Vi har slutat att köpa jord till alla stora krukor och odlingsbehållare, vi gör egen jord. Istället för att tillföra all kompostjord till friland och pallkragar, ser vi till att det finns tillräckligt mycket kvar till våra krukor och behållare. Vad mycket pengar vi sparar och vilken härlig känsla det är att bli mer och mer självförsörjande på allt kring odlandet.
Genom att använda vår egna kompostjord till krukor, odlingslådor och backar har vi minskat vår förbrukning av säckjord radikalt. Nu för tiden använder vi bara köpt planteringsjord till sådder och till första omplanteringen, till allt annat använder vi kompostjord.
Läs mer:Behöver man så i såjord?
Våra komposter – jordfabriker
Vi har komposterat sedan vi började odla för 30 år sedan och har fastnat för att göra det i pallkragar som är öppna i botten och öppna i toppen och därmed självreglerande. Har man öppet i botten kan mikroorganismer och nedbrytare vandra upp och ner i materialet och rädda sig om komposten något år skulle frysa. komposten blir heller aldrig för blöt med en öppen botten, en för blöt kompost fungerar inte. Att det är öppet i toppen gör det möjligt för regn och snö att fukta komposten, en kompost som är torr fungerar inte heller, den stannar. Det ska alltså vara, som med så mycket annat, vara lagomt.
I Tillsammansodlingens komposter lägger vi allra mest gammal krukjord, som tidigare också kommit därifrån, samt ogräsrens, material från trädgården och ibland även bokashikompost. Vid komposterna i stugan lägger vi samma slags material men även matavfall. Matavfallet blir till näring för maskarna och vi har hysteriskt mycket mask i dessa komposter och i alla livsstadier, från ägg och bäbis maskar till stora mammor och pappor.
Kompostbehållarlogik
Vi har har kommit i kontakt med olika slags plastbehållare för traditionell kompost och varmkompostering genom åren. Vi har inte har inte fastnat för några av dem. Ofta har de stängt i botten och ett lock ovanpå, vilket inte sällan påverkar processen negativt. Dessutom blir de alltid fulare med åren och besvärliga när de går sönder. En pallkrage kan hamna i majbrasan eller själv bli till kompost när den är uttjänt, men en plastbehållare behöver man åka till återvinningen med.
Den svarta varmkompostbehållaren på bilden ovanför var vi jättesugna på att testa fullt ut och det började bra. Märkligt nog föll två granar över den strax efter att vi monterat den och kommit igång, de krossade behållaren till oigenkänlighet. Sedan dess har vi inte vågat ta in en ny behållare i plast i vår odling. Kompostgaller är jättebra om man vill stänga ute små hundar och skydda växtlighet mot harar och kaniner. Till kompostering är de dock inte optimala då de torkar ut materialet som ska brytas ner.
Vi gräver om komposterna
För att nedbrytningen ska fungera så bra som möjlig och för att vi ska kunna upptäcka ifall komposten är för torr, gräver vi om dem med jämna mellanrum. Vi brukar gräva om dem tidigt på våren när tjälen släpper och sent på hösten precis innan tjälen kommer. Omgrävningen påskyndar nedbrytningen då allt material ölandas runt och materialet blir luftigt.
Vår egna kompost jord
Känslan av att vara självhushållande på sin egna jord är underbar och vad mycket pengar vi sparar! Egna grönsaker, egna frön, egen näring, egen jord. För oss odlare hamnar man oftast här. Vi vill inte köpa massa produkter som vi inte riktigt vet vad de innehåller och när allt finns där ute att ta hand om, varför inte göra det. Och om du tycker att du inte har tid, vänta ett par år och se vad odlandet gör med dig, du kanske slutar du arbeta heltid med annat snabbare än vad du trott.
Läs mer: Gör gratis gödsel av ditt ogräs, Fröodling – undvika korsningar och välja sortäkta frön
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar