Tänk att vi skördar mellan 200 – 300 kg tomater på takfarmen, 10 – 20 kg kål, 30 kg chili och mängder med annat och inte en endaste planta köper vi. Allt drar vi upp från frö. Detta sker på en takterass mitt i stan! Som stått tom sedan den byggdes på 1960 – talet! Visst låter det galet. Det är galet! Galet bra!
Det är svårt att rangordna ens odlingar när man odlar på så många olika spännande platser. Jag älskar dem alla fast på olika sätt. Skogsträdgårdens lugn och att det är den första trädgården jag började odla i är ju svårt att slå, tillsammansodlingens närhet till vårt hem och vårt underbara växthus är ju bara det helt fantastiskt, Nordanby äng med sin urbana ståtlighet och vackra plats får mig ofta att häpna, prästgatans fägring på kulturmark mitt i staden är bara så spännande. Men känslan, även om vi, Christopher och jag, börjar vänja oss efter fem års odlande på takfarmen, av att cykla ner på stan för att gå upp på en takterass och skörda mängder av mat. Den är oslagbar! Det är så läckert att odla mitt i stan och göra sin mat där!
Om det är något jag vill säga med stadsodling så är det det här: “Det finns oändligt med platser att odla på i våra städer”! Problemet är inte att det inte finns yta, det är att det är så få som odlar! Brist på odlingsmänniskor alltså!
En av mina vanligaste luncher under september och oktober. Zuchini, tomat, paprika (chili) och på det en äggröra med smält ost. Perfekt fastfood när man är hemma och grejar med blogg och trädgård.
Det går ju inte att se sig mätt på dessa vackra grönsaker. Att ta in tomaterna gröna och få vara i närheten när de genomgår sin färgsprakande förvandling mellan augusti – december är inte vara vackert utan ett sätt att leva med sina grödor. Vilken gåva! Fortfarande idag, den 20 november har vi ca 15 kg tomater som ligger på mognad i vårt hem. Varje dag går jag och pysslar med dem. Tar bort några som ruttnat, sorterar olika former och färger var för sig.
I somras smet en vintersquash av sorten blue-banana från vår takterass och hängde utanför. Det var inte förrän i augusti jag upptäckte rymningen och som tur var hade den inte kommit så långt. Idag ligger den på ett fat i vår bokhylla och mognar tills dess att vi behagar att använda den.
Kålrabbin som jag planterade ut i augusti, “serieodling”, börjar bli riktigt fin nu i november och väger ca 0,3 kg. En härligt snabb kålväxt som är riktigt lätt att odla och dessutom ganska köldtålig. Jag ska vänta tills snön kommit innan jag skördar den och samtidigt ska jag föreviga ögonblicket på Instagram. Det ser ju så läckert och omöjligt ut att skörda eget mitt i vintern och jag älskar den kontrasten.
I år odlade vi broccolin “Green magic” som är en F1 hybrid. Wow! Vilken underbar sort! Vi vintersådde broccoli i slutet av februari som vi planterade ut i våra biokolspallkragar under maj. Vi kunde skörda buketter redan kring midsommar och gör det fortfarande. Den här sorten ska vi odla igen och samtidigt som vi kommer testa någon ny sort, det ä ju så svårt att låta bli.
När broccolin började se risig ut i slutet av augusti klippte jag ner den hårt, mycket hårt. Det stack bara upp stumpar som var 10 cm höga ovan jord efter att jag gått loss med sekatören. Det dröjde inte länge innan det kom nya fina skott och idag, den 20 november, har vi redan skördat ett par gånger redan. Plantorna fantastiskt fina.
Så här ser broccolipallkragen ut uppifrån ( fotad för ett par veckor sedan). Plantorna till vänster är lite annan kål som jag planterade i augusti, man vill ju inte att det glipar i pallkragarna.
Sallatskål och sallaten Jericho serieodlas också. Sallatskålen blir bäst på det här sättet, att odlas under sensommaren och sallaten klarar flera nätter med minusgrader. Det är en skön känsla att bryta av de frysta bladen till fredagskvällens tacomiddag.
Sallaten Bronze arrowhead, en gammal Amerikansk sort från 1800- talet är snäppet tåligare mot kyla än Jericho. Den serieodlar vi mer än gärna och i slutet av december brukar den ge upp av kyla.
Att skörda frön är att skörda framtidens mat! Dessvärre blev det inte så mycket sallatsfrön i år. Hade sommarvärmen kommit i augusti som de senaste fyra åren hade fröna mognat. I år hann de inte mogna eller så angrep gråmöglet blommor och fröstänglar så att de blev helt blågråa och förruttnade av mögel.
Vår favoritlökar bland alla lökar. Luftlök! Fick vi bara välja en lök att odla så skulle det bli den här. Den ger salladslök mellan april och november samt riktiga lökar som är så där lagom stora för en gräddsås för ett litet hushåll. Dessutom är denna lök perenn och löken på bilden är lika gammal som vår takodling, fem år. Det här är en växt att leva med!
Den grekiska oreganon, som är tio gånger starkare än den “vanliga” trivdes alldeles utmärkt på takfarmen i år. När man tuggar lite på den här kryddåns blad domnar man på tungan där dess oljor träffar. Den är otroligt stark och aromatisk. Det är den här man ska ha om man gillar smulad oregano på pizzan. Då får man precis rätt smak!
För varje år vi odlar utökar vi blomsterprakten i våra odlingar. I år kom rosenskäran in i våra odlingar med stormsteg och den tog rejält med plats och fyllde ett par pallkragar på taket. I år ska vi odla den lite mer i utkanten av våra trädgårdar.
Den päronformade tomaten Roma är väldigt vacker och dessutom är den riktigt bra till pastasås. Det här är fjärde året vi odlar den och tillsammans med sorterna Rio Grande och Principe Borghese är den viktig för våra tomatsåser.
Förra året skördade vi 14 vattenmeloner på taket och de var söta och goda, men i år blev det bara två som båda var relativt smaklösa. Vi tror att orsaken är den låga medeltemperaturen. Hade det varit varmare hade de alldeles säkert fått mer smak.
Tillsammmans med vallmo, rosenskära och zinnia har solrosorna kommit att bli viktiga och väldigt kära återkommande gäster i princip alla våra odlingar, så även på takfarmen. Här föredrar vi de lägsta sorterna som fungerar att tillsammansodla ihop med olika grönsaker i våra pallkragar. Vi stoppar en här och en där.
Det är mellan augusti – november som taket verkligen börjar ge rejält med skörd. Då levererar både tomater och chili sina frukter och vi kan också skörda stora kålhuvuden och flera kilo gurka. Snart, mycket snart är det dags att städa upp på taket och dra ett sträck över den här säsongen.
Vi fick en flaska vitt vin av Åsa för att hon fick ta alla våra resterande plantor i våras. Vi har tänkt flera gånger att Christopher och jag ska sätta oss på varsin stol och njuta av den ihop men vi har inte hunnit. På torsdag ska jag hämta hem den så att den inte spricker av kylan.
 |
| Rosenskära och zinnia och vårt växthus som är ett maxi 4 på 14.9 kvadratmeter |
Tack för att du tagit dig igenom alla bilder och hamnat här längst ner i inlägget. Är det något mer du skulle vilja veta om takfarmen? Skriv isåfall gärna en kommentar och berätta vad du vill höra så ska jag ha det i bakhuvudet nästa gång jag skriver om takfarmen. / Johannes
