bland kan en genväg visa sig vara en senväg. Att ta frön från grönsaksdisken i livsmedelsbutikerna kan verka enkelt, smart och billigt – men leder tyvärr väldigt ofta till en misslyckad skörd. Här förklarar vi varför.
Den här artikeln uppdaterades i februari 2026.
När det gäller frön från grönsaker och frukter brukar man tala om två huvudtyper: F1-hybrider och sortäkta fröer. Skillnaden mellan dem är avgörande för om du kan ta eget utsäde med gott resultat eller inte. Den här artikeln uppdaterades under februari 2026.
F1-hybrider – framtagna för egenskaper, inte för fröskörd
F1-hybrider är korsningar mellan två olika sorter. Genom sådan korsning kan man få fram önskvärda egenskaper som tidig skörd, hög avkastning, köldtålighet, jämn form och ibland spektakulär smak. Vilka sorter som korsats hålls ofta hemligt av fröföretagen.Det är just dessa hybrider som dominerar i grönsaksdiskarna i våra matbutiker. De är populära hos både yrkesodlare och konsumenter – och fröerna är ofta dyrare än sortäkta fröer. På fröpåsar märks de tydligt med beteckningen F1.
Problemet uppstår när man försöker ta frö från en sådan grönsak. En F1-hybrid kan ge en mycket fin frukt, men fröna i frukten kommer inte att ge en planta med samma egenskaper. Avkomman blir genetiskt splittrad och resultatet kan variera kraftigt – från acceptabelt till fullständig besvikelse, vi vet det även rent praktiskt för vi hart testat.
Fyra F 1 hybrider vi odlar
De fyra grönsakerna på bilderna ovanför är alla F1-hybrider. Vi odlar F1-hybrider då och då när vi upplever att deras egenskaper ger oss ett särskilt bra resultat.
På den första bilden syns en miniaubergine som vi odlar i krukor med mycket gott resultat. Plantan är lågväxande och ger frukt extremt tidigt – ofta redan i början av juli. Bild nummer två visar en broccoli som utvecklar stora huvuden och som inte går i blom lika lätt. På den tredje bilden är det en spenat med liknande egenskaper, även den motståndskraftig mot att gå upp i blom. Den fjärde bilden föreställer tomaten F1 Sungold, som räknas som en av de sötaste tomatsorterna som finns.
Tidig skörd och motståndskraft mot att gå upp i blom är två egenskaper som är särskilt uppskattade i Skandinavien, där odlingssäsongen är betydligt kortare än i de områden där många av dessa grödor har sitt ursprung. Av dessa fyra grödor är det bara spenaten som har odlats i Sverige under en längre tid – de övriga tre har funnits här i mindre än 100 år.
Denna bild är från vår bok Gratisodla som går på tryck Vecka 7 2026 och redan nu finns att förboka som signerad. I Gratiosodla berättar vi om alla tips och trix inom odlandet som gör ditt odlande mer eller mindre gratis. I boken berättar vi om hela 120 sorters växter du kan ta frön av. Frön är framtidens mat och blomsterfägring!
Du förbokar gratisodla här: Gratisodla
Sortäkta fröer – när fröer faktiskt går i arv
De flesta växter och blommor vi odlar är sortäkta. Sortäkta fröer kommer från växter som inte korsats med andra sorter, utan där både föräldrarna tillhör samma sort. Det innebär att fröerna bär på stabila gener och växer upp till plantor med samma egenskaper som moderplantan.På fröpåsar står det sällan uttryckligen att fröerna är sortäkta, men om de inte är det framgår det nästan alltid genom märkningen F1. Saknas den beteckningen är fröerna i regel sortäkta.
Kulturarvssorter – äldre sorter som odlats och bevarats över generationer – är alltid sortäkta och därför ett tryggt val för den som vill kunna spara eget utsäde år efter år. Sådana frön kan man hitta hos flera fröhandlare bla hos Impecta Fröhandel, Runåbergs fröer och hos odlarföreningen Sesam.
Därför avråder vi från frön från grönsaksdisken
Vi har hört många berätta om lyckade experiment med att driva upp plantor från till exempel köpetomater. Visst kan det fungera – men det kan lika gärna misslyckas. När det går fel beror det oftast på att frukten kommer från en F1-hybrid och att fröerna därför inte ger samma egenskaper som originalet. Det är helt enkelt inte särskilt roligt att så sina frön, plantera om, vattna och vårda – för att i slutänden upptäcka att resultatet är något helt annat än man tänkt sig. Av den anledningen brukar vi avråda från att odla frön från grönsaksdiskens utbud. Men gillar du att experimentera är det ju så klart kul att testa.
Ett sätt att komma runt F1-problemet: sticklingsförökning
När vår odlarvän Stefan Sundström fick veta att vi ibland sticklingsförökar tomatplantor såg han det som smått omvälvande. Och det är det faktiskt. Inte bara för att man snabbt och enkelt kan få fler plantor, utan för att sticklingsförökning är ett sätt att komma runt F1-problematiken. Genom sticklingar får man genetiskt identiska plantor – även från F1-tomater – och slipper köpa nya, dyra frön varje år.
Två växter vi konsekvent tar sticklingar ifrån är tomater och gurkor. De flesta tomater vi odlar är sortäklta och sticklingarna vi tar från dem tar vi för att det är kul och spännande att övervintra plantor till nästa säsong. Med gurkorna är det lite annorlunda eftersom de flesta gurkor vi odlar inomhus och i växthus ofta är F1 hybrider. F1 gurkor blir sällan bittra, man slipper kärnor och det finns en mängd olika varianter att välja mellan. Genom att föröka dessa gurkor med sticklingar slipper vi köpa dyra frön.
Vill du läsa mer om att ta sticklingar är du välkommen att läsa Därför halshugger jag mina tomatplantor och Gurksticklingar – den snabba vägen till en likadan planta
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar