Ska man gödsla sina sådder?

På våra kurser och föreläsningar pratar vi mycket om gödsel och näringstillskott. Men när man står där med en mängd olika sådder och flera plantor som behöver omplanteras kan det vara lite svårt att komma ihåg hur man skulle göra med gödslandet. I detta inlägg har jag försökt reda ut detta med sådd och näring.

De tidiga inomhussådderna 

De växter som tar lång tid på sig för att bli skördeklara behöver sås tidig. Så är det med tex chili, paprika, rotselleri och aubergine. Dessa växter är också värmekrävande och bör förkultiveras inomhus i januari-mars. Det kommer att betyda att man får ha växterna inomhus under flera månader innan de kan flyttas ut. De ovannämnda växterna har små och känsliga frön och behöver börja sitt liv i en finfördelad och mager jord. När plantorna fått några blad är de redo för näring. Då brukar vi plantera om växterna i större krukor och med planteringsjord. Planteringsjorden innehåller näring för ca 3-4 veckor, så efter det behöver plantorna alltså ny näring, gärna i form av ny jord. Det kan alltså bli tal om några omplanteringar innan utomhusklimatet tillåter att plantorna får komma ut. Se till att öka på storleken på kruka för varje omplantering.

Om man inte har tid att plantera om sina sådder, kan man istället berika vattningen med något flytande näringstillskott och därmed vänta ett tag till. Har växterna gott om plats kommer de utvecklas fint på detta sätt, men har du sått dem trångt kommer de kanske bli en aning besvikna på att de inte får större utrymme för sina rötter och bladverk.

 Vinter- och vårsådderna utomhus

Nästan alla andra grödor sår vi vintertid i krukor eller byttor. De grödor som tål att sås i vinterklimatet brukar vanligtvis titta upp i april, dvs ungefär samtidigt som man annars ofta sår. Vi gör två typer av sådder. Dels sår vi i backar för att kunna skörda av så snabbt som möjligt. Planteringsjorden i backarna har vi då gödslat med höns- och grönsaksgödsel för att vi ska få en riklig skörd. Den andra typen av sådd är förkultivering för att få plantor att slutplantera på friland eller i pallkragar. Dessa sådder görs också i planteringsjord och gödslas inte förrän utplantering eller omplantering sker i stor kruka. Vid utplanteringen gödslar vi med pelleterat hönsgödsel och grönsaksgödsel. Har man berikat jorden med mycket ko- eller hästgödsel kan plantorna klara sig bra utan den pelleterade varianten av näring. Täckodlar man med mycket gräsklipp kan det också ge tillräckligt med näring till de små plantorna.

Kvarlämnade plantor

För oss, som har många odlingar att plantera i, händer det att såbyttor med växter lämnas kvar i växthuset. Temperaturen utomhus är kanske perfekt, men vår tid att vara i odlingarna är begränsad. Då, för att inte hämma plantorna, brukar vi vattna med lite tillskott av flytande näring och då håller de sig fina och frodiga ännu ett tag.

Direktsådder

Under året sår vi också direkt i landen, i lådor och pallkragar, sk direktsådd. Då brukar vi gödsla jorden innan sådd genom att strössla över hönsgödsel och grönsaksgödsel i pelletsform. Därefter blandar vi så att gödslet kommer ner någon decimeter i jorden. Direktsår vi i stora krukor brukar vi blanda gödsel krukjorden. Men som jag skrivit ovan, är jorden redan full av annat näringsrikt gödsel kan det räcka.

Hur mycket gödsel ska man ta?

Har man köpt gödsel i butik brukar det finnas måttangivelser någonstans på förpackningen.  Det brukar var bra riktmärken att hålla sig till, även om vi alltid överdoserar en aning.

När det gäller flytande växtnäring vet vi av erfarenhet att det brukar vara bättre att vattna ofta med svag lösning i stället för vid några enstaka tillfällen med stark lösning. Det finns ekologiska produkter av flytande växtnäring som man kan köpa, men man kan också gör eget näringsvatten av tex guldvatten eller bokashi-lakvatten. Se till att du inte sparar vattenkannor med näring kvar i eller på odlingsbrickor och fat. Det börjar ofta stinka.

Theres Lundén