Hur får jag en bra jord i mina pallkragar?

En vanlig fråga vi får är hur man kan få till en så bra jord som möjligt. I den här artikeln berättar vi om jord i pallkragar.

Att odla i pallkragar är ett superbra alternativ till dig som snabbt vill komma igång med sådd och plantering utomhus. På ett kick är kragarna på plats utan att man behöver kunna snickra. I trädgårdshandlen finns fina nytillverkade pallkragar både i obehandlat skick och målade. Vill man komma lite billigare undan brukar det finns begagnade pallkragar att köpa. Internetsök på ”begagnade pallkragar” så hittar du säkert någon firma nära dig.

När pallkragarna är på plats, eller helst innan, är det dags att börja tänka på jorden. För att du ska slippa kassera en pallkragejord efter en säsong är det bra att tänka till. För att växter ska trivas i en jord behöver den vara luftig, näringsrik och inte torka ut så snabbt. Om man till exempel fyller pallkragarna med planteringsjord från säckar kan jorden under den första sommaren framstå som fantastisk. Men när hösten kommer är jorden torr och hård. Det beror på att torven i planteringsjorden, det som gör jorden luftig och fuktighetsbehållande, bryts ner ganska snabbt och blir trist och livlös..

Näringen i en planteringsjord håller för 3 till 4 veckor. Efter en sommar är det alltså inte så konstigt att jorden blivit hård, torr och näringsfattig. Det som kan vara bra att veta att även en uttjänt planteringsjord kan förbättras och även fortsättningsvis användas. Här nedan följer några komponenter för att få till en hållbar och brukbar jord över tid.

Vi har alltid dubbla pallkragar

Vi odlar allehanda grödor med helt olika växtsätt. Ibland odlar vi rotfrukter med långa rötter såsom palsternacka, morötter och svartrot. Även andra växter som majs behöver en djup odlingsplats för sitt stora rotsystem. Bladgrönsaker har ganska ytliga rötter och behöver inte alls så djup jord men eftersom vi både blandar växter och byter växtplats då och då behöver alla våra pallkragar har tillräckligt med jord för att passa alla slags växter.

Det vanliga är att vi placerar två pallkragar ovanpå varandra. Vi kallar det för dubbelpallkrage. I vissa fall har vi även tre pallkragar, men det har då mest varit för att marken varit oregelbunden och att vi velat ha den översta pallkragen i samma nivå som de runtomkring. En dubbelpallkrage rymmer mycket jord, ca 400 liter och med mycket jord finns stort utrymme för slingrande rötter. Det finns också bättre möjligheter för fukt att hålla sig kvar i jorden när volymen är stor i jämförelse med om man odlar i endast en pallkrage.

Pallkragar ska nästan alltid var öppna i botten

En grundregel, enligt oss, är att pallkragarnas botten i möjligaste mån ska vara helt öppen. Det förutsätter så klart att underlaget klarar det. Är det en altan eller liknande kan man köpa ett pallkrageskydd, det liknar en stor bricka. Har man ett oerhört jobbigt ogräs som vill ta sig in i pallkragarna kan man eventuellt behöva ställa kragarna på lastpall för att få en liten distans mot under laget.

Har man ett underlag som till exempel en gräsmatta, gårdsplan, berghäll, är det bäst att låta pallkragarna står direkt mot marken. I botten kan man lägga tidningar eller wellpapp om man vill hindra gräs eller annan växtlighet att växa upp i pallkragejorden. Man kan ocskå lägga ett lager ensilage, hösilage eller halm i botten. Men undvik markduk, plast och liknande.

I en pallkrage är det bra om naturens nedbrytare med lätthet kan ta sig in och ut från jorden. På sommaren och hösten behöver de arbeta med jordmaterialet och göra viktiga gångar i jorden så att jorden blir luftig. På vintern behöver de kunna dra sig ner i marken så att de inte fryser ihjäl. Har man en markduk eller plast som distans mellan marken och jorden gör man det väldigt svårt för mikroorganismer och maskar. Med tidningar eller wellpapp eller olika fpormer av organiskt material i botten blir det enklare för nedbrytarna att röra sig eftersom materialet bryts det ner ganska snabbt.

En bra start med köpematerial

Om man inte har något hemma att fylla sina kragar med finns material att köpa både i säckar och i lösvikt. När det gäller säckmaterial brukar vi blanda planteringsjord, kogödsel, barkmull och biokol( mellan 30 – 60 liter biokol i en dubbel pallkrage). Vi tar lika delar av allt tills dubbelpallkragen är fylld. Första odlingssäsongen kan kogödslet räcka som gödsel, men kommande säsonger behöver gödsel tillsättas inför varje plantering eller sådd ( ca 1 liter pelleterat hönsgödsel och 1 liter grönsaksgödsel till vardera pallkrae, se till att det är fritt från pyralider). Man kan också köpa anläggningsjord som säljs i lösvikt. Väljer man den varianten så ska man leta efter den jord som innehåller mest lera och sand.

Läs mer om biokol och hur du kan göra den själv: Göra eget biokol och grädda pizza samtidigt! Här kan du läsa om pyralider: Gift i jord och gödsel 2023 – hur ska man tänka och hur gör vi?

En bra start med eget material

Om du har en villa trädgård kan du fylla pallkragarna med material från trädgården. Det kan vara fallfrukt, jord från friland, löv, kompost, ensilage, gräs och ogräsrens. Om man förbereder en ny pallkrageodling på hösten kan man förse kragarna med material redan då så har materialet både sjunkit ihop och börjat förmultna innan odlingen startar på vårkanten. I det översta skiktet behöver det finnas jord, så om du har frilandsjord eller kompostjord lägger du det överst.

Jordmaterial upp till kanten

Vi brukar se till att vi har jordmaterial nästan ända upp till kanten av den översta pallkragen. På så sätt skuggas inte småplantor av pallkragens kanter. Dessutom vill vi ju ha så mycket jordvolym som möjligt.

Gör pallkragejorden näringsrik

Alla växter behöver näring för att kunna växa bra. Vissa behöver mer och andra mindre, men i runda slängar och för enkelhets skull ger vi ungefär lika mycket näringstillskott till alla växter vi odlar i form av en engångsgödsling varje vår och eventuellt inför någon senare plantering. De mest näringskrävande får sedan extra gödselvatten under säsongen.

Om man använder djurgödsel är ett bra riktmärke 1,5–3 kilo gödsel i varje pallkrage. Använder man köpegödsel i pelleterad form kan man hålla sig till förpackningens anvisning (och gärna överdosera något, se anvisning längre upp i texten).

När det handlar om majs, kål, gurka, zucchini, pumpa, melon, rotselleri är det rikligt med gödsel som gäller. När det gäller bondbönor, trädgårdsbönor och ärter behövs ganska sparsamt med gödsel. Eftersom vi samodlar flera olika typer av växter på samma yta så får alla växter på den ytan samma gödselmängd. Det brukar fungera alldeles ypperligt.

Gör jorden brukbar över tid

En pallkragejord ska hålla i många säsonger. Någon gång har vi fått frågan om vi byter jorden varje år. Men det skulle bli både jobbigt och är ett enormt slöseri. Det troliga är väl att den som ställt frågan själv har erfarenhet av en hård, torr och till synes obrukbar jord och inte haft en tanke på att tillföra näring och organiskt material till sin jord. En jord ä sällan förstörd, hopplös eller förbrukad. Det är upp till oss odlare att odla jorden.

För att råda bot mot detta, med att jorden känns dålig, behöver man återkommande mata jorden med nyttigheter. En jord som innehåller organiskt material som kompost, gräsklipp och löv eller biokol brukar ha en luftig struktur som gör jorden lätt att arbeta med. När en jord enbart innehåller planteringsjord är den väldigt torr och hård efter en säsong.

Vi brukar se till att inför varje vårplantering förse våra pallkragar med rikliga mängder kompostjord. Om vi har tillgång till häst- eller kogödsel, ensilage, gamla höstlöv eller annat organiskt material blandar vi ner det. Barkmull på säck gör också att jorden får en bättre struktur. Om du inte redan tillsatt biokol är det bra att göra det. Biokolet ger en bestående effekt och behöver bara tillsättas en gång, men se till att inte snåla. Kolet bryts inte ner utan ligger i jorden och gör den lucker och fuktbehållande.

Gillar du att läsa om jord? Då kan vi gldja dig att vi har en hel del artiklar om detta, läs mer här: Jord

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck