vara medveten om hur den resterande plantan kommer att utvecklas.

Grönkål kommer tex att utveckla nya gröna läckra blad. Kanske inte lika stora men ändå lika goda och fina. Huvudkål kommer inte kunna utveckla något traditionellt kålhuvud. Men däremot brukar det bildas mindre och lösare bladrosetter där du kapat plantan. Dessa blad är fantastiskt goda och kan i bästa fall bli som lösa minihuvuden. En avklippt planta måra bra av lite extra näringstillskott av något slag.

Så nytt

Man kan, om det blivit riktigt illa, så nya kålplantor och göra sig en ny kålodling. Sorter där man endast ska skörda blad kommer hinna bilda blad men huvudkål kommer nog inte hinna med att knyta huvuden. Så frön i krukor eller i lådor och förvara sådden en bit från övriga odlingen. Jorden bör vara vanlig planteringsjord eller annan jord från tex ett friland. Det är en fördel att invänta att plantorna är ca 15-20 cm höga innan de planteras ut i välgödslad jord. Då kan det lättare stå pall mot eventuellt angrepp ifall kålfjärilen eller malen direkt hittar till de nya plantorna.

De drabbade plantorna

Blad, huvuden och andra ätbara delar på kålplantor går bra att äta även fast något skadedjur varit där och snaskat. Är hålen väldigt stora kan man ju skära bort just den delen och äta resten. Larver och sniglar har en tendens att lämna efter sig lite bajshögar och därför är det alltid bra att skölja av kålen innan man äter av den. Titta också extra noga så att ingen larv kommer med din skörd. Det är inte trevligt att hitta en larv i maten eller råka tugga i sig en. De är inte så goda.

Vill du dra upp plantorna och helt ta bort dem från odlingen går det bra att lägga dem på komposten. Där gör det inget ifall något djur har tabberas på återstoderna.

Lycka till!

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck