Tack vare att vi gör egen äppelcidervinäger har vi inte behövt köpa någon de senaste 12 åren. Det är ganska enkelt att göra äppelcidervinäger. Men det kräver tålamod, att man gillar att arbeta i sitt kök och har platser där denna härliga vätska kan födas och mogna fram.
Jag (Johannes) är uppvuxen med äppelcidervinäge, varm med honung och vatten i nappflaska som spädbarn och iskall med vatten som måltidsryck senare i livet. Jag har hört även att jag själv är en produkt av äppelcidervinäger, eller i alla fall att den spelade en väsentlig roll för mina föräldrars fertilitet. De hade snubblat över boken ”Vägen till hälsa genom honung och äppelcidervinäger” av Jarvis DeForest Clinton. Efter att de började konsumera äppelcidervinäger damp jag ner som ett brev på posten.
Fortfarande idag använder jag äppelcidervinäger väldigt ofta ( fast numera i en tekopp), med varmt vatten och honung , speciellt vid förkylningar. Jag dricker även den tillsammans med iskallt vatten och i alla maträtter där vi vill ha in syra använder jag den.
Ett axplock på recept där vi använder äppelcidervinäger:
Kålsallad med rostade frön och rucola
Potatissallad – på 5 olika vis
Två vinägervägar
Det finns två vägar till egen äppelcidervinäger. Den ena, ”mustmetoden”, är lite mer kostsam då man antingen behöver egen utrustning för att pressa ur musten eller uppsöka ett musteri. Den andra metoden, ”klyftmetoden”, är på sätt och vis enklare och billigare eftersom man varken behöver egen mustutrustning eller uppsöka ett musteri. Man skär istället äpplena i mindre bitar och tillsätter vatten och socker och låter musten laka ur under jäsningen. Personligen har vi ingen favoritmetod, resultatet blir lika bra oavsett vilken metod man använder, processen är densamma. Äpplen jäses till ”cider”, som senare via vinägermammor, bearbetas till alkohol och omvandlats till ättikssprit = vinäger
Man kan antingen spontanjäsa cidern, lättast med klyftmetoden då det finns naturliga jästsavampar på skalen, men man kan också tillsätta någon form av cider eller champagnejäst, rekommenderas vid mustmetoden. Många tycker att spontanjäsning ger en mer aromrik cider men vi vet inte om detta hänger med ända till vinägern. Vi tycker inte att smaken av vinägern har skilt sig åt beroende av vilken jäst som arbetat, snbarae styr alkoholhalt och komplexiteten i äpplenas aromer smaken.
Styrkan av den färdiga vinägern kan variera beroende på äpplen och alkoholhalt. Det man alltid vill, är att vinägern ska bli så stark som möjligt. Men ibland lyckas man inte så bra med det och får man en svag vinäger är det svårt att använda den till dressingar, däremot fungerar den bra att dricka, både som varm med honung eller utspädd i kallt vatten som måltidsdryck.
Vi ses i nästa inlägg där vi förklarar mer
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar