Odla i kris – 5 grödor för överlevnad

Vad ska man satsa på för grödor att odla under kristid, grödor som får oss att överleva så länge som möjligt? Grödor som ger mycket och som är enkla att lagra! När vi satt oss ner och klurade på vilka grödor som verkligen höll måttet och som kunde leverera, inte kunde vi då tro att grödor från Sydamerika skulle dominera.

Den här artikeln uppdaterades under juli 2026.

Vanligtvis är det här en artikel som kräver att man är premiumläsare för att kunna läsa den. Men idag har vi öppnat upp den så att den är tillgänglig för alla! Hoppas att du gillar den och får dig att fundera. Skriv gärna i en kommentar vilka fem grödor du skulle välja och varför.

Det här tar vi upp i artikeln:

• Varför kolhydratrika grödor är viktigast vid kris
• Våra fem grödor och varför just de
• Hur mycket majs, bönor och potatis faktiskt ger
• Odlingstips för varje gröda
• Så lagrar du skörden längre

Höga matpriser, en märklig elmarknad och en instabil värld är för en självhushållare och odlare inte bara av ondo.” Nu märker vi att även andra ”vanliga” människor vaknar upp och börjar att fundera. Vi odlare och självhushållare är plötsligt inte lika mycket freaks och ”tossiga” nördar. Det vi håller på med har blivit viktigt för hela samhället, vilket vi i och för sig redan fattat för länge sedan.

Många vill lära sig mer om både odling, förvaring av grödor och självhushåll. I vår postindustriella tid med ett överflöd av både det ena och andra, företagsflytt till låglöneländer och en allmänt ganska glassig livstil med (förlåt) en hel del arbeten som inte behövs, har jord under naglarna blivit något viktigt och fint. Det är ju därifrån vi härstammar och till sist hamnar!

Självförsörjande

Att odla så att man är självförsörjande under tex ett helt ett år för en hel familj är inte en enkel match. Det kräver förutom en hel del kunskap både mark, frön, näring och tillgång till vatten. Det går åt väldigt mycket mat för att hålla en familj vid liv! Trots att vi är duktiga på att odla och gjort det under många år är vi inte där än och vi skulle behöva dryga ut med vilt och fiske i den mån vi klarar av det.

Att odla för överlevnad kräver planering, men det är väl lyxen att planera som man ofta saknar vid kriser eftersom de ofta kommer oväntat och på ett annat sätt än vad man först trodde. Men låt oss önsketänka och låt oss säga att vi har minst ett år på oss innan vi behöver bli helt självförsörjande.

Själv är bästa dräng

När samhället i stort varken sett till att vi har ett försvar att räkna med ( ja det håller ju verkligen på att byggas upp nu), tillräckligt mycket sjukvårdsmateriel (minns ni pandemin och brist på materiel) eller mat för extraordinära situationer, behöver vi ta tag i det själva. Många har äntligen börjat att förstå att vi behöver ordna med vår överlevnad på individnivå och att det då inte bara handlar om att hamstra toapapper.

Trots folkhem, välfärd, mängder av byråkrater och en av världens högsta skatter blev ”själv är bästa dräng” åter aktuellt. Och det är inte så fel när man tänker efter, klart vi som individer ska ha koll på vår egen tillvaro i både vått och torrt. Hur tänkte vi? Hur kunde vi bli så förslappade?

Vi får hoppas att samhället kan möta upp oss på åtminstone halva vägen, vad jag har förstått så görs det mycket just nu och sedan ett par år tillbaka.

Jag håller verkligen tummarna för att våra styrande, vilka de än är, nu eller i framtiden, oavsett vilken färg eller falang de än tillhör, får ordning på vårt underbara lilla märkliga land inom snar framtid. Den som lever får se, och den som har grödor att äta överlever och får bevittna framtiden!

Lästips: Svälten : hungeråren som formade Sverige

47 kg = 94 dagar för 4 personer

När jag vägde in all skördad potatis i tillsammansodlingen hösten 2021, 47 kg, utbrast ungarna att nu har vi potatis för ett år framöver. Okej, sa jag, 47 kilo är mycket, speciellt på vår odlingsplätt i staden, men om vi skulle behöva ha denna gröda som grund för vår överlevnad och tänka att vi, fyra personer, äter 0,5 kg potatis per dygn tillsammans, vilket ändå skulle innebära att alla gick ner i vikt, så skulle potatisen bara räcka i 94 dagar.

Tar vi upp potatisen i början av oktober är den slut redan i januari ( inget utsäde är sparat) och vad ska vi äta innan den är färdig att skörda? Vilka andra grödor bör vi satsa på utifrån näring och lagring som kan komplettera potatisen?

Fem grödor för överlevnad – kolhydrater

Det jag ansett vara av extra vikt när det gäller att odla för kris är att satsa på kolhydratrika växter då det är det svåraste att finna i vilt tillstånd här i Skandinavien. Fisk och vilt går att ordna om man har flyt och har de rätta skillsen och utrustning, men att trolla fram ett par kilo mjöl är inte lika lätt, jag har aldrig lyckats trots flera försök.

Så håll i hatten här kommer mina topp fem grödor för överlevnad. De har sinsemellan ingen rangordning, ingen är bättre eller sämre än någon annan. Tanken är att de med så lite ansträngning ska ge så mycket som möjligt och att de ska vara hyfsat enkla att odla och att lagra.

Jag vaknade faktiskt upp mitt i natten när denna artikel skrevs, av att jag fick upp gröda nummer fem i mitt medvetande, den hade lyst med sin frånvaro ganska länge. Det är bara att tacka och ta emot att universum (eller min sega hjärna) kunde frambringa denna växt så där spontant men ändå rätt i tiden.

Gröda nummer fem blev Vintersquash/pumpa/ zucchini och konkurrerade länge med kål. Hade jag kunnat lägga till en till gröda hade det definitivt blivit kål. Men någonstans behövde jag begränsa mig.

Fem grödor för överlevnad

• Majs
• Bönor
• Potatis
• Quinoa
• Vintersquash, pumpa och zucchini

Vi vet hur det är – man börjar odla lite, och plötsligt vill man kunna mer

I Den gröna handboken i grönsaksodling har vi samlat våra bästa erfarenheter från många års odlande. Här finns allt från grunder till konkreta tips som faktiskt gör skillnad i odlingen – och guider till många olika grönsaker som gör det lätt att prova vidare.

Det är en bok många beskriver som en riktig odlingsbibel – en sådan man återvänder till, säsong efter säsong. I just denna bok är är alla grödor i den här artikeln utan quinoa med.

Läs mer om boken

eller beställ ditt exemplar här.

Majs

Jag vet, det är lite otippat att majsen dyker upp här! Majs härstammar från Sydamerika och är inte direkt en gröda man förknippar med Skandinavien och ett subarktiskt klimat. Men det är en gröda som vi faktiskt lyckats riktigt bra med och dessutom många gånger.

Majs har givit oss rejält med skörd och majskornen kan lagras som torkade jättelänge oavsett om det är mjölmajs, sockermajs eller popcornmajs. All tre sorter går att göra mjöl av men som man hör på namnet är mjölmajsen den sorts majs som är mest anpassad till detta.

Skörda smart – ta hand om hela din odling

I Skörda, lagra, laga visar vi hur du tar tillvara på allt du odlat – från första skörd till färdig måltid. Du får hjälp att veta när det är dags att plocka, hur du lagrar dina grönsaker och vad du kan laga av det du skördat.

Boken är en perfekt kombination av odlingsguide och kokbok, fylld med praktiska råd och recept som gör det enkelt att ta hand om din skörd.

Lär dig hur du syrar, torkar, lagrar och lagar – så att inget går till spillo.

Läs mer om boken och beställ ditt exemplar här.

Recept på majsfröknäcke: Fröknäcke – tomat, oregano och parmesan

Fördelen med sockermajs är att den blir klar snabbast av de tre olika majssorterna. Den ska ju skördas tidigt så att kornen fortfarande är sockersöta och inte börjat att ombilda sockret till stärkelse.

Men man kan även låta sockermajsen stå kvar ända in i hösten så blir majskornen snäppet mer näringsrika och kommer likna mjölmajs mer än om de skördas tidigare. Se bara till att kolvarna med sina torra blad som omsluter dem inte blir blöta och möglar under fuktiga höstar.

Pollinera för skörd

Både popcornmajs och mjölmajs tar längre tid på sig att bli klara då det är meningen att kornen ska mogna, sockret ska ombildas till stärkelse. Det är av stor vikt att odla alla sorters majs på varma och ljusa platser men i synnerhet dessa två sorter. Får de inte bada i sol och det blir en kall höst är risken stor att majskornen inte hinner bli färdiga.

Majsfakta

Alla majssorter kräver förutom sol och värme även rejält med näring och vatten. Man behöver också tänka på att odla majs i stora grupper och inte på rad för att pollineringen ska fungera. Ofta behöver man hjälpa till med pollineringen genom att skaka alla plantor då och då eller att bryta av en pappa i toppen som dammar och piska mammans hår som sticker ut från kolven.

Man kan räkna med minst en kolv från vardera majsplanta men ibland kan man skörda två. Majs är en riktigt bra gröda att odla där man nyss grävt bort grässvålen för att starta upp ny odlingsmark. Rötterna är kraftiga och penetrerar även hård jord. Skär man dessutom av dem på hösten eller våren så att rötterna är kvar i jorden har man sett till att jorden berikats med värdefullt organiskt material.

Tänk på att man behöver odla över 45 majsplantor på samma ställe för att få utsäde som funkar, med för få plantor blir det ofta inavelsdeppression och man får sämre genetiskt material med tiden. Man bör ej heller odla dessa tre sorter tillsammans i en odling utan behöver välja en och samma, annars blir det knas på grund av korspollinering.

Bönor – störbönor

Vi har odlat flera olika bönor under åren men fastnat för störbönor och då speciellt sorten Blauhilde. Denna sort har aldrig gjort oss besvikna. Den har levererat i både vått och torrt och både under varma och kalla år. Bönor innehåller mycket näring, och en hel del proteiner. Som torkade går de att lagra länge, riktigt länge. Vi har oftast njutit dem när bönskidorna är outvecklade och knappt börjat utveckla bönor. Vi brukar koka dessa bönskidor i lättsaltat vatten en stund för att sedan marinera dem i vinäger, vitlök, kryddor och olja. Men ska man odla för kris ska man satsa på att få ut mesta möjliga från sina bönor och låta själva bönorna mogna och växa sig stora inuti baljorna.

Recept: Läckra brytbönor med vitlöksvinägrett

Varför just störbönor?

Att vi valt störbönor beror på att de är så rikgivande. Varje planta blir över 3 m lång och spottar fram bönbaljor. En annan fördel är att man odlar dem på höjden och att man därmed per yta får ut väldigt många bönor, det blir väldigt platseffektivt.

Vi sätter i regel 5 – 10 störbönsplantor runt om en stör, som vi antingen förodlat inne eller i ett av våra växthus under maj. Sedan när vi planterar dem så direktsår vi också 5 – 10 frön bredvid plantorna. Då får vi bönplantor i olika åldrar och därmed ger stören bönor under en längre tid, speciellt om det blir en mid höst.

Bra att veta: Bönor och även andra baljväxter har en riktigt trevlig egenhet, de gödslar jorden samtidigt som de växer. Kvävefixerande bakterier som lever i symbios med dess rötter omvandlar luftens kväve och gör den tillgänglig.

Därför behöver man inte gödsla baljväxter så mycket och jorden där de vuxit håller sig näringsrik. Vid kristid är det därför en riktigt bra idé att odla näringskrävande växter på platserna där man dessförinnan odlat baljväxter.

I år ska vi odla fler och mer

Vi har hittills inte maximerat odlandet av störbönor för att se hur många kilo vi kan få ihop, men i år ska vi testa att odla mer effektivt och låta fler bönor mogna. Mogna bönor blir förutom framtidens mat även till eget utsäde, något man behöver tänka på när man ska vara självförsörjande.

Potatis

Potatis kan man i princip skriva om i ett par veckor, det finns så mycket att berätta, så det allra bästa är om du kikar in på länkarna jag lägger här nedanför. Men först tänkte jag berätta om något härligt och lite märkligt och ett hett tips när det gäller kristidsodling av potatis.

Snittvikten av skördeklar potatis brukar hos oss ligga på ca 5,5 kg kg i en pallkrage som rymmer 400 liter jord och där vi planterat mellan 9 – 12 sättpotatisar. Vissa sorter som Linzer delikatess har kunnat ge över 9 kg medan Anja inte givit mer än 4 kg. Vi odlar mer eller mindre alltid Anja, Cherie och Johannespotatis och så testar vi några nya sorter varje år. Johannespotatisen är en egen potatisklon/ sort som vi drivit fram genom att odla upp ett eget bestånd från potatisfrön.

Läs mer, här kommer ett gäng artiklar: Så lyckades jag odla fram potatis från eget frö, Vår bästa potatis är korad! och Odla potatis i kruka eller hink – så gör vi steg för steg, Sätta potatis efter potatis – två skördar på samma plats!, Förvara/ lagra potatis, Odla potatis från groddar – få fler plantor utan sättpotatis

Egen potatis i hink

Förra året testade vi att odla vår egen fröförökade Johannespotatis i 20 litershinkar i stugan och kunde på fyra hinkar återvunnen kompostjord och lite mineralgödsel, skörda 5,5 kg på sammanlagt 80 liter jord. Wow, vilken grej! Om man räknar rent volymmässigt är det en otroligt mycket bättre avkastning än vad vi får i en 400 liters pallkrage. I år ska vi utvidga detta odlingsexperiment med flera hinkar.

Skörda mer – på samma yta

I Serieodla – få flera grönsaksskördar under samma säsong visar vi hur du kan få ut mer av din odling – oavsett om du odlar i pallkrage, på friland eller i kruka.

Genom att så och plantera i omgångar kan skördarna avlösa varandra under hela säsongen. Ett effektivt sätt att få mer mat på samma yta.

I boken hittar du konkreta odlingsserier och praktiska tips kring sådd, plantering, samodling samt jord och gödsel.

Läs mer om boken och beställ ditt exemplar här.

Vi tror att vi lyckades så bra tack vare att vi bara fyllde på hinkarna med en tre tredjedel jord och vartefter blasten växte, fyllde på mer jord och lite giftfritt gödsel. Detta blev som en kupning som gjorde att det kunde bildas potatisar längs stammen. Vi kommer även testa detta i våra pallkragar och gräva ur en tredjedel av jorden för att vartefter potatisarna växer, fylla på med mer. Bökigt kan man tycka men tänk om vi kan fördubbla skördarna? Det ska bli så spännande att testa!

Quinoa

Quinoa är ett relativt nytt livsmedel i Sverige och en fin, god och nyttig ersättning för pasta, ris, bulgur och couscous. Vi älskar dess smak och konsistens! De vanliga quinoafröna som man köper i livsmedelsaffären och som man använder i matlagning fungerar oftast dessvärre inte att odla ifrån.

Det beror på att dessa frön härstammar från sorter man odlar där dag och natt är ungefär lika långa. Odlar man från köpequinoa blir det stora gröna plantor som ser exakt ut som svinmålla, de vägrar att bilda frön. Man kan använda dessa blad, precis som svinmålla, som en ersättning för spenat, men i det här inlägget är det fröna vi vill åt.

Jag fick några frön från en odlarvän som heter David, han hade i sin tur fått tag på dem i Danmark och där var det en man som under 20 års tid förädlat quinoafrön så att de vants sig med att växa i skandinaviskt klimat med långa ljusa dagar och blomma och bilda frön. Vad jag sett hos flera fröfirmor verkar det som att det är relativt lätt att få tag på quinoa i fröställen som kan blomma och bilda frön här hos oss.

Quinoa kan sås kallt, flera gånger har jag bredsått ( sått en näve quinoafrön) i en pallkrage i både mars och april. Dessförinnan brukar jag gödsla jorden med något köpegödsel, tidigare organiska gödsel men pga pyralidrisken får man antingen använda konstgödsel ( 5 dl blåkorn eller liknande till en pallkrage) eller spä ut kiss, nässelvatten, ogräsvatten och vattna löpande med.

Vintersquash, pumpa och zucchini

Dessa växter, zucchini, vintersquash och pumpa är inte de enklaste att använda i köket för den nya odlaren. Helt plötsligt ( ganska ofta) står man där med stora frukter som pockar på uppmärksamhet att tillredas.

Man kan sylta, ugnsbaka, göra soppor och äta råa. Dessa frukter är inte alltid de mest smakrika men om man hanterar dem väl i köket och vet hur man ska lagra och skörda dem kan man förtrolla dem till både delikatesser och världens bästa kristidsmat.

Redan under mitten av sommaren kan man, om man har tur, börja skörda zucchini. Men det är i slutet av sommaren och början av hösten dessa växter verkligen producerar. Vill man kan man låta dem växa sig så stora som möjligt och ta in dem precis innan frosten tar dem.

Många av dessa frukter går att lagra ända till våren och i en kristidssituation skulle de vara guld värda att kunna äta under denna tid på året. Se till att förvara dem i rumstemperatur och på fat eller brickor och inte direkt på möbler.

När de ger upp kan det gå fort, så man har allt att vinna på att titta till dem ofta. För ser man att de är påväg in i gurkväxthimmelen så kan man använda dem på stört. Att frysa zucchini och pumpa blir kanske inte alltid så bra, men om man tex gör i ordning en grönsaksröra eller soppa där pumpa eller zucchini ingår, gärna mixad, kan det bli riktigt bra.

En stor fördel, nästan som en gåva är att man kan odla dessa växter rakt i komposten många gånger eller i jord med mycket organiskt material, de älskar detta!

Eget utsäde och sen skörd

När en squasch, pumpa eller vintersquash ska användas i köket hos oss ger frukten oss även frön. Frön är framtidens mat och är sannerligen underbart i både kristider och glassiga epoker. Att ha en hand full med frön är en rikedom och en glädje.

Läs mer: Fröodling – undvika korsningar och välja sortäkta frön, Fröodling – en introduktion till att samla egna grönsaksfrön, Låt sallatsplantan blomma och skörda egna sallatsfrön

Sammanfattning

Att odla för kris handlar mest om kolhydrater – det som är svårast att hitta i vilt tillstånd. Majs, bönor, potatis, quinoa och vintersquash är våra fem favoriter: de ger mycket per yta, går att lagra länge och är förlåtande att odla. Ingen av oss är självförsörjande än, men varje kilo i källaren är ett steg närmare.”

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén