Odla rosettkål – från sådd till skörd

Skördad rosettkål

Vissa grödor vi odlar kräver en viss planering. Rosettkål är en sådan gröda. Sätter man inte igång i tid kanske man inte hinner får så stor skörd. Och den som gödslar rejält och väntar blir belönad.

Rosettkål sägs vara en korsning av brysselkål och grönkål. Släktskapet med brysselkål är lätt att förstå eftersom bladrosetterna som man vill skörda växer fram längs stammen likt brysselkål. Men istället för att knyta sig till små hårda huvuden är rosettkålens små blad böjda utåt och ser mer ut som utslagna små rosor. Grönkålens krusiga blad har satt sina spår på hela rosettkålens blad som är både flikiga och ganska krusiga.

Rosettkål hos Farbror Grön
Det efter stammen bladrosetterna växer fram

Skörda sent

Skörden kan man vänta framåt oktober, november. När vinterns dagsljus endast är några timmar per dag stannar rosettkålen till i växten, men kan trots mycket kall väderlek överleva. När vintern börjar övergå till vår fortsätter bladrosetterna att växa. Vill man skörda ganska små rosetter kan man skörda under vintern. Men eftersom rosetterna växer sig större allt eftersom går det bra att skörda ända fram till maj eller juni. 

Sådder i växthuset
Vinersådda plantor blir väldigt fina.

Sådden sker under vintervåren

Bäst skörd får man om sådden sker tidigt någon gång i slutet av februari eller i mars. Eftersom all kål (utom salladskål) kan sås kallt utomhus redan under vintern och våren finns rosettkålen alltid med bland våra vintersådder. Man kan självklart även driva upp dem inomhus under växtbelysning eller i ett söderfönster. Men vi finner ingen anledning till detta när vi har kallväxthus. På en inglasad uteplats, i ett pallkrageväxthus eller i en pallkrage under fiberduk kan det också fungera bra med vintersådder. Inomhus hos oss försöker vi begränsa antalet sådder till enbart de växter som måste sås inomhus och inte alls klarar av utomhusklimatet under vårvintern.

Till en början fyller vi en kruka eller plastlåda med hål i botten, med planteringsjord. Fröna sprider vi ut lite sporadiskt över jordytan och därefter strör vi över ett tunt lager jord. Kanske bara några millimeter tjockt. Sedan får sådden stå på en odlingsbricka eller i ett odlingstråg i vårt växthus. Har man snö kan man ösa på ett lager snö ovanpå sådden, annars går det bra att vattna. 

Det gäller att hålla koll på sådden. När man ser några små stjälkar och blad spira behöver man vattna regelbundet. 

Grönsaksplantor pluggplantor förkultivera
Ett gäng olika förkultiverade plantor som ska planteras i pallkragarna. Vi blandar hejvilt.

Omplantera rosettkålen

Rosettkål blir som allra finast om plantorna får bli omplanterade en eller två gånger. Rotsystemet utvecklas fint och plantorna blir kraftiga och fina. Det är när plantorna är omkring 0,5-2 decimeter höga som första omplanteringen sker. Vi sätter alltid varje planta i en egen liten kruka med ny planteringsjord. Till hjälp när vi ska separera de små plantorna från varandra tar vi en vanlig bordskniv. Efter omplanteringen vattnar vi ordentligt. Krukorna brukar få stå på odlingsbrickor eller odlingstråg. Då kan man vattna i dessa och låta jorden suga upp önskad mängd vatten underifrån. 

Avhärda inomhussådda plantor

Eftersom vi alltid sår vår rosettkål utomhus i växthuset är plantorna redan från start vana med utomhuslivet. Annat är det med inomhussådda plantor. Det är viktigt att vänja dem med främst solljuset. Vi brukar ta ut dem i växthuset eller ställa utomhus på en skyddad plats med fiberduk över. Efter en, två veckor kan de klara sig utan fiberduken. Våra kallsådda plantor kan planteras på friland eller pallkrage direkt utan fiberduk.

Utplanteringen

Rosettkål trivs väldigt bra på friland och i pallkragar. Plantorna blir ganska stora och behöver således stor plats för rötter. Eftersom alla kålväxter älskar näringsrika jordar behöver man innan utplanteringen tillsätta rejält med näring i jorden. Man kan ta brunnen höst, ko eller hönsgödsel eller gödsel i pelleterad form. Blanda också ner kompostjord eller bokashi-jord så blir det extra gynnsamt för plantorna. Ta alltid lite mer gödseln du tänkt från början när du odlar kål.

Växtstöd

Verkar plantorna lite gängliga kan de behöva någon form utav stöd. Ett par höga blompinnar i bambu brukar fungera bra, de är så pass sega att de inte knäcks av dessa plantors tyngd. När plantorna blivit riktigt kraftiga brukar de inte behöva något att luta sig mot, ibland kan det hända att de lägger sig ner på marken eller böjer sig ner över pallkragarna.

Rosettkål hos Farbror Grön
Ibland lägger sig plantorna ner. Det är ingen fara mer än att det ser lite halvjobbigt ut. och tt den kan behöva skölj rosetterna lite extra.

Täcka rosettkål eller inte

Vi brukar vanligtvis inte täcka våra kålplantor för att skydda dem mot angrepp. Vi har såklart provat flera gånger men varje gång har vi i ett ganska sent skede upptäckt att några luriga fjärilar eller malar tagit sig in under skyddet och liksom härjat fritt. Det är bättre att låta kålen växa luftigt utan nät eller annat skydd. Därtill är vi väldigt noga med att undersöka plantorna dagligen för att kunna mosa äggsamlingar. 

Biologisk bekämpning

Eftersom vi vet att det är svårt att ligga steget föra angriparna har vi alltid ett bakteriepreparat tillhands som dödar larver. Preparatet sprejar vi på bladens ovan och undersida för att döda redan utvecklade larver. Sprejandet börjar vi med när vi ser att vårt eget klämmande inte räcker till och bakterierna slår ut larver på ca 24 h.

Det bästa med rosettkålen är att den är lite rödaktig i färgen. Av någon märklig anledning brukar inte röda kålsorter bli lika angripna som de med endast gröna blad. Krusigheten på bladen verkar inte kålfjärilen eller kålmalen heller uppskatta. 

Rosettkål hos Farbror Grön

Skördetålamod

Under sommaren och hösten växer rosettkålen mycket. Men det dröjer ofta länge innan man kan ana att smårosetter börjar växa fram ovanför varje blad längs stjälken. Vårt första år trodde vi att vi misslyckats helt och började analysera vad som kunde ha gått fel. Men inte förrän i oktober eller november såg vi tydliga tecken på rosetternas framväxt. Lycka!

När man skördar rosetterna, bryter man bara av dem från stammen. Eftersom de kan sitta kvar länge, kan man skörda de som ska användas för tillfället. Resten kan få växa vidare och hålla sig spänstiga. Som längst har vi väntat med skörd till maj. Då har rosetterna blivit rejält stora och ibland har det börjat växa skott från den som också är goda. Skotten är mjälla och fina ända fram tills att knopparna slår ut och bildar blommor. 

Skördad rosettkål

-ANNONS-

Boken Skörda, lagra, laga av Johannes Wätterbäck och Theres Lundén

I vår nya bok finns en mängd tips på hur man skördar, lagrar och tillagar över 70 olika grönsaker. Beställ boken på Bokus.se.

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

nio + 15 =

sv_SESwedish
sv_SESwedish
%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW