Gift i gödsel – upptäckten

Gift i gödsel upptäckten! Kring 2020 dök det upp skador på plantor hos ett flertal odlare som visade sig härstamma från bekämpningsmedel. Plantor drabbades av missbildningar, allvarlig missväxt och död. Efter hand visade det sig att orsaken var rester av två bekämpningsmedel – aminopyralid och klopyralid – som hittades i olika vanliga flytande gödselprodukter ( även i jord och fasta gödsel visade det sig senare). Det visade sig att det var främst ekologiska och KRAV märkta produkter som innehöll dessa gifter.

Den ursprungliga texten skrevs under 2021 och uppdaterades den 29 januari 2026. Den stora förundran för oss under alla dessa år, är att inte ett endaste jord eller gödselföretag vi varit i kontakt med hört av sig till oss spontant och meddelat att de har nya produkter som är giftfria eller att det finns en märkning för att skydda oss konsumenter från gifter.

Här kan du läsa andra artiklar vi skrivit om denna giftskandal: Gift i jord och gödsel – hur ska vi tänka för ett giftfritt odlande?, Gödselskandal och sanningen om kravgödsel!

De tre bilderna här ovanför på paprika och chili har typiska pyralidskador. De är från Sandra, en av våra följares odlingar från odlingsäsong 2025. Hon använde den kravmärkta blomjorden ”Blomjord 15l ICA Garden”. Det är inte ICA själv som gör denna jord utan ett jordföretag. Sandra lyckades rädda alla sina växter genom att plantera om dem i oekologisk jord och de lyckades överleva. Dessvärre blev skörden ganska sen.

Hur pyralidgifter hamnade i våra odlingar och förändrade allt

Inom jordbruket används flera olika bekämpningsmedel. Några av dessa innehåller ämnena klopyralid och aminopyralid. Dessa ämnen, eller rättare sagt gifter, tillhör gruppen pyridiner (lista finns längre ner i inlägget). Bekämpningsmedlen används för att bekämpa tvåhjärtbladiga ogräsväxter och är framför allt vanliga vid spannmålsodling och vid odling av sockerbetor.

Att det just är tvåhjärtbladiga växter som slås ut skapar stora problem för oss grönsaksodlare. Det finns nämligen en hel uppsjö grönsaksväxter som också är tvåhjärtbladiga, till exempel tomat, chili, gurkväxter, basilika, kål med flera.

Ämnena klopyralid och aminopyralid är mycket stabila och bryts inte ner särskilt lätt av väder och vind. Det innebär att rester av dessa ämnen kan påverka andra växter långt efter att de ursprungligen har använts. Gifterna kan finnas kvar inte bara i jorden där man sprutat, utan även i den skördade växten, i växtdelar som halm och kli, samt i avföring från djur som ätit grödor som innehåller dessa ämnen. Detta innebär att även strömaterial till djurbesättningar och gödsel från djurbesättningar kan innehålla rester av dessa bekämpningsmedel.

Jodå, det finns direktiv för användning och gränsvärden för hur mycket bekämpningsmedel som får finnas kvar i till exempel restprodukter. Trots detta har rester av bekämpningsmedel visat sig dyka upp i både det ena och det andra. Och för en del växter, tex tomater, skadar produkter med pyralidinnehåll under gränsvärdet.

Vårt tidigare inlägg om KRAV: ”Gödselskandal och sanningen om KRAV-gödsel!”

Skadade plantor – hur det upptäcktes

Klopyralid- och aminopyralidrester har under ett par år visat sig förekomma i olika slags gödselprodukter för fritidsodlare. När vi trädgårdsmänniskor har använt dessa produkter på våra växter – många av dem tvåhjärtbladiga såsom grönsaker, perenner och blommor – har flera drabbats av tydliga missbildningar och kraftig missväxt.

Det var Lena Israelsson som 2020 avslöjade detta gissel i Sverige. Hon upptäckte och kartlade att ett stort antal odlare drabbats av liknande skador, framför allt på tomatplantor. Bladen krullade ihop sig, växterna förlorade sin normala form och tillväxten stördes kraftigt. Genom sitt gedigna arbete fann hon till slut information på en norsk sida som pekade på att vissa ekologiska näringar kunde påverka växterna negativt.

Lena kunde därefter utröna att det var flytande ekologiska näringar som även skadat svenska odlares växter. Det stod ganska snart klart att det i första hand var ekologiska och KRAV-märkta gödselprodukter som innehöll rester av någon av dessa substanser – aminopyralid och klopyralid – och att hundratals odlare i Sverige hade drabbats.

Bekämpningsmedlen sades komma från vinass, ett koncentrat av restprodukter från livsmedelsindustrin. Gifterna i vinassen härstammade i sin tur från rester av sockerbetor som hade besprutats tidigare i odlingskedjan. Vinass visade sig vara en vanlig ingrediens i väldigt många ekologiska och organiska gödselprodukter i Sverige – både flytande och fasta.

Lenas inlägg: ”Förgiftade tomatplantor” och ”Gift i ekogödsel – vad hände sen?”

Tillagt 29/1 – 26: Vi vill inte påstå att produkten på bilden varken innehåller eller inte innehåller rester av bekäpningsmedel. Bilden illustrerar ett vanligt flytande gödsel vi blandade till själva innan denna giftskandal blev känd, hönsgödselnäringsvatten. Höns och kycklinggödsel törs vi inte använda längre då det visat sig att det kan finnas rester av pyralider som härstammar från strömaterial eller fodret höns och klycklingar äter.

Låga doser skadar

Ämnena klopyralid och aminopyralid skadar växter i extremt låga doser – ofta långt under de gränsvärden som gäller för vad vi människor får stoppa i våra kroppar. Det gör att det i många fall är svårt för laboratorier att ens kunna påvisa dessa låga halter i jordar och gödsel, både flytande och fasta, sägs det.

Ett jord- och gödselföretag menade att halterna ofta är så låga att de knappt går att mäta, och att man därför, i samband med laboratorieanalyser, även behöver provodla växter för att visuellt kunna upptäcka om det finns substanser i ett visst preparat. Med andra ord: det är ibland först när växterna börjar visa skador som problemet blir synligt.

Jag började undersöka

Efter att jag blivit varse om denna katastrof började jag själv undersöka vad som egentligen fanns i de produkter jag använt under åren. Jag kikade igenom innehållsförteckningar på både flytande och fasta gödselmedel och ringde samt mailade flera jord- och gödselproducenter och distributörer.

Jag upptäckte då att vinass inte bara förekom i ekologiska och KRAV-märkta gödsel, utan även i många fasta gödselprodukter. Vinass visade sig dessutom vara en relativt vanlig ingrediens i flera så kallade ”halvorganiska” gödselpreparat.

Ett av de större jordföretagen berättade att vinass var en ypperlig produkt vid tillverkning av pelleterade gödsel. Den fungerar, enligt dem, även som ett bindemedel, vilket gör att gödselkornen håller ihop.

Under sommaren 2021 kunde FOR (Fritidsodlarnas Riksförbund) genom analyser visa att dessa gifter även hade smugit sig in i fasta gödselprodukter, till exempel pelleterat hönsgödsel.

FOR, fritidsodlarnas riksförbund publicerade denna analys den 29 juli 2021 ”Analys av påsjord och organiska gödselprodukter”

Smittat gödsel

Det dröjde inte länge innan det också uppdagades – och här finns det sannolikt ett stort mörkertal – att gift hade hittats i helt vanligt, hederligt stallgödsel från häst och ko.

Sommaren 2021 upptäcktes dessa gifter, efter tydliga växtmissbildningar, i två koloniområden i Stockholmstrakten. I båda fallen hade giftet kommit in via hästgödsel eller via strömaterial.

Redan våren 2020 hörde dessutom en följare på Instagram av sig till oss. Hon berättade att hon året innan hade fått symtom på skador som starkt liknade dem från klopyralid och aminopyralid, efter att ha använt gödsel från djurbesättningar – i hennes fall kogödsel.

Vi var därför mentalt förberedda på att detta skulle hända, men visste varken när eller var. När det väl blev verklighet fick det oss att ta ett tydligt beslut: vi slutade helt att använda stallgödsel och gödsel från andra djurbesättningar.

Giftfritt ensilage: ”Göra eget ogräsgödsel och ensilage”

Lästips: ”Odlare i Stockholm spårade gift i lokalt gödsel”.

Lästips: Den 1 sept 2021 publicerade jordbruksverket sitt ogräsbrev: ”Hantera halm från spannmål behandlad med aminopyralid och klopyralid rätt”

Bekämpningsmedlen kom in i Sverige

I dag finns det ett flertal bekämpningsmedel i Sverige som innehåller både aminopyralid och klopyralid. Nedan listar vi de ogräsmedel som är tillåtna i Sverige och som innehåller dessa ämnen.
(Vi avvaktar även mer information om ämnet fluroxipyr, som också används, men där vi ännu inte är lika insatta.)

Om du planerar att använda strömaterial eller gödsel från jordbruk är det viktigt att du kontrollerar med den aktuella jordbrukaren eller distributören om dessa ogräsbekämpningsmedel används på deras grödor eller i material som går till djuren.

Många lantbrukare köper dessutom in både foder och strömaterial från andra håll, och då behöver du även ha koll på den kedjan. Det räcker alltså inte alltid att fråga ett led – ibland behöver man följa spåret hela vägen bakåt.

Aminopyralid: Lancelot, Tombo, Mustang Forte.

Klopyralid: Arian S, Kinvara, Cliophar 600 SL, Matrigon 600SL, Galera, Matrigon 72 SG, Korvetto.

Vill ni läsa hur en producent / distributör av ogräsmedel beskriver ett medel? Här kan kan ni läsa mer: Kinvara.

Kemikalieinspektionen förlorade

2015 motsatte sig kemikalieinspektionen att aminopyralid skulle bli tillåtet i Sverige i form av bekämpningsmedlet Lancelot. Det var företaget ”Dow AgroSciences Danmark A/S” som överklagade Kemikalieinspektionens försök att stoppa detta medel. I och med denna dom i Nacka tingsrätt, mark och miljödomstolen, blev medlet Lancelot tillåtet 2016.

”Mark- och miljödomstolen upphäver Kemikalieinspektionens beslut och meddelar produktgodkännande för växtskyddsmedlet Lancelot i enlighet med ansökan, dock att restriktionerna avseende hantering av halm och gödsel samt efterföljande gröda har den lydelse som framgår av Dow AgroSciences Danmark A/S förstahandsyrkande (punkterna 1-4 nedan)”.

Lite förvånande kan man även läsa i denna dom att ,”Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om att inhämta yttrande från Jordbruksverket.”

Vi vet inte om detta var det första egentliga ogräsmedlet med någon av dessa substanser i, när man tillät aminopyralid / klopyralid. Då och då har jag kommit i kontakt med olika artiklar om att yrkesodlare som blivit drabbade av liknande missbildningar så tidigt som 2010. Tyvärr hittar jag inte dessa artiklar på nätet längre.

Lästips:

Domslutet: Mål nr M 421-16

Vanliga ogräs: ”Kemisk ogräsbekämpning”

Om tvåhjärtbladiga växter: ”Den virtuella Floran” samt ”Wikipedia”

Framtida tänk om gödsel och näring – hur gör vi

Vilket märkligt dilemma vi har hamnat i. De flesta av oss odlare har under lång tid strävat efter att använda så lite – eller helst inget – gift alls. Gärna närproducerat gödsel, organiska restprodukter och överlag så skonsamma lösningar som möjligt.

Och nu visar det sig att gift kan ta sig in just via det vi valt av omtanke: kreatursgödsel, restprodukter från jordbruket, köpegödsel och biprodukter från livsmedelsindustrin. Hur ska vi egentligen kunna veta var dessa rester av bekämpningsmedel finns, när inte ens gödsel- och jordtillverkarna själva verkar ha full koll – och inte heller organisationer som KRAV?

Hur vet vi till exempel om maten vi äter innehåller dessa ämnen och om de i så fall följer med ut i våra fekalier (för oss med separationstoaletter) eller i vårt urin? Kan vi verkligen vara säkra på att vårt eget guldvatten är helt fritt från dessa gifter?

Jag har varit i kontakt med flera producenter och distributörer av jord och gödsel och har, tyvärr, ofta mötts av ett ganska svalt intresse. Inte från alla – men från de allra flesta. Så vitt jag vet är det bara en tillverkare som faktiskt skickat sina produkter på analys och dessutom provodlat växter med sina preparat för att se hur de reagerar.

När företag väl har skrivit något om detta problem har omkring 90 procent, vad jag vet, inte spontant tagit kontakt med någon av oss odlingsprofiler som når ut till många människor via sociala medier. I stället har jag själv fått ringa och mejla, ibland till huvudkontor i andra länder, för att ens få svar.

Är det nonchalans, okunskap eller rädsla? Jag vet faktiskt inte. Men signalen som sänds är tydlig:
”Vi bryr oss inte om hur ni som odlar påverkas – så länge ni fortsätter använda våra produkter.”

Det är en insikt som i sig leder vidare till några tydliga rekommendationer, för dig som ändå överväger att fortsätta använda köpt jord och gödsel.

Köpa köpegödsel och jord?

Du som även fortsättningsvis vill använda ekologisk köpejord och köpegödsel som marknadsförs som organisk, ekologisk eller KRAV-märkt – eller som innehåller vinass – behöver vara extra noggrann. Det gäller både flytande och fasta produkter, och även gödsel som innehåller organiskt material eller restprodukter från livsmedelsindustrin.

Hit hör i praktiken alla former av förpackad gödsel baserad på höns, ko eller häst, liksom olika blandningar av organiska gödsel: grönsaksgödsel, tomatgödsel, kryddgödsel, pelleterat hönsgödsel, kogödsel på säck med mera. Även vissa oekologiska gödsel med brunaktig färg kan innehålla vinass – och det är fler än man tror.

Se till att företagen som producerar och säljer dessa produkter kan säkerställa att de är helt fria från dessa gifter. Inte bara inom de gränsvärden som gäller för oss människor, utan 100 procent fria från aminopyralid och klopyralid. Substanserna skadar som sagt växter i extremt låga koncentrationer.

Fråga gärna om företagen gör löpande analyser av sina produkter med avseende på just dessa ämnen, och om de provodlar – eller har provodlat – känsliga växter i sina jordar och gödsel för att upptäcka eventuella skador.

Hur gör jag?
Jag har för närvarande plockat bort alla dessa typer av gödsel i mitt odlande och kommer att välkomna dem tillbaka först när de är helt giftfria. Är min tillit förstörd? Utan att överdriva – ja.

Häst-, fågel- och kogödsel samt material från jordbruk

Eftersom bekämpningsmedelsrester har visat sig förekomma i både häst- och kogödsel, samt i pelleterat hönsgödsel, är det avgörande att du kontrollerar med den du skaffar gödslet ifrån. Fråga om marken som fodret odlats på varit besprutad med något av de preparat som listas längre upp i inlägget.

Ta också reda på om halmen och fodret kommer från den egna gården eller köps in från andra jordbruk. Många lantbrukare köper halm och foder från grannar eller större leverantörer, och då behöver du även ha koll på dessa led.

Hur gör jag?
Jag undviker all form av gödsel från häst, fågel, får och ko, liksom halm och ensilage från jordbruket.

Känner jag sorg över detta?
Ja, det gör jag verkligen. Det är djupt sorgligt att naturliga och ofta närodlade produkter har blivit osäkra.

Bokashi

Jag har även valt att ta en paus från bokashikompostering när det gäller strömaterial baserat på spannmålskli och rörsockermelass. Hur ska jag kunna veta att dessa produkter inte innehåller rester av bekämpningsmedel?

Resonemanget att de är baserade på ekologiska eller KRAV-odlade råvaror betyder inte längre så mycket för mig. Det var ju just i de ekologiska och KRAV-märkta flytande gödselprodukterna som man först hittade resterna av bekämpningsmedel. Och när det gäller rörsockermelassen – hur vet jag att grödorna som använts till melassen inte varit besprutade?

Är detta ett överdrivet beslut?
Nja. Med facit i hand – hur kan man egentligen veta?

Vill du läsa mer om bokashi kan du göra det här Bokashi den smått ”religösa” komposteringstekniken

Guldvatten – eget kiss

Hur vet jag egentligen att mitt eget kiss inte innehåller rester av aminopyralid och klopyralid? Bekämpningsmedelsrester kan ju finnas i det mesta vi äter: de hembakta sconsen, det köpta brödet, sockret i marmeladen, gröten till frukost, maten till middagen – listan kan göras lång.

Om dessa ämnen finns i maten, följer de då inte rimligen också med ut ur kroppen? Och om så är fallet – kan vi verkligen vara säkra på att vårt eget guldvatten är giftfritt?

Hur gör jag? Jag har valt att fortsätta att använda guldvatten, har inte kunnat upptäcka några negativa effekter. Vill du läsa mer om hur jag/ vi gör kan du läsa artikeln Guldvatten – gåvan som aldrig slutar att ge

Gräsklipp

Ogödslat gräs är en fantastisk resurs i odlingen, inte minst som täckodling. Det är näringsrikt, lättillgängligt och kan i riklig mängd ge jorden mycket av den näring växterna behöver.

Men här finns också en hake. På marknaden säljs en mängd olika gräsmattegödsel som många villaägare strör ut på sina gräsmattor. Överlag behöver man inte gödsla sin gräsmatta särskilt mycket – ibland inte alls – men ändå görs det ofta, och med produkter vars innehåll vi sällan har full insyn i.

Vill man använda gräsklipp i sin odling behöver man därför ta reda på om gräsmattan har gödslats, och i så fall med vad. Nils Åkerstedt har skrivit en mycket bra och tänkvärd artikel om gräsmattor och gödsling som är väl värd att läsa i sammanhanget.

Lästips: ”Så sköter du gräsmattan”

Hur gör jag: Jag har tyvärr ganska dåligt med gräsklipp. Men använder gärna gräs och örter från dikeskanten då och då. Där sprider man inte ut något gödsel.

Vad kommer vi att använda?

Fortsättningsvis kommer vi att använda organiskt material som vi själva samlar in från marker där vi vet att dessa bekämpningsmedel inte har förekommit. Eget gräsklipp, nässlor, åkerfräken, löv, ogräs och ogräsensilage är sådant vi fortsätter att använda.

Gräsklipp och ogräs fungerar utmärkt både som täckodling och nedmyllat i jorden och ger ett rejält näringstillskott. Löv innehåller inte så mycket näring, men bidrar med struktur i jorden och lockar till sig maskar och andra nedbrytare. Av nässlor och åkerfräken gör vi gärna gödselvatten som framför allt tillför kväve, och i åkerfräkenens fall även kisel. Ogräsensilaget lägger jag oftast en bit ner i jorden så att näringen kan frigöras successivt och komma växterna till del över tid.

Vi kommer även att testa att använda handelsgödsel, eller konstgödsel, när vi behöver tillföra mer näring i odlingarna. I flytande form använder vi Blomstra ibland. I fast form har vi testat blåkorn samt höstgödsel – ett mineralgödsel som innehåller fosfor och kalium – och det har fungerat, även om vi fortfarande är lite ovana vid att hantera dessa preparat. Vi har samtidigt tillfört rikligt med kompost och organiskt material när vi tillför dessa starka gödsel.

Handelsgödsel och konstgödsel kan man ha starka åsikter om, och det har även vi haft – och delvis fortfarande har. Men det viktigaste för oss just nu är att kunna fortsätta odla, och att göra det så giftfritt som möjligt. Att vi skulle hamna här, i den här situationen, är det många av oss som aldrig ens kunnat föreställa sig i våra värsta mardrömmar. Så otroligt tvärtom!

Tillägg januari 2026: Vi har numera blivit nästan helt självfösörjande på både olika egna näringar och olika jordar. Giftskandalen har fått oss att bli än mer kreativa och lyhörda på vad moder jord kan ge oss, målet är att inte köpa någonting i framtiden, varken jord eller gödsel.. Allt detta har vi sammanfattat i vår senaste bok Gratisodla, som du kan förboka i vår webbbutik. inklusive fröodling och hur man skapar gratisplantor.

Ta mig till webbutiken: FÖRKÖP vår nya bok Gratisodla – signerad

Med gröna fingrar och en förhoppning om en framtid utan gift – lycka till där ute. 🌱

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén