Vad menas egentligen med att jordslå sina plantor? Och måste man verkligen göra det? Här berättar vi om jordslagning och hur man går tillväga om man vill skydda sina växter under vintern.
Hos oss är det en ständig plantskola. Det är exakt lika vid alla våra odlingar. Har man en gång börjat driva upp egna plantor, ta egna sticklingar eller dela plantor så är det svårt att sluta upp med detta. Det är helt ofrånkomligt att det samlas en massa plantor i krukor lite här och där i odlingen, i ett växthus eller på annan plats i trädgården .
Hos oss blir det värre för varje år som går verkar det som. Fröodlade grönsaker och perenner i massor. Men också en del rumsterande i rabatter har gjort att vi gräver upp och krukar stora plantor och mindre rotsticklingar. Utöver det kanske vi köper lite plantor och byter med vänner. I år har vi dessutom införskaffat oss flera spännande träd och buskar från Philipp Weiss
Vad menas med att jordslå?
Vad ordet jordslå kommer ifrån vet vi inte riktigt, men det handlar helt klart om jord. Att slå i detta sammanhang kanske kan syfta på att förena, dvs förenas med jorden. Under vår kallaste tid fryser det mesta utomhus. Jord i mindre kärl fryser helt och hållet. Finns fukt eller rikligt med vatten kan det bli en enda isklump av hela jorden. Är det sparsamt med fukt kan jorden istället frystorka. Hur som helst klarar sig ofta inte växter särskilt bra om de är planterade i ett mindre odlingskärl och får stå ovan jord.
Hur går man tillväga?
När man ska jordslå plantor behöver man har tillgång till jord. Då menar vi oftast inte jord på säck utan jord på friland eller i tex pallkragar. Där man skördat under höstan och där platsen är förhållandevis tom på växter kan vara en bra plats att jordslå. Det man gör är att helt enkelt gräva hål i jorden, ungefär lika stora som krukornas storlek. Sedan sätter man ner varje kruka med planta i varsitt hål.
Man kan tänka att jordytan i krukan ska vara på samma höjd som jordytan på frilandet eller pallkragen. Runt om krukan ser man till att jorden sluter tätt kring krukorna. För enkelhetens skull kan man låta kanterna på krukorna sticka upp ur jorden så att man ser krukorna. I annat fall, om jorden täcker krukkanterna, kan man sticka ner några pinnar vid krukorna. Många växter vissnar ju ner helt under vintern och då kan det vara svårt att hitta krukorna. Hos oss har vi ganska mycket plantor som behöver jordslås så på vårkanten har vi vanligen hunnit glömma bort plantorna. Då är markeringar superbra.
Vilka plantor ska jordslås?
Ja i stort sett alla plantor som fortfarande finns i krukor anser vi att man behöver jordslå. Men, man kan också prioritera lite. Har man av någon anledning ettåriga växter såsom sallat, sommarblommor mm kan man kanske tänka att de inte kvalar in till platser i jorden. De kommer troligen ändå inte överleva vintern. Är det tvååringar som man hade tänkt plantera och skörda det här året, men inte hunnit med, då kan man jordslå dem och hoppas på frön nästa år. Sådana tvååringar har vi några stycken tex olika kålsorter som vitkål, rödkål, spetskål, grönkål. Likaså kan betor och mangold leverera blommor och frön sitt andra år.
De perenna växterna till våra blomsterrabatter, buskar och träd och fleråriga ätbara växter som tex rabarber, strandkål och jordsärtskockor har en given plats i trädgårdens jordslå-del. Missar man dem kanske de inte klarar vintern. Jaha, så plantor kan kanske klara sig utan att man jordslår, kanske någon tänker. Ja, det är möjligt, särskilt om vintern är mild. Men vi vill inte ta risken även om vi vissa år har slarvat.
Vad gör man sen?
Under den kalla perioden låter vi krukorna bara vara i jorden. Uppgrävningen under våren brukar ske då vi behöver platsen till sådd eller plantering. I vissa fall kanske vi har ordnat den finala platsen för plantorna. Då planterar vi dem för gott på den platsen. Men det kan också vara så att vi inte har någon plats och då hamnar krukorna på marken eller i ett stort odlingstråg så att det ska bli lätt att vattna dem. När vi bestämt oss för en plats är vi alltid noga med att berika jorden med tex kompostjord, kogödsel, biokol och gödsel. Perenna växter ska växa många år på samma plats så det gäller att göra platsen så gynnsam som möjligt redan vid planteringen.
Vid planteringen får man inte glömma att vattna. Några liter vatten till varje planta och därefter regelbunden vattning den första tiden är att föredra. Därefter kan buskar och träd klara sig bra med regn och markens fukt. Prydnadsväxter brukar också klara sig ganska bra på egen hand, men får de vatten sträcker de på sig lite extra fint.
Om man glömmer att gräva upp krukorna då?
Hos oss finns några plantor som liksom inte fått någon final plats på flera år. Några äppelträd till exempel. De kanske har vuxit fast med sina rötter nu. Vi har inte tittat efter. Hur som helst gör det ingenting om krukor står i jorden i flera år. Det viktiga är att krukorna har hål i botten och att plantorna/ buskarna/ träden ser ut att må bra. Men tillväxten stannar för träd och buskar om man inte släpper ut dem i friheten, och vill man att träden ska nå sin fulla potential är det viktigt att de får komma till en god plats så småningom.
Vad ska man göra om man helt missat att jordslå?
Visst händer det att vi glömmer att gräva ner krukor med plantor i. Är vintern mild kanske plantorna håller sig vid liv, men är de lite känsliga dukar de kanske under. Kommer man på att man har plantor som behöver grävas ner, precis när jorden i frilandet eller i pallkragen frusit, kan man kanske göra sig en jordhög på marken av påsjord. Är påsjorden också frusen, kan man ta in påsarna inomhus så att de tinar upp. Jordhögen gör man direkt på marken och så bäddar man in sina krukor i jorden, ev ställer alla krukor tätt tillsammans och täcker allt med påsjord 5 cm ovanpå och runtikring.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar