Jag kunde inte släppa det här med växelbrukets vara eller icke vara. Ibland låg jag nästan sömnlös och funderade. Hur ska man tänka när vissa grödor står kvar för att ge frön? Hur ska man tänka kring serieodling, med två eller tre grödor på samma plats under samma säsong? Hur ska man tänka när man samodlar hejdlöst och blandar allt?
Till slut insåg jag att problemet inte var att jag inte följde växelbruket ordentligt. Problemet var att växelbruket inte riktigt passade det sätt vi odlar på längre. Det var mer än bara ifrågasättande av detaljer – jag ifrågasatte hela systemet.
Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här långa inlägget.
Vad är egentligen en säsong?
Är en säsong ett kalenderår?Eller är det tiden från sådd till skörd? Eller borde man tänka att varje gröda är en egen säsong?
De första tio åren var det ganska enkelt. Även om jag alltid varit lite av en fuskare när det gäller växtföljd så gick det att hålla ordning. Men i takt med att vi började serieodla och samodla blev systemet svårare att få ihop.
När vi odlar tidig potatis och sedan planterar grönkål på samma plats – har vi brutit mot växelbruket?
När spenat sås i augusti, övervintrar och ger frö året därpå – är det två säsonger eller en?
Läs mer: Sommarså grönkål – skörda hela hösten och vintern, Skörda kallt – så mycket kyla tål våra grönsaker, Rosettkål – tips för lång och stor skörd, Sätta potatis efter potatis – två skördar på samma plats!
Jag frågade Nils
När jag träffade min odlingsidol Nils, 92 år gammal, kunde jag inte låta bli att fråga hur han tänkt kring växelbruk.
“Äh”, sa han. “Jag har odlat tomater på samma ställe i flera år.”Sedan skrattade vi. Och där någonstans kände jag att det måste finnas fler sätt att se på saken.
Läs mer: När jag besökte min odlingsguru Nils Åkerstedt
På den vänstra bilden längst ner är det broccoli . Det är sorten Green Magic som vi vintersådde den 11 mars 2017. De gav de första stora buketterna till midsommar och fram till augusti kunde vi skörda mellanstora buketter.
I augusti blev plantorna så risiga att vi bestämde oss för att klippa av dem ca 10 cm ovanför pallkragens jordyta. Det resulterade i att de kom igen och vi kunde skörda flera små buketter under hösten och faktiskt under vintern. Ska man fortsätta äta av en växt behöver man tillföra näring.
Läs mer: Samplantera broccoli, sallat, shungiku, trumpetblomma och jätteeternell, Odla kallt – vinterså broccoli, Ge din broccoli en ny chans
Grundidén – och våra erfarenheter
Växelbruk bygger på att jorden annars utarmas och att växtsjukdomar lättare får fäste. Det låter rimligt.
Men här är vår verklighet:
Vi samodlar.
Vi serieodlar.
Vi täckodlar.
Vi grundgödslar inför varje ny plantering.
Vi tillför organiskt material kontinuerligt.
Jorden fylls regelbundet på med organiskt material och lämnas aldrig utan näring. Efter varje skörd fyller vi på med kompost och gödsel innan nästa omgång planteras. Så vad är det egentligen som ska “vila och när”? Växelbruk bygger på att jorden annars utarmas och att växtsjukdomar lättare får fäste.
När växelbruket inte går att följa
Vad gör man med kål som övervintrar och skjuter nya skott på våren?Ska man gräva upp den för principens skull? Vi har låtit plantor stå kvar. Vi har flyttat dem.
Vi har tagit frö. Och vi har ännu inte fått klumprotsjuka. Det betyder inte att risken inte finns.
Men det betyder att verkligheten är mer nyanserad än regelboken. Kan klumprotsjuka uppstå av sig själv? Som en förkylning utan att man blir smittad?
Serieodlingen förändrade allt
När vi en gång planterade grönkål efter tidig potatis förändrades vårt sätt att tänka. Samma yta gav dubbla skördar.Sedan dess planerar vi i omgångar: Först en tidig gröda.Sedan grundgödsling. Sedan en ny gröda.
Vi fyller på med organiskt material jord mellan varje omgång. Med den intensiva odlingen faller fyråriga rotationsscheman ganska platt. Det är inte ett år per plats – det är två eller tre grödor per plats och säsong för oss och att olika växter blandas.
Så hur gör vi idag?
Vi följer inte längre något strikt växelbruksschema. Vi fokuserar istället på:
- Organiskt material
- Näring inför varje slutplantering
- Biologisk mångfald genom samodling
Vi ser jorden som ett levande system – inte som en ruta i ett schema. Och hittills fungerar det. Och du, vi följer varken rad eller plantastånd och blandar all möjliga och omöjliga växter med varandra.
Här hittar du våra böcker, bla Serieodla: Böcker
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar