
Har du tomatplantor som blivit långa, rangliga och gängliga? Här berättar vi hur vi brukar klippa och “halshugga” våra tomater för att få stabilare, buskigare och mer lätthanterliga plantor. Samtidigt får vi nya sticklingar och i många fall ännu fler tomater.
Uppdaterad maj 2026
I den här guiden går vi igenom:
- varför vi kapar tomatplantor
- skillnaden mellan att toppa och halshugga tomater
- hur vi gör sticklingar av tomattoppar
- hur man får buskigare och stabilare plantor
- var man ska klippa
- hur sticklingarna rotas
- vanliga frågor om toppning och beskärning av tomater
Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här långa inlägget.
Här kan du läsa mer om: Tomatsådd och omplantering


Varför vi började “halshugga” tomater
När vi för många år sedan började klippa i våra tomatplantor handlade det mest om ren panik. Vi hade sått tomatfrön alldeles för tidigt inomhus och plantorna blev snabbt höga, tunna och gängliga långt innan det var dags att plantera ut dem.
Istället för att kasta plantorna och börja om från början började vi experimentera. Vi klippte av topparna, satte dem i vatten och upptäckte att de utvecklade rötter och blev till nya, lägre plantor.
Det kändes nästan som att köpa sig lite extra tid.
Det var egentligen där nyfikenheten började på riktigt. Ju mer vi experimenterade med tomater desto tydligare blev det att de är betydligt tåligare och mer formbara än man först tror. Ibland känns det nästan som att tomater gillar att bli utmanade lite.
Efter några år insåg vi dessutom att plantan som stod kvar i krukan fortsatte växa. Tjuvarna i bladvecken utvecklades till nya toppar och plötsligt hade vi fått två plantor istället för en.
Det blev början på ett arbetssätt som vi fortfarande använder idag. Med åren har det nästan bli vitlite av ett sätt att tänka kring odling för oss. Istället för att se misslyckanden som slutet på något försöker vi ofta fråga oss:
“Vad händer om man testar ändå?”
Många av våra bästa odlingserfarenheter har faktiskt börjat just så. Skillnaden är bara att vi numera sällan nöjer oss med att klippa av själva toppen. Istället kapar vi plantorna längre ner, ovanför de första bladparen. Då förgrenar sig plantan längre ner och blir betydligt stabilare och buskigare.
Uttrycket ”halshugga” kommer egentligen av att det nästan känns som att vi skär huvudet av plantorna – eller kanske snarare sågar av dem vid fotknölarna. I praktiken handlar det nog om en ganska rejäl toppning, men med syftet att bygga om hela plantans form.
Vill du få en större bild av hur du kan odla din egen mat? Läs vår introduktion till grönsaksodling här.


Behöver man toppa tomater?
Många söker efter hur man toppar tomater, men ofta tror vi att man egentligen försöker lösa något annat.
Ibland handlar det om att plantan blivit väldigt hög och ranglig. I andra fall vill man få den buskigare eller få den att sluta växa på höjden.
Klassisk toppning innebär oftast att man bara klipper av själva toppen högst upp på plantan. Då förgrenar sig plantan högre upp men stammen längre ner är fortfarande lång och ibland ganska svajig.
Vi gör istället något lite annat.
Ofta kapar vi plantan mycket längre ner, ovanför det andra eller tredje bladparet. Då bildas nya toppar långt ner på plantan istället och resultatet blir en betydligt kompaktare och stabilare planta.
Samtidigt får vi en stickling av toppen som kan bli en helt ny planta. Det är också det som gör tomater så roliga att experimentera med. En enda planta kan plötsligt bli till flera och ibland känns det nästan som att man får mer tillbaka ju mer man vågar klippa och testa.

Måste man tjuva tomater?
Vi tjuvar faktiskt nästan aldrig våra tomater.
Många odlingsråd bygger på att man ska ta bort tjuvskott för att få färre och kraftigare stammar eller bättre luft mellan plantorna. Men vårt sätt att odla bygger ofta på nästan motsatsen.
När vi kapar eller “halshugger” tomater vill vi tvärtom att plantorna ska utveckla många nya toppar och grenar. Det är ju där framtida blomklasar och tomater bildas.
Har man dessutom en lång och gänglig planta kan det nästan bli lite motsägelsefullt att samtidigt börja ta bort alla sidoskott. Om målet är att få en buskigare och stabilare planta vill man ju oftast istället uppmuntra fler grenar och toppar.
Det är också därför vi nästan aldrig tjuvar våra tomater. För oss handlar tomatodling sällan om att skapa perfekta plantor med en enda stam, utan snarare om att bygga kraftiga och produktiva plantor som kan bära mycket frukt.
Vi tar heller sällan bort blad i onödan eftersom bladen fungerar som plantans solpaneler och hjälper till att försörja både plantan och klasarna under dem med energi.
Samtidigt finns det många sätt att odla tomater på. Vissa vill ha färre grenar för att få bättre luftning eller större tomater och det fungerar också.
Man börjar med tomat – och plötsligt vill man odla mer

I Den gröna handboken i grönsaksodling har vi samlat våra bästa erfarenheter från många års odlande. Här hittar du konkreta tips och guider till 44 olika grönsaker.
Flera traditionellt odlingsvärda grödor finns med i boken däribland rabarber, tomat, paprika potatis, dill och basilika med arbetssätt som bygger på det vi själva gör i vår odling.
Även en hel del om att skapa jord och näring och en del recept finner du i denna bok.
Läs mer om boken
Vanliga frågor om att toppa tomater
Måste man toppa tomater?
Nej, absolut inte. Vi toppar faktiskt ganska sällan i klassisk mening utan kapar istället plantorna längre ner för att få dem buskigare och stabilare.
Varför blir tomatplantor gängliga?
Oftast handlar det om ljusbrist. Plantorna sträcker sig efter mer ljus och blir långa och tunna.
Kan man rädda en ranglig tomatplanta?
Ja, det går ofta väldigt bra. Vi brukar kapa plantan och rota toppen som en ny stickling.
Blir tomatplantan buskigare om man toppar den?
Ja, ofta förgrenar sig plantan när toppen tas bort. Klipper man längre ner blir förgreningen också längre ner och plantan brukar kännas stabilare.
Har du fått nytta av det här? Vill du hjälpa oss fortsätta dela med oss:
20–30 kr – en liten slant50 kr – Tack för artikeln!100 kr – stötta arbetet bakom
Swish: 123 261 02 85




Den första stora upptäckten
___________________________________
… fortsättningen på denna artikel kan läsas av dig som är Premium-läsare.
Vi som skriver artiklarna på farbrorgron.se heter Johannes Wätterbäck & Theres Lundén. Allt vi skriver om är baserat på våra egna upplevelser, erfarenheter, experiment och kunskaper. Det tar tid att skriva en artikel. Vi hoppas därför att du som besöker vår sida gärna vill stötta vårt arbete genom att betala för en Premium-prenumeration och därmed få tillgång till allt vårt material. Det finns flera alternativ att välja mellan.
Läs mer under knappen nedan.
Logga inMer om prenumerationer
Hälsningar Johannes & Theres










Lämna ett svar