Kryddpallkragen i skogsträdgården är en av pallkragarna som får dyrbart vatten i år.
I år har brunnen i skogsträdgården sagt ifrån, den ger oss inte vatten som förut. Denna säsong har vi fått tänka om med vår odling i skogsträdgården. Så här odlar vi vattensnålt.
Veckan innan midsommar skulle jag vid ett tillfälle vattna hela odlingen. När jag var klar med vattningen skulle jag som vanligt fylla upp vår stora 200 liters vattentunna och våra vattenkannor med vatten (dvs förbereda inför nästa vattning). Då, när jag var mitt uppe i påfyllandet av vatten märkte jag att vattentrycket sakta men säkert blev sämre och sämre tills att vattnet helt försvann. Jag sprang till brunnen och sköt brunnslocket åt sidan och där stod den, den dränkbara pumpen, på brunnens botten och surrade i en liten ynklig vattenspegel. Oj, tänkte jag, skulle det gå så här snabbt! Nog för att vi läst och hört att östra Södermanland verkligen har problem med grundvattnet i år och visst har vi mätt och sett att vattenståndet varit lågt, men så här tidigt, innan midsommar! Det vågade vi inte ens tänka på. Förklaringen till det låga grundvattnet sägs vara dålig nederbörd de senaste två åren. Både snö och regn har lyst med sin frånvaro och det visar sig nu genom att många brunnar sinar.
Redan i höstas märkte jag att vatten-nivån i brunnen var ganska låg. I mina tankar fanns självklart odlingen och hur den skulle påverkas i fall vattnet inte skulle räcka till både odling och de viktigaste hushållsgöromålen. Våra grödor behövde göras så tåliga som möjligt. I december direktsådde jag därför dill, morot, svartrot, persilja, palsternacka och rotpersilja i våra pallkragar.
Direktsådda plantor vänjer sig från start med rådande förhållanden och brukar bli tåliga och klara sig bra med undermålig vattning periodvis. Genom att vinterså kommer plantorna ofta upp tidigare än vad vi odlare har tänkt oss och de blir därmed mer etablerade innan sommarens torra dagar vanligtvis drabbar odlingarna.
Andra anpassningar när det gäller valet av grödor detta år har varit att välja bort vattenkrävande gurkväxter såsom, zucchini, gurka, pumpa eller melon och satsa mer på växter som inte är så vattenkrävande som bondbönor, potatis, lök, rotfrukter och kryddor.
Trots vattenbristen har vi ändå vågat oss på att odla två grödor som älskar vatten. Vi har kål i ett par pallkragar och sallat i en och det har fungerat över förväntan hittills. I 16 dagar klarade sig hela grönsaksodlingen i skogsträdgården med bara 5 millimeter regnvatten och ingenting slokade, inte ens kålen eller sallaten. Förra årets rekord låg på 10 dagar utan vatten.
I några pallkragar har vi täckt jordytan med löv. Materialet räckte inte till alla pallkragar så resten har fått klara sig utan. På ett sätt tycker jag att det är bra, för jag vill ju att alla eventuella regndroppar som kommer ska träffa min jord och direkt leta sig ner till törstiga rötter och absolut inte absorberas av ett tjockt täcke med torra löv. Hade sommaren givit oss regn med jämna mellanrum, hade ett lövtäcke istället varit en mycket god fuktighetsbevarare.
Det gäller att ta vara på varenda liten vattendroppe när det är brist på vatten, inget får förspillas. Och det gäller att prioritera vilka grödor som ska få de dyrbara dropparna, inte helt lätt alltid, men kål och sallat samt svartrötterna i de soligaste pallkragarna skämmer vi bort lite extra medan sparris, potatis och pepparot får klara sig helt utan vatten. Vi har dessutom en pallkrage som vi är lite extra rädd om och det är den perenna kålpallkragen där det växer äkta wasabi och strandkål. Den vattnar vi lite mer än de andra.
Vilken fantastisk lycka det var när jag sköt undan brunnslocket i förrgår och såg att vattnet i brunnen hade fyllts på, ja inte mycket men tillräckligt mycket för att jag skulle våga skjuta ner den dränkbara pumpen igen och starta igång den. Jag ropade på barnen som hjälpte mig med tunnan och vattenkannorna medan jag stod vid brunnen och lyssnade på pumpen. Vi fick ihop 250 liter! Kan vi göra det här fyra gånger till i juli så är vi i hamn i skogsträdgården. Allt vatten från brunnen går till växterna och det vi använder till matlagning och disk hämtar vi i dunkar från bensinmackarna i staden. Dessutom har vi börjat bli riktigt snitsiga med att tänka resurssnålt när det gäller vatten och att återanvända det, men mer om det i ett senare inlägg.
Swedish 