Vilken jord ska man använda till vintersådderna?

Vilken jord är egentligen bäst för vintersådder? Här berättar vi hur vi tänker kring vintersåddsjord? Flera vintersådder är redan placerade i vårt kallväxthus och fler kommer inom kort att iordningställas. Utomhus har vi några pallkragar fyllda med frön och när vi får tid kommer vi sprida ut lite mer.

Vintersådd, vilken gåva det är för oss odlare när vi slår in på den kyliga vägen! Man sprider ju inte bara ut odlandet under året med chans till tidigare skördar, man utnyttjar också platser som tex växthus och inglasade uteplatser mer effektivt och får än mer plats till annat inomhus. Dessutom behöver inte dessa vintersådda växter avhärdas innan de planteras ut och de börjar oftast att gro innan skadedjuren ens har vaknat. Mer välmående och vackra plantor får man leta efter.

Det började av en slump

Till en början var det endast blommor vi sådde kallt i växthuset i skogsträdgården. Johannes snöade tidigt in på att odla alpina växter som behöver starta kallt för att överhuvudtaget gro. Efter ett par år började vi även att experimentera med grönsaks- och kryddfröer kallt. Det var där och då vi upptäckte att det var otroligt många växter som kunde starta på samma sätt som de alpina växterna. Egentligen är det ju inte ett dugg konstigt om man tänker efter! En vild växt som går upp i frö sprider ofta sina frön under hösten. Fröna faller till marken och där kommer de ligga tills temperaturen ökar, snön smälter, fuktar jorden och genom vätan ger signalen till fröna att det är dags att vakna. Det är precis likadant med fröna vi vintersår, vi gör det bara lite mer tillrättalagt och ombonat.

Planteringsjord till byttorna

Till de vintersådder som vi gör i krukor eller plastbyttor använder vi planteringsjord. Att vi använder planteringsjord istället för såjord beror på att vi vill ha en gödslad och mullrik jord som ger bra med näring till plantorna så att de blir kraftiga. Såjord innehåller knappt någon gödsel alls och vi har faktiskt helt slutat med såjord. Ibland kan planteringsjord innehålla en del stora jord- eller torvklumpar och dessa kan det vara bra att klämma sönder. Små rötter vill enkelt kunna växa utan en massa stor klimpar i vägen. Av samma anledning är vi också noga med att aldrig platta till jorden vi sår i. En kompakt och tillplattad jord gör det svårt för rötterna att både växa och få luft. Om rötterna inte får luft kan hela plantan dö.

Till såbyttorna köper vi vanligen ny planteringsjord. Men det är den enda jorden vi köper just nu. Gammal planteringsjord som vi använt till sådd och omplantering hamnar i vår trädgårdskompost. Tillsammans med annat bös från trädgården blir det till en jordfabrik som förser oss med jord till större krukor och behållare. Dessutom tillför vi alltid kompostjord till våra pallkragar och friland för att berika joden där.

Tips på växter att så i byttor eller krukor:

• Odla kallt – vinterså spetskål
• Odla kallt – vinterså primulor
• Odla kallt – vinterså sippor
• Odla kallt – vinterså sallat

Återvunnen jord till backar, hinkar och stora krukor

All jord vi kasserar från till exempel sådder, omplanteringar, hinkar, backar eller krukodling hamnar förr eller senare i vår trädgårdskompost. Detta gör att komposten hela tiden blandas med jord, och man får en känsla av att växtmaterialet i komposten bryts ner oerhört snabbt. Men själva nedbrytningen sker i vanlig takt, det är bara det att blandning med jord gör att man kan använda materialet från komposten ganska snabbt. Jordmaterialet fårn trädgårskomposten fungerar ypperligt för vintersådderna vi gör i större behållare. Vill vi odla i backar för att exempelvis få snabb skörd fyller vi backarna med jord från komposten.

Morötter och vitlök brukar vi odla i hinkar eller stora krukor, och dessa fyller vi också med kompostjord. I större behållare kan det vara läge att preparerar jorden också med någon form av extranäring innan sådden eller vattna med någon näringslösning när plantorna har vuxit upp en bit. Det där med gödsel i jorden beror lite på vad det är man ska odla. vitlök kräver mycket näring men morötter kräver inte lika mycket. Ska man odla rucola, sallat, dill eller andra blad i backar kommer man troligen skörda ganska snabbt och då brukar det knappt behövas något gödsel.

Tips på växter att odla i hink eller back:

• Odla kallt – vinterså mini pak choi i back
• Odla kallt – vinterså dill i back
• Odla morötter i hink – vintersådd

Befintlig jord i pallkragar och friland

I de fall då man vintersår direkt i en pallkrage eller på ett friland där jord redan finns är det inte så mycket man kan göra just nu. Man tar bort eventuell snö och sprider ut sina frön och därefter öser man på snön igen. Det är bra om man täcker fröna med lite tinad jord innan så att de inte ev inte blåser bort under våren eller att fåglarna snor dem. Under våren kan man sedan mylla ner lite gödsel mellan plantorna eller vattna med något näringsrikt i vattenkannan. Tänker man till redan under hösten innan det blir vinter så kan man berika jorden med kompost och gödsel så att jorden blir en riktigt gynnsam plats för vintersådderna sedan.

Tips på växter att direkså på friland eller i pallkrage:

• Odla kallt – kallså spenat i pallkrage och på friland
• Odla kallt – vinterså ärtor

Behöver man sterielisera jorden?

Kanske har du läst om att vi steriliserar vår jord, men det gör vi bara med inomhusjorden. Det kan nämligen finnas ägg från sorgmyggor i jorden. När äggen kläcks slingrar sig glupska larver fram mot plantrötter och äter. Små plantor har svart att överleva sorgmyggeangrepp. Genom att sterielisera jorden, det vill säga hetta upp jorden ordentligt som att äggen förhoppningsvis dör, minskas risken för angreppen. Utomhus upplever vi inte att vi drabbas lika lätt som inomhus, faktiskt aldrig. Anledningen är att utomhus finns naturliga fiender som äter upp sorgmyggorna innan de ynglat av sig alltför mycket. Så, jord som man ska så i utomhus behöver inte steriliseras.

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck