Kan man verkligen skörda något i januari? Något som växer utomhus? Hos oss finns det ofta en hel del att hämta om vi vill äta något nyplockat från trädgården.
Under vintern 2019 – 2020 var det plusgrader nästan varje dag. Det märktes tydligts när man spatserar runt i trädgården. Till en början ser man mest de gamla Zinniorna och de låga solrosorna som svarta siluetter men är man lite mer observant kan man upptäcka ett och annat grönt och frodigt. I år Vintern 2022-2023 är det annorlunda, den stränga kylan under december dräpte det mesta av de späda grönsakerna och svartkålen samt att djuren gick hårt åt grönkål och en del brysselkål plantor. Man vet aldrig hur det blir förrän efteråt, ganska jobbigt för oss odlare men man vänjer sig.
Det är lite märkligt det här med vinterodling. Vissa engagerar sig ganska mycket för att kunna ha mängder med ätbart under denna tid att skörda utomhus, i växthus och tunnlar. Det är roligt, kreativt och framför allt gott.
Just denna vinter har vi inte engagerat oss så särskilt mycket, men ändå har vi ett flertal olika grönsaker som vi kan skörda av denna januari. Hur går det till?
Det finns bara ett svar på den funderingen. Vi har lämnat kvar vissa grödor och helt enkelt struntat i att äta upp dem. Några växter är perenna och kommer vare sig man vill eller inte tillbaka och det är näst intill omöjligt att äta slut på dem. Någon växt är bortglömd och har ostört kunnat växa utan att vi sett det. Några växter har medvetet lämnats för att det faktiskt brukar ge oss skörd sent på vintern eller under nästkommande vår.
Timjan
Örten timjan med sina vedartade små stammar håller sina blad gröna året om. en perenn växt, dvs flerårig. En fantastisk växt att ha i sin trädgård och smaksätta gratänger, såser eller kanske sallader med. Just den här plantan är 9 år gammal.
Läs också: Odla egna kryddor – timjan
Svartkål
Att vår svartkål fortfarande lever beror helt och hållet på att vintern är så otroligt mild. Vid några minusgrader brukar den kunna vissna ner. Bladen är styva och tittar man noga i mitten kan man se att nya små ljusgröna blad utvecklas. Svartkål är god i soppor, att ugnsrostad eller att stuva. Testa gärna vår pasta med svartkål eller risotto med svartkål.
Stjälkselleri
Fint att se att stjälksellerin fortfarande lever. Rotsellerin har vi skördat, men några stjäkselleriplantor orkade vi inte skörda. Ibland blir det helt enkelt för mycket att ta hand om. Då är det trevligt att upptäcka dem vid ett senare tillfälle. mestadels äter vi dem råa som de är eller i en sallad, soppa eller mixar ner dem i vårt örtsalt. Dessa stjälkar på bilden är ganska små. Men vad gör det?
Salvia
Vår fantastiska salvia. Den breder ut sig och blir lite större varje år. En mycket vacker perenn i grönsaksodlingen. Trots dess praktfullhet har vi inte skördat så mycket av den i år. Men många blad är fina ännu så vi hinner nog. Salvia är perenn. Det sägs att smörstekt salvia
Röd spetskål
Varje höst väljer vi att spara några huvuden för att skörda senare. Blir det väldigt kallt kan det finnas risk för köldskador på ett kålhuvud. När vi under höstan skördade andra huvuden lät vi stammen vara kvar i jorden. Utifrån stammen har det vuxit fram bladrosetter som är minst lika ätbara som ett huvud.
Rosettkål
Det är nu som rosettkålen hos oss har bladrosetter i önskad storlek. Rosettkål kan överleva vintern och vi brukar börja skörda vid den här tiden fram till våren. Vi älskar och steka dem med en ädelostkräm. Har du testat det?
Pipilök
Den perenna lökväxten piplök brukar inte vanligvis ha några gröna strån i januari. Men vid mildväder kan man skörda ett och annat lökstrå och skiva ner i en sallad. Annars är piplöken nog den lök som kan ge skörd under längst tid. Från tidigt på våren till sent på hösten.
Läs också: Vintersådd piplök och gräslök
Persilja
Här har vi ett exempel på en bortglömd låda. Den här lådan med persilja vintersåddes i början av mars förra året i kallväxthuset. Den gav oss persilja tidigt och så ställdes låda ut. När det mesta skördats var det nog meningen att vi skulle välta ur innehållet i komposten. Men det hanns inte med och lådan står där den står. Det är inga mängder med persilja, men det räcker i alla fall till att toppa en soppa med eller garnera något.
Pepparrot
Hos oss har pepparroten själv hittat en plats där den stormtrivs. En gång hittade en rotbit ut genom ett dräneringshål i en kruka och dök ner i jorden. När krukan flyttades var roten kvar i jorden. Det är flera år sedan och vi har förlikat oss med att den vill växa just där. När jorden är mjuk kan man skörda en bit oavsett årstid. Men när det stora bladverket har vissnat är det lite lättare att se dem. Det är gott att blanda ner riven pepparrot i crème fraîche, gräddfil, vispad grädde eller i ett smör.
Läs också: Pepparrotssmör – ett smakrikt tillbehör
Mangold
Liksom persiljelådan är mangold också lite av en bortglömd gröda. I den här lådan bland många vissna blad låser den upp med sina vackra stjälkar. Mangold är tvåårig och klarar låga temperaturer bra. Den kanske inte har gröna blad under vintrar med minusgrader, men den kan ge skörd under två säsonger fram till dess att den blommar och därmed mest producerar småblad. Det bli inte heller någon storskörd från denna låda, men ett knippe med blad kan man få ihop i alla fall. Vi hoppas att plantorna överlever, blommar och går upp i frö så att vi kan ta egna frön.
När vi skördar huvudlkål tar vi huvudet och lämnar kvar plantan så att den utvecklat nya blad som vi kan skörda under vintern, Man har allt att vinna på att inte slita bort plantor utan att skörda dem skonsamt. Städa inte bort framtida skördar på hösten utan vänta hellre till våren.
Någon bladkål vi glömt namnet på, inte första gången det händer oss. Antingen förväxlar vi lapparna eller glömmer dem helt. Alltid lika spännande! Just den här sorten påminner om en utfläkt pak choi.
Jordärtskocka
Under somrarna när jordärtskockornas blast växer upp och slutligen blommar mycket vackert, är det ingen idé att skörda knölar. Vi har mycket annat att skörda av och så är det lite synd att låta blomningen utebli. Det är dock inte alla sorter som blommar, men vår Bianca får solrosliknande blommor i september. Man kan skörda knölar året om, men vi föredrar sen höst när blasten vissnat ner eller tidig vår innan blasten växer upp. Jordärtskockor är goda i soppor, gratänger, syrade och även råa i sallad. En säregen smak, men mycket god.
Läs också: Jordärtskocka – från knöl till skörd
Gulbeta
Ibland när vi sår betor, sår vi så mycket att vi hinner tröttna på dem innan de är skördade. Därför har vi några betor kvar. Vi vet inte riktigt om de är goda eller träiga. Men av erfarenhet tycker vi mest att det är de stora betorna som blir träiga och de vi har i landet är normalstora så man kan ju hoppas på att de är fina och delikata. Gulbetor kan användas precis som rödbetor, i soppor, grytor eller som inlagda och gratinerade. Vi gillar att de inte färgar av sig såsom rödbetorna gör.
Läs också: Odla gulbeta – från frö till skörd
Grönkål
Det är riktigt trevligt att ha några grönkålplantor kvar i odlingen så här års. Riktigt användbara både i rått skick och som tillagad. Om man vill få ut så mycket skörd det bara går ska man låta stammen vara kvar i jorden efter att man tagit de sista bladen. Under milda vintrar eller när våren kommer, skjuter plantorna fram nya blad. Under sitt andra levnadsår börjar grönkålen blomma, så bladverket kommer inte bli lika stort och omfångsrikt år två, men skörden kan ändå bli mycket fin och god.
Läs också: Sommarså grönkål – skörda hela hösten och vintern
Vintersallat
Vissa år har vi en hel bädd full med vintersallat och vissa år förekommer några enstaka bladrosetter här och där. Vi har bara sått frön en gång och därefter har plantor självsått sig. Skördar man sparsamt och låter vissa plantor gå upp i blom i början av sommaren släpper de sina frön och brukar gro på hösten samma år. Skördar man flitigt eller gräver bort det mesta, får man en ganska ynklig skörd att vänta sig. Hos oss är årets bladrosetter lätträknade.
Läs också: En gång vintersallat alltid vintersallat
’Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar