Om man vill sprida ut sitt odlande och trädgårdsarbete över året är vintersådd av grönsaker ett sätt. Det betyder att du lägger frön i jord under den kallaste perioden under året, fröna ligger sedan i jorden och inväntar rätt tid att börja gro. När klimatet i jorden och luften är gynnsam väcks fröet och börjar sitt liv.
En stor fördel med vintersådd av grönsaker är att de kommer att gro snabbare och ge en tidigare skörd, än om du skulle så dem på våren. Genom vintersådd blir plantorna även härdigare. I jämförelse med att driva upp plantor inomhus, behöver aldrig vintersådda plantor avhärdas.
Har du tillgång till balkong, uteplats, växthus, drivbänk, pallkrageväxthus eller ett ställe i trädgården som gärna ligger lite i lä? I så fall kan du så många grönsaker redan under vintern. Denna metod av vintersådd handlar inte om att så direkt på ett friland eller i pallkrage, utan är ett sätt att förkultivera.
På 90-talet började jag, föröka primulor (vivor) från frö. Ett flertal av dem behöver en eller flera köldperioder för att överhuvudtaget kunna gro och därför blev vintersådden en nödvändighet. Vintersådd av perenna växter är vanligt förekommande.
När jag ett år satt där i januarimörkret och gjorde i ordning mina små odlingslådor av begagnade grönsakslådor med såjord, blev jag sugen på att prova vintersådd med överblivna grönsaksfrön från tidigare säsonger. Många av grönsaksfröna grodde när den värsta vintern var över och vårvärmen nådde sålådorna i kallväxthuset. De utvecklades till fina och kompakta plantor för vidare utplantering.
Följande år började jag använda planteringsjord till grönsaksvintersådden istället för såjord, vilket gav ett mycket bra resultat. Planteringsjord innehåller mer näring än såjorden.
Beroende på vilka frön jag hade kvar från tidigare säsong, fick olika grönsaker prova vintersåddens äventyr genom åren. Detta har lett till att vi varje år vintersår persilja, dill, majrovor, kummin, grönkål, brysselkål, runda morötter, rädisor, rucola, tatsoi, wasabikål, timjan, vinterkyndel, olika sallater, spenat och bladpersilja i våra växthus under vintern. Så här kan man gå tillväga
När vintern är i fullgång och det är minusgrader ute kan vintersådd göras. Se dock upp med att det inte vankas kraftiga väderomslag så att varm temperatur väcker fröerna för tidigt och sedan låter de spirande små, frysa ihjäl vid nästa köldknäpp. Vi brukar vänta till januari eller februari, men redan nu kan man ta sig en funderare på vilka frön man ska testa att vinterså.
Vi som förkultiverar de flesta grönsaker, brukar så våra frön i byttor, krukor, blomlådor, pluggboxar modell större eller i plastbackar. Sådden sker i planteringsjord inomhus och så ser vi till att sådden blir genomvattnad. Våra frösådder placeras i vårt kallväxthus, men det går lika bra i ett inglasat uterum, på en balkong, i en drivbänk eller i ett pallkrageväxthus eller liknande. Finns snö, brukar vi täcka frösådderna med ett rejält lager, upp mot 1 dm snö. Det är viktigt att sedan titta till sådderna regelbundet. Lägga på lite snö då och då så att de inte torkar ut. När våren börjar närma sig på allvar kommer mer vatten att behövas och du behöver titta till dem oftare.
När de vintersådda grödorna tittar upp och har blivit mellan 5 och 10 cm höga kan de planteras om i större odlingsbehållare eller planteras ut ifall utomhusklimatet är gynnsamt. Vissa grödor som dill, sallat och rucola brukar vi hinna äta upp innan de är stora för vidare plantering.
Vi brukar tänka att vi ska sprida ut våra sådder under året. Då menar vi inte att vi väljer ut vissa grödor som vi sår tidigt respektive sent. Har vi lite fröer kvar sedan tidigare så ta vi dem. Annars beställer vi nya, öppnar fröpåsarna och tar ett gäng frön. Resten spar vi till senare sådder under våren. Detta gör vi för att dels säkerställa att vi kommer att få någon skörd (vintersådder kan i värsta fall misslyckas vid kraftiga värderomslag), dels för att vi vill få skördeklara grödor i omgångar under säsongen.
Så gör som vi, leta fram dina fröer från förra året och se om de passar för vintersådd. Eller beställ nya frön och prova. Kanske upptäcker du fler växter som klara detta.Klicka gärna på den gröna pilen och lyssna på ett poddavsnitt om vintersådd. På www.tvaodlareemellan.se finns fler poddavsnitt av Sara Bäckmos och min podcast.
Nedan finns ett klipp som visar hur vi gör.
Lycka till!
/ Johannes
Fyll i din mailadress och få en mailnotis varje gång i publicerar en ny artikel.
Vår dotter fann ett recept på sockriga saffransbullar med vaniljsmörkräm av Hanna Freed på tiktok som i sin tur hittade det hos Frida Skattberg, och tog några skärmdumpar och skickade till mig. Dessa… Läs mer: Sockriga saffransbullar med vaniljsmörkräm
Under senaste året har det dykt upp en mängd mer eller mindre vidriga videos från alla möjliga ställen i världen där folk äter surströmming. Ofta öppnar de en burk och himlar med ögonen… Läs mer: Jag ville visa hur vi äter surströmming!
Nu har Impecta Fröhandel släppt 2025 års nyheter och vi har kikat på de nya sorterna. Här presenterar vi några vi blev nyfikna på att odla nästa år och varför. 2025 fyller ovan… Läs mer: Frönyheter Impecta fröhandel 2025
Odla till det egna julbordet: Förr i tiden var julen en tid då man plockade fram sina lagrade och sparade matvaror för att kunna njuta av en härlig julmat tillsammans. Mycket av det… Läs mer: Odla till det egna julbordet
Nu kom kylan även till oss! Jag lurade mig även i år genom att tro att hösten skulle vara lite lugnare än våren och sommaren. Men denna höst har varit som de flesta… Läs mer: Nu kom kylan även till oss!
Varje år sedan vi var små har vi ätit julbord. Något år har vi förstås varit på resande fot och då har det väl inte blivit julmat på samma sätt som när vi… Läs mer: Våra julbordsminnen
Mormors kumminknäcke har varit ett stående inslag på släktkalas när jag var barn. Var det ursprungliga receptet finns vet jag inte, men detta är det närmaste jag kan komma. Kumminknäcke passar lika bra… Läs mer: Kumminknäcke på mormors vis
Följande år började jag använda planteringsjord till grönsaksvintersådden istället för såjord, vilket gav ett mycket bra resultat. Planteringsjord innehåller mer näring än såjorden.
Nedan finns ett klipp som visar hur vi gör.
Lämna ett svar