
Genom alla mina odlingsår har jag velat få in fler och fler solhattar (rudbeckior) i våra odlingar, speciellt Echinacea purpurea. Få perenna blommor är så ståtliga och blommar så länge och få blommor har gäckat mig i så många år som dessa! Välkommen in i mitt misslyckande och i min envishet.
Det här tar vi upp
- Varför Echinacea purpurea gäckat mig i många år
- De tre rudbeckiorna vi odlar just nu, och skillnaden mellan dem
- Förlorade plantor och mina funderingar på varför de dör
- Den gula rudbeckian som aldrig dött
- Så sår du echinacea och rudbeckia från frö
- Utplantering, växtplats och hur du skördar egna frön
- Frågor och svar
Jag är ingen prästkrageälskare, jag ser dem mest som ogräs men låter några få plantor vara kvar i våra odlingar, mest för att de är sinnebilden för svensk sommar och hur blommor rent formmässigt ofta ser ut, i alla fall när vi ritar dem. Ibland hamnar prästkragarna i somriga buketter och där är det svårt att inte njuta av dem. Däremot är jag en stor älskare av prästkrageliknande blommor som zinnia, gerbera, rudbeckia och echinacea mm. De håller ju en helt annan klass i både färger, former och växtsätt. Rikblommande om det vill sig väl och många gånger i betydligt starkare och intressantare färger än prästkragarna.
De rudbeckior vi odlar just nu i våra trädgårdar är tre till antalet. Alla kallas för rudbeckior men tittar man på de latinska namnen har de ganska olika namn; Echinacea. purpurera vars olika varianter ofta kallas för solhatt, Rudbeckia. hirta som går under benämningen sommarrudbeckia, tex sorten Sahara som vi skrivit om tidigare, Rudbeckia. fulgida en av de vanliga gula sorterna.
Det finns ytterligare några sorter tex R.speciosa, praktrudbeckia och R,laciniata, höstrudbeckia som kan bli flera meter höga. Det här inlägget är tänkt att handla mest om Echinacea. purpurea men som ni kommer se är det på ett eller annat vis ofrånkomligt att halka in lite även på de andra sorterna.
Den här artikeln uppdaterades i oktober 2026 och var tidigare bakom betalvägg, en så kallad premiumartikel. Nu öppnar vi den ett par dagar så att fler kan läsa och njuta.
Echinacea purpurea
- Sägs vara flerårig och vissa år är det de även hos oss
- I utseende ser det ut som en blandning av en riktigt cool prästkrage som korsat sig med en dahlia
- Echinacea purpurea sägs trivas i fullsol och i väldränerad jord
- Blir ofta någonstans mellan 50 – 90 cm höga
- Förkultiveras vinter eller vår helst utomhus sk vintersådd eller höstsådd
- Finns i många vackra färger från bleka vita varianter till färgsprakande och dova roströda färger. Den ljust rosa är den vanligaste och jag ser den som originalet.





Den klassiska rosa
1998 blev sorten Magnus ( en rosa variant) utsedd till årets perenn och den och de flesta andra sorter sägs övervintra i dränerat läge. På flera odlingshänvisningar står det ofta ”trivs på en solig plats i väldränerad jord”. Det finns flera olika rosa varianter som tex Blek solhatt, Feeling Pink, Indianer och den på bilden ovanför som rätt och slätt heter Röd solhatt.
Första gången jag kom i kontakt med just detta original, den rosa, var genom förkylningsdroppar i flaska ”Echinacea purpurea”. Jag vet inte om dessa droppar var så väldigt effektiva mot förkylningssymptom, många gånger tyckte jag att det bara sköt förkylningen framför mig i ett par dagar, men det var en väldigt vacker blomma på flaskan och den väckte habegär. Förutom dess skönhet var en av mina önskningar med att odla den att jag skulle göra en egen tinktur av Echinacea purpurea. Det hände ett år att jag gjorde det, jag la de vackra blommorna i sprit och glömde bort dem i flera månader. Jag vågade inte använda min egen lösning, tänkte att den kanske blivit för stark, så jag hällde ut den i komposten.
Lästips: Tidigare har vi skrivit ett inlägg om sorten ”Sahara” Rudbeckia Sahara – en färgklick i rabatten.
Gillar du det vi gör? Vill du stötta oss:
20–30 kr – en liten slant
50 kr – Tack för artikeln!
100 kr – stötta arbetet bakom
Swish: 123 261 02 85
Eller bli premiumläsare (75 kr/mån) och få tillgång till allt material

Stora bestånd – men hos andra
Ända sedan jag började odla har jag sneglat på rudbeckior och echinacea purpurea i synnerhet och velat haft in dem i mina odlingar. Vägen dit kan gå snabbt genom att man köper färdiga plantor eller lite långsammare genom att man driver fram dem från frö. Jag har gjort på båda sätten och med blandade resultat, ja de köpta plantorna har ju ofta varit blommande när jag köpt dem, men de har aldrig överlevt vår kalla och mörka period, inte ens de jättefina, stora och dyra plantorna vi köpte sommaren 2020. De fröförökade har gått samma öde tillmötes.
I många trädgårdar ser det verkligen ut som att bestånden bara blir kraftigare och större för varje år som går. Men 2021 kunde vi ledsamt nog konstatera att alla plantor av den slags rudbeckia vi lyckats allra bäst med genom alla år, rudbeckia Sahara, var stendöda, även alla röda solhattar av både vita och rosa nyanser strök med.
Jag vet inte i hur många offentliga odlingar och större trädgårdar jag beskådat stora och frodiga bestånd, ibland i hundratal som flörtat med mitt blomsterhjärta med sina ibland spektakulärt vackra färger. Jag tänker då ofta att det kan väl inte vara så svårt att få till sådana grupperingar även hos oss. Så jag smider planer, drömmer drömmar, samlar och köper frön och kan se det hela framför sig. Men vägen dit verkar mycket längre än vad jag någonsin kunnat tänka mig. Jag drivs av en konstant och ständig längtan efter mer och fler solhattar i våra odlingar och med facit i hand, det går inte så bra för mig.


Förlorade plantor
Jag kan fortfarande gå förbi ett par ställen i skogsträdgården där jag på 1990 – talet lyckades med att odla upp några plantor från frö. Dessa plantorna av sorten White Swan är för länge sedan döda, idag kan man hitta frön till liknande sorter. Jag har stött på två varianter ”Alba” och ”Feeling White” . Jag vet inte varför plantorna dog men jag tror att det hände under deras tredje eller fjärde levnadsår, någon gång under vintern. Plantorna var dessförinnan innan riktigt ståtliga med kanske upp till 4 – 5 stora fina blommor. Det kändes verkligen lovande! De var i det där läget när jag kände att jag lyckats som de plötsligt rycktes bort från mig och det var verkligen inte den sista gången det hände.
Jag klurar på varför och har en lösning
Kanske är det odlingszon 3 och även 2 som varit för svår, eller alldeles för blöta, kalla, långa eller korta vintrar som varit problemet? Har jag gödslat för dåligt eller borde jag låtit bli? Borde jorden de växte i varit mer sandblandad eller var det lera de saknade? Har de drabbats av sjukdomar eller märkliga kryp eller har de stått för skuggigt? Hur soligt vill de ha det egentligen? Det är svårt att dra korrekta slutsatser när det inte blir som man tänkt sig, i synnerhet när det skett över så lång tid och så många gånger. Men jag är inte den som ger upp, det här är växter jag verkligen vill lyckas med, jag vill så gärna !

Gult är fult
Det finns ett undantag när det gäller misslyckanden, det finns en rudbeckia som fungerat för oss i alla odlingar och som aldrig dött. Det är den där knallgula som kanske inte direkt är så där jättesnygg. Sorten heter rudbeckia fullgida, med stor sannolikhet sorten ”Goldsturm”. Växtsättet däremot är riktigt trevligt, ca 60 cm hög och som en liten buske med mängder av blommor som är grön ända fram tills dess att frosten dräper den.
Våra gula rudbeckior är faktiskt sådda från frö med utsäde från en trädgård i Västerås jag besökt för flera år sedan. Kanske borde jag vara mer tacksam över att denna fröförökade rudbeckia fungerar så väl och i alla våra odlingar. Många gånger är det ju inte vi som bestämmer vilka växter som ska leva hos oss och en trädgård består många gånger i mångt och mycket av de växter som inte dog bort från oss, något jag vet mycket väl.
Lästips: Mitt trädgårdsliv – den genetiska förklaringen och olyckan
Lösningen: Lösningen är kanske inte direkt revolutionerande men ganska enkel. Man får antingen köpa plantor varje år eller se till att konstant fröföröka nya plantor. Så är det ju med primulasläktet för mig så varför skulle jag inte kunna hålla på så med någon annan slags blomma också. Och varför inte föröka upp några fler gula bestånd, om inte annat för känslan av att man klarade av resan från frö till en livskraftig perenn.
Odla året runt – med naturen som guide

I Odla kallt – så och skörda året runt visar vi hur du kan så i kall jord och låta naturen avgöra när fröerna ska gro. Växterna blir starka, tåliga och anpassade från start.
Genom att kallså och låta vissa grödor stå kvar ute kan du både börja tidigare och skörda långt efter att annat tagit slut – och i praktiken odla året runt.
Läs mer om boken




Så från frö
Jag har testat att så både inomhus och utomhus, sk höst / vinter och kall vårsådd. Speciellt Rudbeckia Sahara från eget frö har haft en fantastisk grobarhet och fungerat precis lika bra inomhus som utomhus. Men de flesta echinaceorna har fungerat bäst att så utomhus, sk höst eller vintersådd. Kanske har grobarheten på köpefröna inte alltid varit exemplarisk och ibland verkar de egna fröna suttit för kort tid så att de inte riktigt mognat ( det är vad jag tror), men upp har ett flertal plantor kommit. Överlag är det en stor fördel att så kallt utomhus då man slipper böket med att avhärda plantorna. Bäst resultat har jag fått vid höst och vintersådd ute i kallväxthuset.


Utplantering
Vi lät de flesta plantor landa i små grupper i enskilda krukor någon gång under våren, omplanterade dem endast en gång. Jag tog med alla plantor till stugan/ skogsträdgården och de placerades på odlingsbrickor med kapilärmattor som vi har utomhus utanför stugan. Då och då fick alla plantor lite svag näringslösning för att de skulle växa på sig. Vi hade en hel del sniglar som ville knapra på dem men i stort sätt klarade sig alla plantor. Under augusti – september planterade vi ut dem på strategiska, välgödslade platser där vi räknar med att solen ska bada under långa perioder. Det ska verkligen bli spännande att se hur många av dessa plantor överlever. Vi har inte täckt dem på något sätt.


Dela eller flytta plantor
Tyvärr kan jag inte dela med mig av speciellt många tips om lyckade delningar eller förflyttningar. Vid ett tillfälle har jag lyckats flytta en Rudbeckia av sorten Sahara från tillsammansodlingen till skogsträdgården. Det fungerade bra och plantan överlevde två ganska milda vintrar i hörnet av en pallkrage. När vi sedan flyttade den från pallkragen till en rabatt uppe vid stugan såg det till en början bra ut, den säsongen. Men som det ofta blivit för oss försvann plantan någon gång under vintern, troligtvis till de sälla jaktmarkerna.


Växtplats – soligt
Ja det verkar som så att de vill stå väldigt soligt och det är delvis där jag placerat dem, mitt i solen. Men även där har de försvunnit efter ett par år, precis som plantorna i halvskugga gjort i skogsträdgården. Kanske borde man med solhattarna tänka likadant som med mina primulor som dör bort lite då och då. Med primulorna daltar jag och sår nya frön varannat, var tredje år så att jag kan njuta av dess skönhet när det våras.

I bukett och rabatt
Få blommor är ju så självklara som rudbeckior / echinaceor i olika slags blomsterarrangemang. De står för urformen av blommandet samt stabilitet och upprätthet. De skänker rikting och styrka, som självklara väktare till det sköna runt i kring. Jag hade gärna plockat en hel bukett av endast röda solhattar och ställt dem stolt på middagsbordet, om jag bara kunnat.
Vi hjälper odlare att lyckas!

Odla med oss – gå en odlingskurs
Häng med på en odlingsdag fylld av kunskap, praktiska moment, inspiration och odlargemenskap.
Vi fördjupar oss i odla kallt, jord, näring och serieodling – och du åker hem med nya kunskaper och egna sådder eller plantor.
2026
UMEÅ · 21 NOVEMBER
Kurs, mingel & middag
STOCKHOLM · 6 DECEMBER
Odlingskurs
GÖTEBORG · 12 DECEMBER
Odlingskurs
2027
STOCKHOLM · 24 JANUARI
Odlingskurs
FÄRNA HERRGÅRD · 6–7 FEB
Odlingshelg & SPA
GÖTEBORG · 6 MARS
Kurs, mingel & middag
Välkommen!
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck, kontakt@farbrorgron.se


Skörda frön
Det är lätt att ta frön från olika slags rudbeckior och echinaceor. Fröna sitter i mitten och går relativt lätt att antingen bryta loss eller att man skördar hela den mogna vissnade blomknoppen. Se till att fröna / blomknoppen får sitta kvar länge på växten så att de verkligen är mogna när du skördar dem. Men låt de inte sitta så länge så att börjar ruttna, faller till marken eller drabbas av gråmögel. Fröna förvaras torrt inomhus så att de inte möglar. Frön som ska förvaras i flera år kan med fördel frysas in. Obs frön som ska frysas in måste verkligen vara torra!
Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här inlägget.
Fem snabba om odling från frö
- Så kallt sk höstsådd eller vintersådd mellan december – februari.
- Plantera om dem när de är 3 – 10 cm höga i enskilda krukor.
- Se till att det är 4 – 7 plantor i varje kruka, de är vackrast när de växer i grupper.
- Plantera dem så soligt du bara kan och se till att jorden inte är kompakt, den ska vara lucker.
- Så många frön så att du har många plantor och gör det varje år för att säkerhetsställa blomning.
Frågor och svar
Är Echinacea purpurea flerårig?
Den sägs vara det, och vissa år är den det hos oss. Våra plantor har oftast försvunnit under vintern efter en eller några säsonger.
Hur högt blir den, och var vill den stå?
Ofta 50–90 cm. Den sägs trivas i full sol och väldränerad jord, och jorden ska vara lucker.
Hur förökar man echinacea?
Från frö, och bäst har det gått med kallsådd utomhus, så kallad höstsådd eller vintersådd, helst i kallväxthus. Då slipper man avhärdningen. Sådd inomhus fungerar också, särskilt för Rudbeckia Sahara.
När sår man echinacea kallt?
Mellan december och februari, enligt mina erfarenheter, men höstsådd fungerar också.
Hur många plantor ska det vara i varje kruka?
4–7 plantor i varje kruka. De är vackrast när de växer i grupper. Plantera om dem när de är 3–10 cm höga.
Varför dör plantorna?
Det vet jag inte säkert. Det kan vara klimatet i odlingszon 2–3, blöta eller kalla vintrar, jorden, sjukdomar eller för lite sol. Min lösning är att så nya plantor varje år.
Vilken rudbeckia är lättast att lyckas med?
Den gula Rudbeckia fulgida, troligen sorten ‘Goldsturm’. Den har aldrig dött hos oss, blir ca 60 cm hög och blommar ända tills frosten kommer.
Går det att dela eller flytta plantorna?
Det har bara fungerat någon enstaka gång för oss. En Rudbeckia Sahara överlevde flytten och två milda vintrar, men försvann efter nästa flytt.
Hur skördar man egna frön?
Fröna sitter i mitten av blomman. Låt blomknoppen sitta kvar så länge att fröna hinner mogna, men skörda innan den ruttnar, faller till marken eller får gråmögel. Förvara fröna torrt inomhus, och frys in dem om de ska sparas i flera år. Fröna måste då vara helt torra.
Ska man täcka plantorna på vintern?
Det har vi inte gjort. Jag funderar på om kompost varje år och täckning med granris och löv kan hjälpa dem att övervintra.
Sammanfattning (sist, före din fråga till läsarna):
Echinacea purpurea är en vacker men gäckande blomma som aldrig blivit långlivad hos oss, trots köpta plantor och egna fröplantor. Det enda som övervintrat år efter år är den gula Rudbeckia fulgida. Min lösning är att så nya plantor varje år, helst kallt på hösten eller vintern, plantera dem soligt i lucker jord och skörda egna frön. Det bästa sättet att få en rabatt full av solhattar är alltså envishet.
En framtida fundering
Kanske är det som så att man bör tillföra kompost varje år för att säkerhetsställa att de överlever vintern, samt täcka plantorna med granris och löv. De här svajiga vintrarna med ömsom varmt och kallt väder är inte det allra bästa för våra perenner.
Hur har det gått för dig? Om du har lyckats övervintra rudbeckia i flera år, skriv gärna om dina knep i kommentarsfältet nedan.
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén










Lämna ett svar