Förr eller senare går alltid vår vårodlade spenat upp i blom. Det kan kännas ganska snopet om man inte är beredd på det. Men släng för allt i värden inte allt på komposten.
Att spenaten blommar är inget konstigt. Växten är programmerad att börja blomma när dygnets ljusa timmar är många och antalet mörka timmar är få räknade. Även värme och torka kan påskynda blomning. Det finns spenatsorter som är något mer trögblommande, men till sist brukar även dessa sträcka sig mot solen och satsa på blomning. Men hur är det, kan man på något sätt förhindra att detta händer? Och vad ska man göra ifall det redan hänt?
Så undviker man att spenaten blommar?
Det allra bästa sättet är att så spenat så tidigt som möjligt, ja gärna redan i januari, februari direkt i en pallkrage eller i en odlingslåda. När fröna väcks av vårsolen, brukar ske i mars, kommer spenaten efter några veckor ha utvecklat fina blad. Då, när dygnet har en något mer jämn fördelning av natt och dag, kan man skörda blad från fina kompakta plantor under en ganska lång tid. Väntar man till maj med sin sådd blir skördeperioden märkbart mycket kortare eftersom plantorna inte på samma sätt vill hålla sig kompakta. Även de tidigt sådda plantorna går i blom i maj-juni om man inte skördat flitigt. Kombinationen av långa dagar, värme och torka premierar verkligen blomning. Det bästa sättet att undvika att spenaten blommar är alltså att skörda, skörda och skörda.
När den allra ljusaste perioden är över, i början av augusti, kan man så några omgångar spenat igen. Vid den här tiden är risken för blomning mycket mindre eftersom nätterna blir längre och längre för varje dag som går. Har man tur överlever den sent sådda spenaten även till nästa vår.
Vad gör man med den blommande spenaten?
En del hävdar att spenaten får en annan smak efter att den börjat blomma. Vi har nog inte märkt av det så mycket. Men bladen blir märkbart mycket ljusare, inte lika stora och frodiga som innan blomningen.
Det är lätt att tro att loppet är helt kört och att komposten inom kort kommer få något smarrigt att ta sig an och bilda jord av. Men upptäcker man blomningen i god tid finns mycket man kan göra.
Nyp av topparna
Ett sätt att hämma blomningen något är att avlägsna blomknopparna. Plantorna kommer ändå vilja blomma, men man kan spara lite tid. När vi skördar brukar vi nypa av en bit av topparna, båda blad och blomknopp, då vi anar blomning. De hamnar i kylen i en påse och sedan kan vi hacka allt fint till en soppa eller paj.
Skörda alla blad
Har man gott om tid kan man skörda alla bladen. De man inte vill ta hand om direkt kan hålla sig fina i upp till en vecka i en plastpåse i kylskåpet med några matskedar vatten i. Bladen kan man använda i goda sallader eller som smörgåspålägg. Man kan också förvälla bladen någon minut och frysa in.
Klippa av plantorna
Har man dåligt med tid är det enklast att klippa av hela plantor och lägga påsar med lite vatten. Dessa förvaras i kylen i upp till en vecka och man kan närsomhelst under denna vecka ta hand om spenaten. När det är dags att göra något av spenaten kan man dels plocka av bladen för att äta dem färska, men om man tex vill göra en soppa eller paj, kan man både använda blad och stjälkar, ja även knopparna. Då och då händer det att vi gör färdiga sopp- eller pajpaket som vi fryser in. Då hackar vi och låter soppspenaten få koka någon minut i vatten, innan den fryses in och märks ”till soppa för 4 personer”. Eller så fräser vi finhackad spenat med vitlök och fryser in under namnet ”till en spenatpaj”.
Läs mer om hur man lyckas med spenat och vad man kan göra för gott med det man skördat.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar