Vi ville ha en stor potatisskörd så vi testade ett par nya sorter och jämförodlade dem med några av våra favoriter. Under de senaste åren har vi satsat på att odla den för oss godaste potatisen, Cherie. Men vartefter åren gått har det dykt upp en och annan tanke om skördens storlek. Visst vore det väl underbart om man samtidigt får en rejäl skörd. Utifrån ett självhushållnings och kristids-perspektiv är storleken på skörden av stor betydelse.
Vi odlar oftast potatis i pallkragar, speciellt i stugan där vår grönsaksodling mer eller mindre består av pallkragar, ligger beläget på en rullstensås. Oftast sätter vi potatisen i slutet av april och vi brukar peta ner 6 – 12 knölar i varje pallkrage. Skörden brukar ske mellan augusti – oktober, lite beroende på om vi behöver mat eller inte och när blasten är påväg att vissna bort. Har man inte vildsvin eller sork kan man gott lämna skörden kvar en bit in på hösten, då brukar skalen bli tjockare och knölarna lämpligare för långlagring.
Potatisarna i det här inlägget är alla odlade i Tillsammansodlingen och har vuxit på i princip samma plats och med samma och lika mycket gödsel. Antalet utsädespotatisar har inte varit olika men man får en ganska god bild trots att det skiftat i antal.
4- 5 kg i en pallkrage
En av våra favoritpotatisar Cherie, den rödskaliga fasta Franska delikatesspotatisen, har alltid givit skapligt med skörd för oss och potatisar av varierad storlek. Några rejäla bumlingar perfekt till extra vackra långa klyftpotatisskivor, några mellanstora som fungerar till allt tex att ugnsbaka, koka, steka, till potatiskaka, Hasellbackspotatis och salta potatisar sk Kanariepotatisar och några små knölar i delikatesspotatisstorlek. Då och då väger vi skördarna för att kolla hur mycket vi får per krage. 4 – 5 kg är mer eller mindre ordinär vikt för Cheri som odlas i våra pallkragar, både i Skogsträdgården och i Tillsammansodlingen.
Linzer delikatess
Snåla och giriga som vi människor är hade det ju inte skadat med lite till kan man ju tycka, speciellt utifrån ett överlevnadsperspektiv. Mariana Mattson, en känd odlarprofil i de norra regionerna, talade förra året varmt om en Tysk delikatesspotatis ”Linzer delikatess” och i en av kommentarerna där hon talade om denna potatis var det en medodlare som berättade att denna potatis var galet bra både i smak och när det gäller avkastning. Hon hade skördat otroligt mycket, ingen annan potatis kom ens i närheten av denna avkastning! Jag la namnet på minnet och klickade mig in på en sida på nätet för potatisutsäde redan i tidigt vintras och förhandsbokade ”Linzer delikatess”.
Första året med konstgödsel
Även om vi inte direkt praktiserar växelbruk i strikt bemärkelse så roterar vi en del grödor från år till år, vi gillar att skapa nya kombinationer och platser. 2021 var det dags för de fyra pallkrragarna i tillsammansodlingen att upplåta sin jord åt potatisodling. Lämpligt nog hade jag fyra olika sorters potatisar så att varje pallkrage kunde härbärgera en enskild sort. Jag gödslade jorden endast med konstgödsel, blåkorn och höstgödsel, det senare gödslet innehåller bara fosfor och kalium.
Det är första gången jag odlar med konstgödsel, om man bortser från ett misstag i min ungdom, och det beror på att flera organiska gödsel, många kravmärkta, har visat sig innehålla rester av bekämpningsmedel/ ämnet pyralid. En av våra odlarvänner på facebook hade gödslat sina 900 potatisplantor med griskit och kunde inte skörda en endaste knöl när det var dags. Grisarna hade ätit något slags köpfoder som innehöll rester av pyralider.
Det är ämnena klopyralid och aminopyralid som dykt upp i både fast och flytande gödsel och som är så stabila till sin struktur att de kan påverka ens odling negativt under flera år. Jag har bestämt mig för att göra allt i min makt för att inte få in sådana gifter i våra odlingar. Eftersom jag är ny när det gäller konstgödsel i fast form testar jag mig fram. Att jag använde ett höstgödsel som bara består av fosfor och kalium beror på att jag var lite skraj att bara blåkorn skulle ge för mycket kväve och att blasten skulle växa bra på bekostnad av knölarna.
Läs mer: Sanningen om KRAV och kika in på den senaste rapporten som FOR släppt ”Analys av påsjord och organiska gödselprodukter”. Dessvärre har dessa gifter nu även upptäckts i kreatusgödsel ”Odlare i Stockholm spårade gifter i lokalt gödsel” Jag anar att vi kommer få se mer av dessa gifter i framtiden och i fler produkter än vad vi någonsin kunde tänka oss. Jag råder er att vara försiktiga.
Vill du göra eget gödsel: Göra eget giftfritt gödsel på 7 sätt , Göra eget ogräsgödsel och ensilage
OBS: Ska du använda kreatursgödsel, krav, ekologiskt eller organiskt gödsel. Kolla med producent och fördsäljningsställe ifall produkten är 100 % fri från pyralider.
Skörden?
Jag började med att skörda pallkragen som innehöll Linzer delikatess, jag vara så himla nyfiken att jag var tvungen att ta den först. Jag satt på mig ett par sådana där tunna handskar som är gummerade för att skörda så skonsamt som möjligt, jag har en tendens att spetsa alldeles för många knölar när jag använder grepen. Jösses vad många knölar det var i denna pallkrage, det kändes som att det aldrig tog slut! Redan efter att jag skördat Linzer pallkragen insåg jag att det här troligtvis är vinnaren, det blev väldigt många potatisar i skördehinken. Sedan gick jag vidare till Anja, Vivaldi ( också den ny för år) och till sist skördade jag cherie.
Resultat skörd: Potatisarna planterades den 30/4 i varsin dubbel pallkrage och skördades den 13 augusti. Inga utsädespotatisar var rotade eller groddade innan men hade börjat utveckla gröna skott. Kanske hade jag kunnat vänta några veckor till och fått större skördar, vem vet? Vinnaren blev Linzer delikatess som gav hela 9,77 kg på 13 st utsädespotatisar. På god två kom favoriten Cherie som gav 6,56 kg på 12 utsädespotatisar. Trean blev Vivaldi som gav 5,4 kg på 12 utsädespotatisar och som glädjande nog gav oss 8 st jättefina potatisar i bakpotatisstorlek. Sist blev Anja som gav förvånande lite 3,26 kg på 14 utsädespotatisar.
Potatistankar
Potatisens stora gåva är att den är så pass neutral i smaken att den passar till så mycket även om olika sorter smakar lite olika och beroende på hur de tillagas. Jag tycker allra bäst om att koka egenodlad potatis med skalet på och med mycket salt, ca 2 dl till varje liter sk ”Kanariepotatis”, och jag behåller även skalet när jag ugnsbakar dem som klyftor. Under sommaren har vi ugnsbakat köpepotatis i halvor i ugnen när vi grillat och vi har kryddat dem med samma grillmarinad som vi använt till grillningen, även där har vi behållit skalet på. Det har verkligen blivit en stor favorit och det ska bli spännande att laga våra egna potatisar på det sättet.
Läs gärna: ”Potatissallad på fem olika vis”
Det finns mycket att säga om potatis och jag räknar mig inte som en stor potatisexpert. Som med allt vi skriver om bygger våra tankar och kunskap på egna lyckanden och misslyckanden. Att vara dålig på att få upp alla potatisar vid skörd ledde turligt nog till att kvarglömd potatis började gro året därefter i tillsammansodlingen och så har det fortsatt i 10 år nu., ”Hjälp vi fick inte upp all potatis”. Att så potatis från frö är kanske det mest fascinerande jag gjort när det gäller potatis, ett ytterst osäkert företag som när det lyckades gav en otroligt stor tillfredsställelse, ”Så lyckades jag odla fram potatis från eget frö”. Potatisfrön ledde mig till att experimentera med flera olika metoder att skapa potatisar på i inlägget ”Fyra sätt att skapa potatisplantor” berättar jag även om att dela potatisar och om groddförökning.
Försvara din begränsning och du får behålla den
För mig är experimenterande och klurande en viktig faktor för att ge mitt odlande energi, annars fastnar jag lätt i gamla hjulspår. Även misstag, sjukdomar, skadedjur och alla andra omöjliga och möjliga missöden ger på sikt en bra grund att stå på även om det är jättetrist när det händer. Inget år är det andra likt, varken vädermässigt eller odlarmässigt. Man får helt enkelt flyta med och göra så mycket man orkar och kan just då. Jag brukar ofta tänka på citatet på sid 79 i Richard Bachs bok Illusioner ” Försvara din begränsning och du får behålla den”. Det är jättesvårt att släppa försvarandet av begränsningar, många vårdar man ju och vill ha kvar. Men att gå och klura på detta citat ger energi och kanske kan jag bli friare som människa och odlare i framtiden, det är vad jag hoppas på.
Visst slänger du inte din gröna potatis?
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar