Kålrabbi är en stående vintersåddsgröda hos oss. Eftersom kålrabbi är en riktigt snabb gröda kan man förvänta sig en riktigt tidig skörd. Här berättar vi om hur vi vintersår kålrabbi.
Tycker du också att kålrabbin ser ut som ett litet rymdskepp? Det tycker vi, och vi blir alltid lika glada när den lilla knölen utvecklas på roten så att det säregna utseendet tar form. Ibland planterar vi flera exemplar tillsammans på en jordyta, men ibland får enskilda plantor ta plats lite här och där. Vill man ha en snabb kålväxt ska man satsa på kålrabbi. Av de kålvarianter vi odlar är kålrabbi en som vi gärna sår i omgångar, det vill säga serieodlar, från vårvinter till högsommar.
Varför så kallt?
Sedan många år tillbaka brukar vi vinterså allehanda växter. I begynnelsen var det endast våra perenner, däribland Primula, som vi vintersådde. Det gjorde vi för att just primula kräver det. Dess fröer behöver nämligen utsättas för omväxlande plus- och minusgrader för att gro. Man kallar detta för stratifiering. När vi höll på med dessa vintersådder började det såklart klia i våra odlarfingrar och steget till att kolla andra fröers grobarhet i utomhustemperaturer var inte långt. Det visade sig att många växter framför allt örter, bladgrönsaker och kålväxter klarade förfarandet väl. Dessutom blev plantorna oerhört fina och från start anpassade till utomhusklimatet.
För just kål och i detta fall kålrabbi, kan det vara livsavgörande för plantorna att komma igång tidigt på säsongen. Då är de så pass stora och tåliga när sommaren anländer och kålfjärilar och kålmalar söker sig till kålodlingar för att lägga sina ägg. Deras larver är nämligen oerhört glupska och kan på kort tid käka upp en liten minikålplanta. Men en kraftig vintersådd planta kan stå bättre pall för eländet.
Lästips: Grönsaker att så utomhus i februari
Lite kort om hur sådden går till hos oss
Någon gång mellan mitten av februari och mitten av mars är det vintersåddernas tid för våra grönsaker. Efter det brukar det vara vår hos oss och då kallar vi våra sådder för kalla vårsådder. Om man inte hinner så kålrabbi i februari kan man så senare, ja, i princip ända till augusti. Men det beror lite på var i landet man bor. När det gäller sådden fyller vi krukor, eller plastbehållare med hål i botten, med planteringsjord. Därefter sprider vi kålrabbifröna jämnt över ytan och avslutar med ett tunt jordtäcke. Att vi förodlar kålrabbin beror på att vi upplever att alla växter som tillhör kålsläktet allt som oftast blir angripet av jordloppor om de direktsås. Genom att förodla i ny planteringsjord minimeras angreppen. Överlag blir förodlade plantor fina och starka, särskilt om de planteras om en gång innan utplantering.
Läs mer om planteringsjord: Behöver man så i såjord?
När vi vintersår ställer vi våra sådder i vårt kallväxthus. Men det går lika bra att låta sådden vara på en balkong, i en kallbänk, i en pallkrage eller direkt på marken vid en södervägg. Om vi har snö lägger vi ett tjockt snötäcker över sådden, finns ingen snö vattnar vi rikligt istället. Vi täcker inte sådden med varken lock eller plast, utan låter naturen ha sin gång. Möjligen kan vi använda fiberduk ibland om vi har sådden utomhus, för att skynda på att de tittar upp.
För att plantorna ska bli extra fina brukar vi plantera om dem en gång i större kruka och ny jord innan vi planterar ut dem. Oftast blir utplanteringen någon gång i maj men vissa år även i april.
Vinn kampen mot larverna!
När man odlar kål kommer man förr eller senare att få besök av både kålfjärilar och kålmal och deras larver. Bäst är att vara observant och titta på undersidan av alla kålblad då och då och mosa eventuella äggsamlingar. På så sätt undviker man att larver utvecklas. Upptäcker man larver kan man antingen mosa dem eller spruta med larvskydd.
Lästips: Hur vi bekämpar kålfjäril och kålmal, Hjälp, är min kålodling helt förstörd?
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar