Det är lätt hänt de första åren att man glömmer att gräva upp dahliaknölarna på hösten för frostfri vinterförvaring. Men efter ett par sådana misstag – och några hundralappar fattigare – brukar rutinen sätta sig.När våren sedan nalkas kan de övervintrade knölarna se rätt… livlösa ut. Skrumpna. Torra. Lite sorgliga.
Man kan bli frestad att slänga dem i komposten (vilket i och för sig inte är världens sämsta plats för något organiskt, de kan ju börja leva där). Men snälla – släng dem inte.
Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här långa inlägget.
Gör istället som vi: ge dem lite omtanke, uppmärksamhet och tid.
Första åren med dahlior
När jag, Johannes, började odla dahlior planterade jag de köpta knölarna i krukor med planteringsjord och ställde dem i stugans fönster. Det blev snabbt en hel del krukor, och när de gröna skotten tittade upp blev de – på grund av ljusbristen – ofta ganska gängliga. Några år grävde jag helt enkelt ner de torra knölarna direkt på växtplatsen. Och det fungerade det med.
De föll i glömska
Åren gick och dahlior – tillsammans med andra växter som kräver frostfri vinterförvaring – föll lite i glömska. Det kändes omständligt.Men så började det klia i fingrarna igen. Och idag, jämfört med 1990-talet när jag först började odla dahlior, finns det otroligt många sorter att välja bland. Det är nästan omöjligt att begränsa sig.
Man vill odla sina gamla favoriter.
Och så vill man testa ett par nya.
Eller tio.
Eller tjugo.
Måttlighet är inte odlarens starkaste gren.
Dags att börja leva
Som med det mesta i odlingen finns det flera sätt att nå samma resultat. För oss handlar det nästan alltid om att göra det så enkelt som möjligt. Vi varken kan eller vill krångla i onödan. Kan vi hoppa över ett moment gör vi det gärna. Och när man plötsligt står där med fler knölar än man kan räkna till – då är enkelheten avgörande.
Knölarna grävs ofta upp i panik precis innan tjälen sätter sitt grepp i dem och vi förvarar dem i odlingskällaren i papperskompostpåsar i ca 15 – 18 grader. Finns det plats i kylslkåpet, vilket det sällan finns, kan några knölar förvaras där.
Steg 1 – omkring 15 april i zon 2
Vi börjar med att leta reda på någon form av jord. Planteringsjord på säck, gammal krukjord eller kompostjord – det spelar ingen större roll. Sedan tar vi fram odlingsbrickor och lägger ner dahliaknölarna i dem. Det spelar ingen roll hur skrumpna, torra eller livlösa de ser ut. Alla får en chans.
Steg 2
När knölarna ligger i tråget strör vi jord ovanpå. Det behöver inte vara prydligt – lite huller om buller fungerar utmärkt. Sedan vattnar vi ordentligt så att jorden blir genomfuktad. Blir det för blött häller vi bara av överflödigt vatten. Knölarna får stå i växthuset. Har du inget växthus fungerar det lika bra vid en varm husvägg i söderläge. Därefter handlar det bara om att hålla jorden lätt fuktig. Vattna lite då och då – inte mer komplicerat än så.
Steg 3 färdiga för utplantering
I slutet av maj har knölarna vuxit sig tillräckligt stora för att planteras på dess slutgiltiga plats. bra att lirka loss de olika klustren, gräva gropar, tillföra lite gödsel och vattna och vänta på blomningen.
Är du nyfiken på att göra dahliaresan från frösådd till vinterförvaring är du välkommen att läsa denna artikel Odla dahlia – från sådd till skörd och övervintring och när de blommar som mest, testa att konservera dem i kattsand du med Torka blommor i kattsand!
Tänk på att du kan behöva anpassa utflytten av knölarna utifrån var du odlar någonstans, vi odlar i zon 2 och 3. Glöm ínte att det är när vi misslyckas vi verkligen lär oss.
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar