Åratal av poatisodlande har nu äntligen givit frukt! Nu har vi två sorter som ligger på delad förstaplats både när det gäller smak och avkastning. Jösses att det skulle ta så många år att komma fram till vilka sorter som kan få kallas vår bästa potatis!
I början av mitt odlande tyckte jag att det var ganska onödigt att odla potatis själv. Det var ju så billigt att köpa i affären och inte kunde det vara så stor skillnad på hemodlade eller köpta, eller? Fint att kunna odla annat på den yta där annars denna bulkgröda skulle ta så mycket plats i anspråk tänkte jag då.
Men det var innan jag började att botanisera bland olika sorters potatisar, framför allt olika fasta sorter. Det finns ju så många att testa! Potatis smakar ju på sätt och vis ”potatis” och dess stora styrka är ju att den är relativt neutral. Men man vill ju ändå att den ska ha en viss karaktär, smaka gott, inte vara för vattnig eller spricka när man kokar den osv. Personligen är jag inte mycket för färskpotatis, jag vill ha mer stärkelse i knölarna än så.
Bara fasta sorter än så länge
Ett kvarstående problem, trots att två sorter är korade till vår bästa potatis, är att vi inte har några mjöliga favoriter. Det saknar vi verkligen.Vi vill ha en perfekt mospotatis som vi kan använda till gratänger, mos och gnocchi. Du får hemskt gärna dela med dig av dina bästa sorter.
Balanserad gödsel ökar avkastningen
Framför allt avkastningen har varit lite av ett problem har jag tyckt genom åren. Många gånger har jag gödslat för lite för att jag varit rädd att blasten ska ränna iväg och ge dåligt med kölar. Men efterhand som jag ökat gödslingen med balanserade gödsel som inte bara innehåller kväve utan bra med fosfor och kalium har jag fått större skördar, ca 5 kg per pallkrage.
Vår bästa potatis är korad
Personligen tycker jag att ett flertal sorter så som Amandine, blå Kongo, Gaiane, röd Amalie är riktigt goda. Men att de ger alldeles för lite knölar per stånd för att vara odlingsvärda. Våra två favoriter är båda fasta delkatesspotatisar, den franska och rödskaliga delikatesspotatisen Cherie och den rosavita Anya. Båda är lätta att koka utan att de spricker, fungerar bra till raggmunk och potatiskaka men blir synnerligen delikata som klyftpotatis i ugnen ihop med lite olja och hemgjort örtsalt. Cherie är otroligt god om den får kokas med skalet på och stå över natten i kylen för att sedan dag två delas på längden och stekas knaprig på den plana ytan. Anya blir fantastisk om den kokas som pappa arrugadas potatis/ kanariepotatis med 1 – 2 dl grovt salt per kilo potatis.
När vi odlar Cherie och Anya i pallkragar kan vi ofta skörda mellan 4 – 5,5 kg per pallkrage på 7 – 12 utsädespotatisar.
Att kupa eller inte kupa
Jag kupar inte våra potatisar. Det blir så krångligt när man odlar dem i pallkragar som vi till största delen gör. På sin höjd kan jag lägga på lite överbliven jord ovanpå eller täckodla potatisarna med ogräsrensning, ensilage eller något liknande. Det gör att jag får en hel del gröna potatisar som man vid en första anblick kan bli ganska irriterad över. Tills man fattar att man kan spara dem till nästa års utsäde och därmed bli självhushållande på framtidens mat. Det blir några kronor i vinst som sänker kilopriset på ens egen potatis och som tillfredsställer självhushållarhjärtat.
Läs gärna : Släng inte din gröna potatis
På vår blogg är det lätt att söka i vår sökruta. Söker man på potatis får man upp 17 sidor med 12 inlägg som berör potatis.
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar