Under hösten brukar ett flertal växter angripas av gråmögel. Detta brukar inte kännas särskilt kul. Här berättar vi mer
Har man som vi dragit upp en massa plantor från frö, vårdat dem väl och lagt ner både en massa tid och energi känns det ganska ledsamt när man inser att ens odling drabbas av sjukdomar eller ohyra. Som odlare får man efter några säsongers odlande inse att så är det. Det finns alltid några andra som vill åt ens grödor, antingen är det sniglar, grannar eller kanske bladlöss. Men det kan också vara det hemska och ödeläggande gråmöglet.
Under hösten kan det vara svårt att bli av med angreppen om det väl fått fart. Men det kan finns några sätt att minska på dess framfart eller förhindra att angreppen snabbt blir mycket värre.
Gråmögel – den gråa förödelsen
Gråmöglet ”Botrytis cinerea” brukar kunna ses lite varstans i odlingen under september. I bästa fall i senare delen av september eller i början av oktober. I värsta fall tidigare än så. Hos oss visar sig mögelsvampen varje år, främst på höstkanten. Läser man på om svampen förstår man att angreppen kan börja redan på våren och syns så som svarta små prickar. Angripna blomknoppar kanske inte ens blommar. Frukter och bär som tidigt fått besök av möglet blir bruna och vattniga. Det är inte säkert att man upptäcker gråmöglet i detta skede eller förstår att det är gråmöglet som kommit.
Vidare under säsongen, särskilt under hösten, kan man se mögelsvampen i form av ett gråbrunt ludd på frukter, blommor, blad och stjälkar. Svampen hittar snabbt till växter och växtdelar som är försvagade på något vis. Det kan vara vissnande växter eller ”sår” på växten som blivit till när man tex klippt av delar eller på annat sätt avlägsnat blad eller grenar. Från de sårade delarna kan sedan möglet sprida sig till andra mer friska delar.
Den största spridningen av gråmöglet sker när temperaturen ligger emellan 15 och 20°C och det är fuktigt i luften. Hos oss känns det som att det är vid ännu lägre temperaturer, under hösten som möglet ökar i omfång. Men det beror nog mer på att växterna i odlingen vissnar och att gråmöglet älskar just vissnade växtdelar.
Hos oss drabbas ofta zinnior och jordgubbar utomhus. I växthuset är det ofta basilika och tomat som blir angripna. Men överlag kan man säga att de flesta växter kan råka ut för eländet.
Vad gör man med angripna växter?
Börjar möglet härja i ens trädgård går det inte att göra så mycket mer än att skörda det som ser friskt och fint ut. Resten av växtdelarna bör man slänga. Svampen sägs sluta föröka sig vid 3 minusgrader men kan tydligen övervintra i döda växtdelar. Så att slänga infekterade växtdelar på komposten kanske inte är att rekommendera. Vi brukar slänga de värsta delarna i soporna men om det inte är stora angrepp går växtdelarna i komposten ändå.
Har man ett växthus fullt med plantor och man anar besök av gråmögel kan man däremot med några enkla knep hejda förödelsen något.
Växthus och gråmögel
Om man odlar i växthus eller på inglasade altaner eller liknade finns det några knep att ta till. Det viktigaste är att sörja för god ventilation så att luftfuktigheten i växthuset inte blir för hög. Stänger man dörrar och vädringsluckor har man verkligen lagt en fin grund för att bli drabbad. Men det kan vara svårt att få till en bra ventilation när väderleken är som den är just nu, det är ju både kallt och fuktigt och då hjälper det föga att vädra ett växthus om luftfuktigheten utomhus är över 90%.
Det bästa man då kan göra, om man inte städar bort allt och avslutar säsongen, är att stänga växthuset helt och tillsätta värme. Stäng dörrarna och alla vädringsluckor utom en som får stå på glänt ( använd en liten pinne eller liknande ) så att det bara är en liten springa öppen. Ställ därefter in en kupévärmare eller en byggfläkt som värmer och torkar bort all fukt, koppla den till en timer eller termostat så slipper den gå hela tiden. Nu är växthuset säkrat mot gråmögel och man kan ha kvar sina växter där ett tag till. Har man redan drabbats av gråmöglet bör man plocka bort alla drabbade delar i samband med uppvärmningen och uttorkningen.
Mina värsta gråmögelminnen
Växthuset på bilden ovanför är mitt växthus i skogsträdgården där jag drabbades av mitt galopperande gråmögel under 1990 – talet. Fy sjutton vilken katastrof! Tomatstjälkarna, bladen och även själva frukterna blev gråa och ruttnade. Stjälkarna på plantorna till och med ruttnade av på mitten så att de till slut hängde kapsejsade tomatplantor i taket likt hängda individer.
Jag hade ingen aning om vad som hade drabbat mig där och då och i panik plockade jag av alla mogna och till synes friska frukter och la dem inomhus i fönstren. Det var då jag förstod att man kan plocka av tomaterna gröna och få dem att eftermogna inomhus. I sorg och desperation begav jag mig till den lokala handelsträdgården och sökte efter råd. De hade ingen aning om vad som hänt mina tomater. De trodde att det var något okänt skadedjur och rekommenderade ett pyretriumpreparat som man skulle spä ut med vatten och spraya allt med. Jag gjorde som de sa och efter behandlingen, den extra fukten av besprutningen, eskalerade möglet och det blev en grå fest i hela växthuset! Jag kände mig så otroligt misslyckad!
Tre tips för att undvika gråmögel
- Plantera inte växterna för nära varandra, särskilt inte i växthuset ( Även vi har problem med detta).
- Se till att ha bra ventilation i växthuset.
- Klipp eller ansa aldrig under sensommaren och hösten.
Johannes Wätterbäck
