Att göra egna nya plantor är roligt och billigt. I somras hann vi med att sticklingsföröka alunrot och en massa andra plantor. Här berättar vi mer om hur man kan göra.
Hos oss i Skogsträdgården har det sedan länge funnits plantor med blodalunrot. Den gamla torparväxten har förökats eller flyttats från trädgården bredvid som funnits längre, mormors trädgård. Det är fint och roligt att bevara typiska torparväxter tycker vi. Skogsträdgården är ett ganska skuggigt ställe där alunroten har visat sig trivas riktigt bra och sprider ut sig riktigt fint, särskilt om jorden berikas med lite gödsel då och då.
Läs mer om Skogsträdgården
Blodalunrot har gröna bladrosetter som växer strax ovanför jordytan. Blomning sker under väldigt lång tid, under hela sommaren faktiskt. Från bladrosetterna skickar plantan upp blomstänglar med skira små rödrosa blommor på. Med flera plantor intill varandra skapar blommorna ett flor.
Det finns många olika alunrötter med blommor och framförallt bladverk i olika färger. Vi har ett flertal olika sorter som vi planterat de senaste åren, men den traditionella blodalunroten är än så länge den som brett ut sig mest, blommar rikligast och som vi kan ta sticklingar av.
Alunrot är härdig för vårt klimat och således perenn, dvs flerårig. Under hösten avtar blomningen, men bladen kan stå sig fina länge, vilket rådjuren brukar uppskatta.
Under förra sommaren gjorde vi om lite i rabatterna och då passade vi såklart på att dela på plantor och ta rotsticklingar av tex alunrot. Det spelar nog inte så stor roll när man vill sticklingsföröka alunrot, men gör man det i början eller mitten av sommaren får de lite chans att växa till sig innan man planterar dem på sin nya växtplats.
Lokalisera sticklingen
Blodalunrot har en ganska tjock och djup rot. Roten brukar förgrena sig och bilda skott. Varje skott bildar en bladrosett som blommar om den trivs. Vill man ta bort en alunrotsplanta helt från rabatten, gör man klokt i att försöka lirka upp hela plantan. Om man mest önskar att sticklingsföröka alunrot behöver man inte dra upp hela den stora roten utan endast ta det som behövs. Då kan den planterade plantan växa vidare på platsen. Vi ville ta bort plantan helt eftersom den växte på fel plats.
Vissa odlare menar att man endast behöver bryta loss den lilla bladrosetten om man ska skapa nya plantor. Men vi brukar försöka behålla en del utav roten och det har gått bra hittills. Där rotdelarna förenas delar vi så att varje ”gren” blir en enskild planta.
Plantera i kruka
Det kan vara en fördel att plantera sticklingarna i krukor och låta dem etablera sig i ny jord och anpassa sin rot för att växa självständigt, innan de sedan planteras i en rabatt. Att ha dem i krukor är också bra för då ser man vilka plantor som tar sig och vilka som inte gör det och i värsta fall dör.
Man kan sätta flera sticklingar i en större kruka eller en och en i mindre krukor. Jorden vi använder är planteringsjord. När alla sticklingar är planterade i sina krukor ställer vi krukorna i en passande odlingsbricka. Då kan man enkelt vattna direkt i brickan. Vi använder oss ofta av odlingstråg eller som på bilden, kräftlådor.
Krukorna med sticklingarna får stå på en halvskuggig plats under högsommaren. Där kan de i lugn och ro vänja sig med livet som stickling. Nu gäller det att ha lite is i magen. Sticklingar kan till en början sloka och se allmänt hängiga ut. Vissa sticklingar tar sig aldrig, medan andra kvicknar till efter några dagar. Det kan ta ett tag innan man verkligen ser att de små bladrosetterna börjar växa, men håller sig de bara spänstiga och fina är de på gång.
Plantering i rabatten
Vi vill gärna att våra olika perenner i trädgården återkommer i flera rabatter. Det skapar en slags trivsam helhet, tycker vi. I oktober tog vi tag i planteringen av alunrotsplantorna. Man behöver inte alls vänta så länge. Det var så att vi inte hade möjlighet tidigare. Alunrot trivs både i sol och halvskugga. Vi har mest skugga, med några förmiddagssoltimmar per dag och det fungerar bra.
Jorden i samtliga rabattdelar är sandig, torr och i grunden rejält näringsfattig. Innan varje ny plantering passar vi på att blanda ner rikligt med biokol och gödsel av något slag. För att få en bild av hur de kan komma att se ut, ställer vi först krukorna ovanpå jorden där vi tänkte plantera dem. När vi är nöjda med avstånd mellan plantorna och avstånd till andra plantor, gräver vi gropar i jorden. Gärna lite större än själva krukan. Något som vi tycker är smart, är att hälla några liter vatten i varje grop innan vi sätter ner plantan. På så sätt vet vi att det finns vatten för plantans rötter den allra första tiden.
Vi avlägsnar krukorna och ställer ner plantan med krukjorden i gropen. Därefter fyller vi på med jord runtom varje planta. När planteringen är klar vattnar vi en gång till, för säkerhets skull. När plantorna vid det här laget ska vänja sig med sin nya växtplats, är det viktigt att vattna ofta och regelbundet.
Alunrot är perenn och kommer om den trivs, leva länge på sin nya plats. Får plantorna vatten då och då under vår, sommar och höst och lite extra näring varje säsong kommer plantorna sprida ut sig och ge fler skott som man kan göra nya plantor av. Om ens egen trädgård blir full av plantor kan man kontinuerligt sticklingsföröka alunrot, vilket sedan kan bli trevliga gå-bort-presenter.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar