Vintersådder, hela grönsakslistan i bokstavsordning. Fler växter än man kanske tror klarar av att sås kallt under vintern. Här presenterar vi de ätbara växter vi brukar vinterså. Att odla kallt har förenklat, maximerat och gjort vårt odlande mer hållbart! Ingen extrabelysning, inten spring med att avhärda plantor och mer tid till att pyssla med annat.
Sedan vi började på allvar med vintersådder, är det ingen överdrift att det flesta av våra plantor startar sitt liv i en liten plastbytta någon gång i februari eller mars. Det betyder att fröna brukar sås vintertid i slutet av februari. Där ligger de i jorden och väntar och en dag i mars när solljuset är toppen, natten inte varit så där isande kall, jorden är fuktig och temperaturen lagom, då vaknade de till liv.
Varför ska man syssla med detta, kanske någon undrar. Vi gör det för att komma igång tidigt och för att det ger väldigt fina kompakta plantor. Fröna gror oftast inte tidigare än vad de klarar av, de startar när de själva tycker att det är dags. Vi kallsår både på friland, i pallkragar och i våra kallväxthus. Vi sår plantor både för senare utplantering på friland, pallkragar, krukor och behållare och för att skörda direkt. Av naturliga skäl, för att det blir varmt på dagarna, går det snabbast för plantorna att växa i kallväxthusen, och en annan liten detalj, skadedjuren har inte ens vaknat!
Visst har du planer på att så spenaten: Vi sår spenaten kallt den 4 januari – är du med?
Fördelar med vintersådder
Alla vintersådda plantor oavsett vilken plats de startar sitt liv på, blir med ens de börjar gro, mycket härdiga, kraftiga och kompakta. Plantorna blir också väldigt motståndskraftiga mot väder och vind och eftersom de är vana med solens vassa strålar från början behöver de inte avhärdas ( vänja sig med solljuset innan utplantering). Vintersådda plantor är mer rustade för ett liv utomhus just för att de inte startar inomhus i en vad vi skulle säga, extremt tillrättalagd miljö. De börjar ju sitt liv i samklang med naturen och tittar oftast upp innan skadedjuren har vaknat. Vintersådderna tar heller ingen plats inomhus och det ser vi som en enorm fördel. Inomhus blir det ändå ganska trångt med alla de växter som kräver värme för att gro och växa. Ja du ser, det finns så otroligt många bra anledningar till varför man ska ägna sig åt vintersådder!
Vilka grönsaker klarar vintersådd?
Vilka grönsaker klarar vintersådd? Efter många års testande kan vi med säkerhet säga att grödorna i listan nedan kan vintersås med gott resultat, i alla fall hos oss i odlingszon 2 och 3. Bor du i lägre eller högre odlingszoner kan du behöva testa dig fram vad som verkligen fungerar hos dig och på den plats du odlar. Det jobbigaste för vintersådder är om det blir jojoväder med många snabba kast mellan varmt och kallt väder och om det blir jättestora skillnader mellan dagens plusgrader och nattens minusgrader. En fläktkamin extremkalla nätter i de högre odlingszonerna kan rädda många plantor och att inte börja för tidigt i de lägre zonerna med jojoväder kan vara en god idé. Men det viktigaste är att du lär känna din plats och på vilket sätt du vill odla.
Är du oroligt lagd, testa med bara några frön och pröva dig fram. Lägg inte alla ägg i samma korg. Listan för vintersådder kan komma att bli något förändrad i framtiden. Vartefter tiden går kommer vi testa flera grödor. Det är ju så kul att experimentera och tänja på gränserna! Har du testat någon mer ätbar växt med gott resultat är det roligt om hur skriver en kommentar om detta.
Listan över våra vintersådder
Anisisop/ lakritsmynta
Anisisop är både en blomma, krydda och grönsak. Dess blå blommor som pollinatörer älskar är jättegod att ha i teblandningar. Dess små skott på våren kan använder vi i sallader eller som garneringar. Har man planterat de stora plantorna i full sol brukar blommorna bli alldeles violetta. Stora blad passar bäst att muddla till lakritsmynta – mojito. Anisisop är en riktig överlevare och kan sås från januari och framåt. Kan odlas i tex backar för skörd direkt från växthuset eller i tuvor för senare utplantering på friland eller pallkragar. Just ja, den är flerårig och kan överleva vintern. Men nästkommande år blir den vanligtvis inte lika fins som sitt första år.
Bladkål
Till gruppen bladkål räknar vi de asiatiska bladgrönsaker såsom tatsoi, komasutma, bladsarepta, wasabikål mm, men för oss även den sibiriska bladrapsen. De flesta bladkålssorter växer ganska snabbt och passar därför för vintersådd i hela landet. Har man inte sallat kan bladkål ersätta sallat i sallader och ge en delikat stuns och krispighet. Bladkålen kan lätt gå upp i blom under våra ljusförhållanden i Skandinavien och passar bäst att så för skörd på dess växtplats. Vi sår dem gärna som små tuvor i lite högre backar i våra kallväxthus.
Broccoli
Vi odlar gärna broccoli och vintersår den varje år. En planta kan ge skörd flera gånger om, om man skördar flitigt och inte låter plantan gå upp o blom. 5 – 9 plantor brukar vi plantera i en dubbel pallkrage gödslad med minst 1 liter pelleterat hönsgödsel och en liter pelleterat grönsaksgödsel. Vår favoritsort, den på bilden nedan heter Green Magic och är en F1 hybrid som är otroligt snabb! Första buketten brukar vi kunna skörda kring midsommar från de vintersådda plantorna som utplanteras under slutet av april/ början av maj.
I augusti kapar vi dem, om de är risiga och har gått upp i blom, ca 10 cm ovanför jorden och slänger ut lite gödsel. Efter en sådan brysk behandling kommer livskraften tillbaka och produktionen sätter fart, förvisso små buketter och många saftiga blad, men otroligt delikata. Broccoli odlar vi mer eller mindre alltid med tanke på att de ska planteras ut under senare delen av våren i pallkragar eller på friland.
Läs mer: Broccoli – tidig och sen skörd från samma planta.
Brysselkål
Denna gröda tar lång tid på sig att utveckla de små minikålhuvudena längs sin stam. Men när det väl är skördedags till hösten kan man skörda under lång tid. Skördar man sparsamt räcker det över hela vintern och tills det blir vår. Det är tveksamt om det är någon vits att vinterså brysselkål i de högre odlingszonerna. Risken är att de små brysselkålshuvudena inte hinner växa fram om man vintersår. Bättre då att förkultivera inomhus så att de hinner bli ganska stor innan utplantering i pallkragar eller på friland.
Cime di rapa
Cime di rapa, den peppriga Italienska bladkålen, sår vi oftast i backar i våra kallväxthus mellan februari och mars. Från Cima di rapa vill vi skörda så pass många blad som möjligt. Genom att så den tidigt eller sent på året, då dagarna inte är så långa, går den inte upp i blom så snabbt och vi hinner skörda mängder av dess läckra blad. Testa rätten ”Pasta con cime di rapa” med den platta pastan orecchiette. Suveränt god!
Dill
Dill sår vi gärna mycket av i en större lådor eller backar i kallväxthusen, gärna i små grupper som kan bilda tuvor. Skörden äter vi upp så fort det går att skörda. Sedan sår vi nytt. Dill funkar nämligen bra att så i omgångar hela sommaren. Dill kan vintersås i hela landet. Vill vi odla dill på friland eller i pallkragar sår vi tuvorna direkt där vi vill att de ska växa och vill vi skörda tidigt sår vi dem i kallväxthuset.
Dillplantor, enskilda eller som tuvor brukar inte gilla att man håller på att planterar om och grejar med dem. Dill är en växt en hel del har problem med, att fröna inte gror eller att plantorna dör! Vårt tips är att inte ska dalta med dillen och att du sår dill på 10 – 20 olika ställen, så att du inte går tomhänt. Vi ser dillen både som en krydda och grönsak, finhackad i en sallad sätter den guldkant på blandningen tycker vi. Har vi mycket dill fryser vi in hackad dill i glasburkar med lock.
Läs gärna: Dillpesto – ett härligt grönt tillbehör.
Epazote
Den dieseldoftande citronmållan från Mexico är kanske en udda växt i denna lista, men det är en riktig överlevare som kan vila ute i kylan under vintern för att komma upp när den behagar! En gång epazote alltid epazote är för oss numera en sanning som slår emot oss varje vår! För vi har fått in den lite här och där sedan vi lät de första plantorna blomma och fröa av sig. Trots detta sår vi några nya tuvor varje år för säkerhetsskull. Att piffa till en tomatsås med epazote eller quesadillas med ost och epazote är belöningen. Ingen annan krydda berör oss så starkt ock kickar in oss i en annan världsdel som epazoten. För den vågade odlaren som redan har allt är den ett måste och dessutom en kul växt att vinterså.
Gräslök, vanlig och kinesisk
Den vanliga gräslöken är perenn och kan ge skörd i många år om den får lite gödsel då och då. Den kinesiska varianten med platta blad som smakar lite åt vitlökshållet, kan om man ha tur övervintra. Men vi har mest haft otur på den fronten. Vi vintersår gräslök nästan varje år trots att vi redan har ett gäng stora tuvor. Fröna sår vi i grupper om 10 – 25 frön så att det bildar tuvor. Det är svårt att få för mycket av gräslök. Gräslök kan vintersås i hela landet. Testa att plocka den vanliga gräslökens blommor som knoppar och stek dem hastigt i lite rapsolja med lite örtsalt. Finhackad gräslök brukar vi frysa in. Använd gärna glasburk med lock så sprider sig inte löksmaken i frysen.
Grönkål
Det är bra med grönsaker man kan skörda i ett tidigt stadium. Så är det med grönkål. Så fort de kommit några blad kan man börja skörda. Väntar man kan plantorna bli riktigt stora och det blir mer mat för varje blad man skördar. När hösten kommer kan grönkålen står kvar i odlingarna. Om inga harar eller rådjur äter upp den, kan den ge skörd över hela vintern. Grönkål passar för vintersådd i hela landet och vi odlar ofta i behållare som backar för tidig bladskörd i våra kallväxthus. Men det är vanligare att man sår för att plantorna ska planteras på friland eller i pallkragar. Utplantering passar bra när plantorna nått en bra storlek, 10 – 40 cm.
Huvudkål
Till huvudkål räknar vi vitkål, rödkål, spetskål och savoykål. Inte salladskål, den fungerar inte att vinterså då den lätt går upp i blom. Det tar ett tag att få sin huvudkål att knyta sig till ett huvud, så det gäller att börja i tid. Av någon anledning verkar rödkål och röd spetskål stå emot skadedjur bättre än de ljusgröna varianterna.
Med tanke på huvudkålens långa utvecklingstid rekommenderar vi inte vintersådd i de allra bistraste delarna av landet. Där är det bättre att driva upp huvudkål inomhus. Men i upp till zon 4 funkar de ypperligt att vinterså. Tänk på att ju kortare säsong du har desto snabbare grönsaker ska du satsa på. Jämför olika huvudkålssorters utvecklingstid så att du kan satsa på de snabbaste om du odlar i de högre zonerna. Huvudkål vintersås med tanken på att de ska planteras ut på friland eller i pallkragar under våren men kan också krukodlas i små krukor och gödselvattnas för minigrönsaker eller det vi brukar kalla bonzaikål.
Läs gärna: Klumprotsjuka – det är inte kört.
Kailaan
Den asiatika broccoliliknande växten kailan passar bäst att så i backar i växthuset när man vintersår den och att man skördar från dem direkt. Den utvecklar mest blad och spänstiga smala stjälkar och blommar med vita blommor. Hela växten kan man avnjuta. Väldigt späd, knaprig, saftig och fin. Fungerar både som färsk och som wokad eller kokt. Blommor och knoppar är minst lika goda, om inte ännu godare än blad och stjälkar.
Kummin
En tvåårig växt som lätt frösår sig. Fröna brukar vara skördeklara juni år två och vi använder dem gärna till brödbak eller egen vegatarisk kebab. Kummin är också en vanlig brännvinskrydda. Det största hotet för kumminens överlevnad är att du råkar rensa bort plantor andra året i tron att de är ogräs. En fara många tvååriga växter är tvungna att leva med. Kan sås direkt på sin växtplats eller i byttor i kallväxthuset för senare utplantering.
Kålrabbi
Den snabbaste kålen och med ett spektakulärt ufoutseende. Det är inte omöjligt att man kan skörda dessa små rymdskepp redan i juni. Konsistensen är lite som äpple och smaken lite som kål. Fint skivad passar den i sallad, men kan också tillagas och picklas. Kan vintersås i hela landet och med syfte att senare under våren planteras ut i pallkragar eller på friland.
Läs mer: Supergrödan kålrabbi.
Körvel, både spansk och dansk
Den spanska körveln är flerårig, dvs perenn och den danska är ettårig. Den upplevs dock som flerårig, eftersom den gärna självsår sig efter blomningen. Körvel har en liten laktritston i sin smak och påminner om halstabletterna Kungen av Danmark. Hos oss hamnar det mesta av körveln i vårt örtsalt. Annars passar den danska bra ihop med potatis i tex potatissoppan. Den spanska är det mest fröna som vi gillar och äts direkt ute i trädgården som ett trädgårdssnacks.
Luftlök
Om man har fått luftlökslökar, kan man sätta dem i jord under vintern i kallväxthus eller putta ner dem i en pallkrage eller i ett friland. Därefter kommer lökblast växa fram. Luftlök är perenn och ger både lökblast och minilökar i toppen på blasten. Passar för vintersådd i hela landet och klarar minusgrader galant. Luftlöksbebisar ska man inte förvara inomhus i rumstemperatur för då torkar de och dör. Luftlök kan man plantera vilken månad som helst under året och ska förvaras utomhus. Våra luftlökar kommer från Norge och passerade gränsen i Jämtland 1945.
Läs även: Luftlök
Majrova
Majrova är en rotfrukt som mest kan liknas med en kålrot, åtminstone i smak och konsistens. Inte lika snabb som kålrabbi men ända skapligt snabb. De gula varianterna smakar mer som skarpa kålrötter och de purpurfärgade med vit nacke är mildare. Vintersås för senare utplantering på friland eller pallkrage.
Mangold
Mangold är en tvåårig växt med stora gröna blad och vita, gula eller rosa stjälkar. Bladen äter vi likt spenat och stjälkarna är också goda att tex fräsa i lite olja. Mangold är nära släkt med betan som vi, av risk för att de lätt går upp i frö vid tidig sådd och gör knölen träig, hellre sår kallt senare på våren. Det finns en risk att mangolden också går upp i frö under sommaren om man vintersår dem. Den risken får man ta och i så fall vara duktig på att skörda bladen innan växten sträcker på sig om man inte tycker det är spännande att låta den blomma för att ta eget frö.
Mynta
Den mintdoftande och mintsmakande kryddväxten är perenn och smakar bra i te, mojito och Indisk vitlöksyoghurt. Frösådda plantor är väldigt späda och fina första månaderna och man kan både använda blad och stammar. Mynta kan man både så i krukor eller behållare för skörd i kallväxthuset eller med syftet att de ska flytta ut och fortsätta leva sitt liv där.
Målla
Smakrika blad som vi använder som spenat. Målla är ofta hatad i jordbruket och ses som ett ogräs och som man inte sällan vill bespruta. För oss grönsaksodlare i mindre skala är den mer av en tillgång, både den vilda svinmållan men också de lite mer färggranna och spektakulära mållorna man kan köpa på fröfirmorna.
Pak choi
Finns både i vanligt format och i miniformat. God att woka med asiatisk smaksättning. I soppa är pak choi supergott. Vi odlar uteslutande minipakchoi och sår dem i backar i kallväxthuset och skördar från dem. De allra minsta sorterna är lättast att jobba med i köket tycker vi.
Recept på: Nudelsoppa med pak choi.
Persilja
Vi sår ofta ganska mycket persilja så att vi kan frysa in och spara. Både bladpersilja och krusig sår vi, gärna i små grupper så att de blir tuvor. Sedan planterar vi ut tuvorna lite här och där i trädgården. Mycket av persiljan hamnar i vårt örtsalt, annat i den vanliga matlagningen. Finhackad persilja fryser vi in i glasburkar med lock så att inte smaken ska sprida sig i frysen.
Piplök
Denna löktyp är som en salladslök med kraftig och läcker blast. Om man inte drar upp piplöken med rötterna, utan bara knipsar av blasten kan den leva i många år på samma plats. Vi sår i tuvor för senare utplantering på friland eller i pallkrage. Första två åren kan dessa tuvor se lite ämliga och spretiga ut men ge dem tid! Gillar de platsen och växer på sig så blir man rikt belönad och under många år framöver. Kan ge skörd från ibland mars till december. Man kan finhacka och förvara i glasburkar med lock i frysen för vinterns behov, då sprider sig inte löksmaken till andra livsmedel i frysen. Piplöken är också otroligt fin att ha i eget örtsalt.
Quinoa
Quinoa som är släkt med mållan passar alldeles ypperligt att vinterså. Se till att du odlar en sort som passar för skandinaviska mörkerfria dygn annars ger den inte några frön. Sås lättast direkt i tex den pallkrage du vill odla den i.
Läs gärna: Vi odlar quinoa.
Rabarber
Att så rabarber från frö är roligt. Då kan man få den sort man vill, men det tar ganska lång tid innan man kan skörda. Minst ett par år om inte mer. Rabarber sår vi enskilt eller i små grupper 3 – 7 frön för senare utplantering i pallkragar eller på friland.
Rucola
Denna bladgrönsak äter vi gärna mycket av på vårkanten. Därför sår vi ganska mycket, ibland bredsådd i en större låda eller flera frön i en grupp i en kruka så att det blir en redig tuva. Ibland sår vi den direkt i hörnet av en pallkrage eller ett friland. Ruccola är en tålig växt som blommar och ger frö redan första året.
Läs mer: Så får jag stark och besk rucola att bli mild.
Rosettkål
En härlig kål som likt brysselkål utvecklar minihuvuden i bladrosettformat, längs stjälken. Är skördeklar från hösten och håller sig fin över vintern och även nästa vår fram till sommaren om man har något kvar. F1 hybriderna är bäst tex Azur Star. Rosettkålen har verkligen blivit en av våra absoluta favoriter i köksträdgården. Mest för att de är så goda att steka i lite olja, gärna delade en gång på mitten.
Läs mer: Rosettkål- vårskörd och mattips.
Rädisa
Vissa älskar rädisor, men flera i vår familj gör det inte. För oss räcker det med några exemplar för att vi ska känna oss nöjda. Rädisor älskar vatten och regelbunden vattning. Misslyckas man med det blir resultaten en ganska pepprig skörd. Rädisor vintersås oftast i backar hos oss i våra kallväxthus för tidig skörd där och då.
Sallat
Vi vintersår sallat på två sätt. I en låda bredsår vi frön som vi skördar som plocksallat så fort de kommer upp. I en annan sålåda sår vi sallat för att de ska bli stora plantor att sedan plantera ut. Våra favoritsporeter är Jericho, Bronze arrowhead och den lilla krispiga Little gem.
Shungiku
En asiatisk chrysantemumväxt som kan få den mest simpla nudelsoppa eller asiatiska rätt att smaka som om du befann dig i ett annat land. Likt epazoten skapar denna krydda en synnerligen speciell karaktär. Alla älskar den inte men den lämnar ingen oberörd. Vi sår den i tuvor för senare utplantering i pallkragar eller på friland. Som en stor bonus blommar den med prästkrageliknande blommor.
Läs mer: Shungiku en ätbar chrysantemum.
Smultron
Smultron fungerar bra att vinterså. Vi har testat både vilda och tama sorter med bra resultat. Har du aldrig ätit gula smultron rekommenderar vi dig att testa dem. Yellow Wonder är en sort vi tycker mycket om.
Spenat
Spenat gror i ganska låga temperaturer och passar utmärkt att vinterså. Sår man spenat tidigt under vintern kan man räkna med att kunna skörda redan under våren. Spenat kan sås i tex backar i kallväxthus för tidig skörd direkt från växthuset eller direkt i pallkragar och på friland. Sås den på det sistnämnda sättet och du satsar antingen på trögblommande sorter eller F1 hybrider, kan du få otroligt stora skördar av blad stora som händer. När den reser sig och börjar blomma är det dags att gräva om odlingsplatsen och så eller plantera ut någon annan växt som inte är så känslig för våra ljusa dygn som spenat är.
Läs mer: Vinterså spenat på friland och i pallkrage.
Strandkål
Strandkål sås med fördel under vinter eller tidig vår i planteringsjord i krukor eller i våra favoritodlingsbehållare i våra kallväxthus. Strandkålen verkar gilla att starta på samma sätt som den startar i naturen, kallt alltså. Vi har testat att så frön mellan januari till april med gott resultat under hela tidsspannet. Fröna ligger i en frökapsel som vi brukar avlägsna för att fröna ska gro lite snabbare. Lyckas man med strandkål kan den leva i flera år. Som godast är strandkålen tidigt på våren.
Du har väl inte missat: Strandkål – från sådd till skörd.
Svartkål
Svartkål passar för vintersådd i alla fall upp till odlingszon 4. Tanken är att de ska planteras på friland eller i pallkragar närhelst de nått en bra storlek. 10 – 40 cm. Svartkål och grönkål är nära släktingar, svartkålen är dock lite vekare än grönkålen. Det beror på att den kommer från Italien och att den liksom inte riktigt har vant sig vid Skandinavien än. När hösten kommer kan svartkålen står kvar i odlingarna. Om inga harar eller rådjur äter upp den, kan den ge skörda fram till december i odlingzon 2 innan de fryser sönder och hänger och dinglar på sina stammar. Vissa enskilda exemplar har överlevt hela vintern under milda vintrar.
Tomat
Tomater kan vintersås, vårsås vare sig man vill eller inte. Det bara är så och det kan få den mest normala odlaren att tappa hakan. Men har man någon gång kastat en tomat på komposten har man nog också fått uppleva att fröna grott på vårkanten. Vi har sått tomater kallt i flera år med riktigt bra resultat. Ja förutom ett år, påsken 2016 när det blev – 9 grader flera nätter under påsken och vi var tvungna att testa vad plantorna klarade. En tredjedel av plantorna dog. Resten tog vi in under belysning under en vecka innan de fick flytta ut igen. Så vid kraftiga köldknäppar eller om du bor i en hög zon med riktigt kalla nätter, kan en fläkt med värme på under nätterna göra underverk. Kallsådda tomatplantor blir väldigt kompakta och fina. Dessutom redan från start anpassade för utomhusklimat. Sedan påsken 2016 sår vi oftast tomaterna i början april, när de värsta köldnätterna passerat för att slippa använda värmefläkt på nätterna.
Timjan
Timjan lämpar sig verkligen att vinterså och för oss ligger fokuset på att så i tuvor för senare utplantering i rabatter, pallkragar eller på friland. Man kan skörda från timjanplantor nästan året runt och oftast blir de bara större och kraftigare med åren. Våra äldsta plantor är över 20 år gamla och började sitt liv i kyla. Just nu i skrivande stund, februari, står timjantuvorna fortfarande gröna under sitt snötäcke ute i tillsammansodlingen. När vi blir bli sugna på att göra ett härligt kryddigt timjansmör eller en kopp timjante är det bara att pulsa ut i snön och klippa av några kvistar.
Trädgårdsportlak
Trädgårdsportlak är lite som tomat. Den tål vintersådd bra, men skulle det bli allt för kallt när den växer upp kan den ta skada och i värsta fall dö. Om du vintersår trädgårdsportlak och det skulle det bli en längre kallperiod under -8 grader kan man rädda plantorna genom att ställa en värmefläkt eller kupévärmare i växthuset under riktigt kalla nätter. Oftast vill det sig väl när man vintersår trädgårdsportlak med för säkerhets skull brukar vi spara några frön till vårsådd ifall kylan skulle ha ihjäl dem. Trädgårdsportlak är en bladgrönsak med tjocka och saftiga blad med syrlig smak som är goda i sallad eller som trädgårdssnacks.
Vinterportlak
Det går utmärkt att så vinterportlak på vintern. Det hör man ju på namnet. Dessutom så självsår sig plantorna ganska ofta, vilket ju bevisar att vintersådd fungerar. Vinterportlak är en bladgrönsak med saftiga och krispiga blad. På en smörgås kan vinterportlak fungera som substitut för gurka.
Vinterkyndel
Vinterkyndel lämpar sig att vinterså och för oss ligger fokuset på att så i tuvor för senare utplantering i rabatter, pallkragar eller på friland. Vår äldsta planta är över 10 år gammal men i år ska vi så flera tuvor och öka på beståndet. När vi blir bli sugna på att göra ett härligt kryddigt vinterkyndelsmör eller gräddstuvad jordärtskocka med vinterkyndel och citron traskar vi ut och skördar dess blad. Den är som mest frodig under sen vår till sen höst men är ändå vintergrön men inte lika frodigt grön som timjan. Smaken påminner om timjan, basilika och oregano. Som färsk är den ganska pepprig, men i en gräddfilssås eller i smör blir smakan mer fyllig.
Vintersådder praktisk info?
Man kan vinterså grödor i en pallkrage, på ett friland eller i krukor och lådor, i eller utanför växthus. Jorden bör vara planteringsjord eller frilandsjord. Vill man så där jorden är stelfrusen kan man sprida ut fröna över jordytan och därefter täcka med ett lager upptinad jord. Sår man i odlingsbehållare tex i kallväxthus kan man använda planteringsjord. Man kan också ställa sådden på ett skyddat läge utomhus i trädgården, på en balkong eller liknande. Meningen med vintersådder är att så frön i kall temperatur och alltså inte använda någon typ av artificiell värme. I jorden ligger sedan fröna redo att börja gro när lusten faller på och solljuset och värmen är gynnsamt.
För att starta processen behöver man tillsätta vätska. Antingen kan man täcka jordytan med ett tjockt lager snö som smälter allt eftersom eller så kan man vattna. När man ser att småplantor kommer upp behöver man se till att vattna regelbundet.
Läs våra inlägg om tidpunkten för vintersådder och hur man går till väga när man vintersår.
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar