Odla steg för steg – rotselleri

Att odla egen rotselleri är lyxigt. Ingen köpt rotselleri är lika god som en färsk och nyskördad. Men det tar lite tid att få fram dessa rotklumpar, man behöver nämligen så senaste i februari för att kunna skörda i oktober.

Selleri finns i två varianter. Båda två utvecklar ett ganska rikt bladverk med smakrika stjälkar och blad. Men den ena sellerisorten, blekselleri eller stjälkselleri, har ett bladverk som är mjällare och godare att äta färskt. Den andra typen av selleri, rotselleri, odlas mest för den delikata rotklumpen som bildas vid jordytan. Dess stjälkar och blad blir mest en bonus, inget man kanske blandar ner i salladen direkt. Men i ett örtsalt och till en buljong blir det ett himla trevligt inslag rent smakmässigt.

När man odlar rotselleri önskar man sig en rejäl rotklump. Det tar lite tid att komma dit. Men när man väl kommit så långt att det är skördedags och man får upp en riktig bumling, kan man inte bli annat än stolt. Det som krävs av en när man odlar rotselleri är dels att komma igång tidigt, men också att förse plantorna rikligt med näring. Under vår och sommar växer rotsellerin ganska sparsamt. Det är främst i slutet av augusti och under september som rotklumpen på allvar ökar i omfång. Framåt oktober brukar vi skörda dem och då ligger själva klumparna på mellan 400 – 1000 g styck. Det är inte ovanligt att vi kan skörda ca 8 – 9 kg rotselleri i en enda pallkrage.

Februari är en bra tid för rotselleri

Det tar lång tid för rotselleri att växa sig stor och för att hinna få en stor rotklump behöver man så ganska tidigt på året. För oss har februari blivit den månad då rotsellerifröna hamnar i jorden ( ibland har vi även sått fröna i januari). För att kunna gro bra behöver rotsellerins frön värme och ljus. Därför passar inte utomhussådd särskilt bra ocg växtbelysning är ett krav. 

Läs mer: Växtbelysning – Det här använder vi

Till en början, när plantorna väl tittat upp, är plantorna extremt späda och för nybörjaren är det lätt att tro att det är något märkligt ogräs som kommit upp. Det tar ganska lång tid innan plantorna är så pass resliga att man klarar av att plantera om dem. Det brukar betyda att det kan dröja ganska länge innan det kan bli tal om omplantering. För att skynda på växandet en aning behövs näring. För att tillgodose både den allra minsta plantornas behov och de lite större, kan man förse krukan eller odlingsbehållaren (med hål i botten) med både planteringsjord och såjord, hälften hälften, planteringsjord i bottenlagret och såjord ovanpå. Eller som vi gör nu för tiden, endast planteringsjord eftersom det är så enkelt. Inför all inomhusodling i jord steriliserar vi ofta jorden först. Vi har märkt att vi på detta sätt undviker angrepp av sorgmygg.

Skulle ni drabbas av sorgmygg hittar ni enklast ett preparat som heter nemablom tex på blomsterlandet som kan vattnas ut på jorden och hålla dem borta.

Läs mer om sterilisering. och hur det påverkar mikrolivet i jorden. och om varför vi använder Planteringsjord till allt. Behöver man så i såjord?