Fast det låter lite märkligt, kan man faktiskt så grönsaker utomhus i januari. Det är inget måste för dessa grönsaker, men för den som har kliande odlarfingrar kan man vinterså redan i januari.
Att så grönsaker utomhus när det är vinter och isande kallt på sina håll, kallar vi för vintersådd. Det har vi pysslat med en massa år och vill det sig väl blir resultatet fantastiskt.
Grejen med vintersådd är inte att driva upp plantor så här tidigt på året. Nej, det handlar mer om att preparera jorden med frön som sedan gror när det vankas vår och klimatet för groning är gynnsamt. Från det att man petar ner frön till att de faktiskt gror kan alltså ta en ganska lång tid och det är det som är meningen. Varför ska man då så redan i januari? Det behöver man såklart inte. Men det kan vara bra att veta att man kan så vissa tåliga växter redan nu, så har man den sådden redan avklarad. Att vinterså är alltså ett sätt att sprida ut odlingsarbetet över tid. Eftersom fröna ligger där de ligger och bara inväntar rätt förutsättningar, kommer ens vintersådda frön med all sannolikhet att gro mycket snabbare än du tror, eftersom många frön kan börja gro vid bara några grader plus.
Just detta att frön kan gro vid låga temperaturer gör det hela med vintersådd också ganska riskabelt. Det har hänt hos oss, när vi var riktigt ivriga och vintersådde redan i december och vissa växter i januari, att frön grodde under en mildperiod. Sedan stod de små plantorna inte pall för köldperioden som därefter kom som ett brev på posten. Av den anledningen vintersår vi inte särskilt mycket just i januari. Bara några riktigt tåliga.
Snötäcket då och tjälen i jorden?
Under jullovet när vi var i Skogsträdgården blev det ganska milt väder en dag och det gick att rufsa runt i det översta jordlagret i några pallkragar. Då gick det att sprida ut frön och täcka dem något så när. Har man ett snölager, tar man och skottar undan det och sprider ut förna över jordytan. Därefter tar man tinad jord och strör över. Det förutsätter såklart att man tinat lite jord tidigare eller nyligen köpt en säck med jord som inte frusit. Ovanpå jorden kan man lägga tillbaka snön. Eftersom det går lika bra att göra sådden i februari eller mars kan man slopa helt att så nu, ifall man har rikligt med snö och inte vill skotta.
Lästips: Vinterså spenat på friland och i pallkrage och skörda i vår
Vilka grönsaker kan man så utomhus i januari?
Här nedan följer en lista på sådant vi har lyckats med:
- spenat
- ärtor
- luftlök
- morot
- palsternacka
- svartrot
- haverrot
- rotpersilja
Man kan säkert så en hel del annat också i januari på sina håll i vårt avlånga land. Men vi vågar inte chansa, så vi avvaktar med resten.
Lästips: Höstså på vintern
Spenat
Under flera säsonger har vi spridit ut spenatfrön direkt i pallkragar i januari. Dessa befinner sig alltså utomhus och inte i ett växthus eller liknande. Ej heller används någon fiberduk eller andra skydd, det sås under bar himmel. När våren kommer tittar småplantor upp och skapar en härligt frodig matta i pallkragarna. Sår man på en mer skyddad plats, typ i växthus, odlingstunnel, inglasad uteplats eller i kallbänk med lock, kan groningen starta tidigare och säkert skörden också.
Vår huvudsakliga skördetid för vintersådd spenat i pallkrage är under maj och kanske en liten bit in i juni, sedan böjar plantorna resa på sig och viljan att gå upp i frö tar över istället för att utveckla gröna blad.
Lästips: Hur mycket spenat blir det i en pallkrage?, Hjälp, spenaten blommar!, Enkel och supergod spenatsallad
Ärtor
Ärtor har visat sig fungera bra för vintersådd. Det fick vi erfara efter att vi provat att torka vinterstövlar med ärtor. Vi hade läst om att torkade gula ärtor var fenomenala på att suga i sig fukt i fodrade vinterskor. Så när ett av barnen hade plurrat testade vi. Det fungerade inte så bra så vi hällde ut ärtorna över en pallkrage. Vi kan inte veta med säkerhet om alla ärtor grodde, men det blev en djungel av ärtskott som slingrade sig till ett enda trassel.
Eftersom vi hade planerat att planterat potatis i just denna pallkrage så lyfte vi försiktigt bort de små ärtplantorna, deras rötter som satt så tätt gjorde det lätt att lyfta bort dem som några lite större sjok. Sedan gödslade vi och rumsterade om i jorden och planterade potatisen för att sedan lägga tillbaka ärtskotten. Tanken var att vi skulle njuta av ärtskotten under senare delen av våren och rensa bort plantorna vart eftersom, men det glömdes bort. Senare under senvår och sommar växte det ymnigt med ärtor tillsammans med potatisarna och vi kunde skörda späda baljor innan potatisen togs upp. Genom oplanerade händelser och lite glömska kan man lära sig mycket. Torkade gula ärtor ger kanske inte de godaste ärtorna, som sockerärter, men när skidorna är späda smakar de som vilka sockerärtor som helst.
Lästips: Odla ärtskott – en superenkel gröda att odla själv, Gör en ärtskottspesto av dina ärtskott
Luftlök
Luftlöken är en lustig grönsak. Till en början är det små lökar man behöver, antingen enskilda eller ett kluster som sitter ihop. Var och en utvecklar en grodd som blir till ett ihåligt står. Klipper man av strået blir det ungefär som salladslök. Väntar man kommer det slutligen att utvecklas en liten lök i toppen på strået. Den löken kan man spara och äta eller sätta för att få fler plantor. För att så eller rättare sagt sätta en luftlök, lägger man bara löken på jordytan, ev med lite jord ovanpå och sedan är det klart. Från senhöst till tidig vår kan man sätta luftlökar. På bilden ovan har vi lagt några luftlökar i en kruka (troligen senhöst) som vi grävt ner, sk jordlagning.
Läs mer: Luftlök
Persiljerot 
Svartrot 
Sommarmorot 
Haverrot
Rotfruktera morot, palsternacka, svartrot, haverrot, rotpersilja
Vanligen sår vi morot, palsternacka, svartrot, haverrot och rotpersilja på senhösten. Men det är ju inte säkert att man hinner med det varje år. Då är det bra att veta att dessa fem rötter likaväl kan sås senare. Från senhöst till våren faktiskt. Men, om man vill få fröna att gro så tidigt som möjligt är det smart att så fröna tidigt. Januarisådden för dessa rotfrukter ska ske på en plats där jorddjupet är minst 40 centimeter. Rötterna kan bli ganska långa om jorden är näringsrik. Skotta bort eventuell snö, lägg fröna med jämna mellanrum, gärna flera centimeters avstånd. Strö över tinad jord, 1 cm för morötterna, 2 cm för palsternacka och persiljerot och 2-3 cm för haverrot och svartrot. Ös tillbaka eventuell snö. Finns ingen snö, gör det inget. Har man jord som man kan grufsa i, behöver man ingen tinad jord ovanpå. Då kan man peta ner fröna.
Lästips: Rotfrukter som växer nedåt och uppåt, Höstså rötterna och få tidigare skörd, Rotfruktssoppa på blandade rostade rotfrukter
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar