Varför ruttnar dina tomater? Har du fått pistillröta?

Har dina tomater fått en brun eller svart fläck i änden och börjat ruttna? Då har de troligen drabbats av pistillröta. Här går vi igenom varför det händer, vad du kan göra och hur du minskar risken nästa säsong.

Vad det är som gör att pistillröta uppstår på ens plantor är inte helt glasklart och det kan bero på flera orsaker. Söker man runt på internet och läser om det får man lite olika svar och för oss är vissa förslag mer troliga än andra. Vi har lång erfarenhet av tomatodling i relativt stor skala både i och utanför växthus och nästan varje år har några frukter fått pistillröta.

De orsaker som allmänt hävdas är bland annat att det kan handla om ojämn bevattning, känsliga sorter, kalciumbrist i jorden, forcerat växande mm. Nedanför går igenom de olika orsakerna samt våra egna analyser.

Den här artikeln uppdaterades i juli 2026

I den här artikeln får du veta

• varför tomater får bruna eller svarta fläckar
• vad pistillröta egentligen är
• om tomaterna går att äta
• varför problemet uppstår
• hur vattning och kalcium påverkar
• vad du kan göra när plantan redan drabbats
• hur du minskar risken nästa säsong

När tomaterna börjar att mogna i våra trädgårdar är glädjen är stor. Att äntligen avnjuta egenodlade tomater har vi oftat längat efter under flera månader.

Glädjen kan dock plötsligt ta en annan vändning om man ser en brunsvart fläck breda ut sig på varje tomat. Pistillröta, som åkomman heter, kan kännas som en riktigt ledsam historia. Men det finns hopp för den som inte ger upp.

Ett hett tips innan du läser vidare, plocka bort alla drabbade frukter så snart du ser dem!

Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här långa inlägget.

Vad är pistillröta?

Kalciumteorin: Till att börja med är pistillröta ingen växtsjukdom, utan mer ett tillstånd som främst tomatplantor kan hamna i, men även paprika, zucchini och melon. Tillståndet verkar uppkomma om plantor får svårt att ta upp kalcium.

Tomatplantor behöver ha en allsidig kost (näring) för att växa sig frodiga, blomma och ge frukt. Kalciumet tar plantorna upp från jorden/ gödslet genom vatten. Får inte de växande tomatfrukterna kalcium verkar inte frukterna kunna växa på ett normalt sätt.

En planta som utvecklat pistillröta kan inte smitta en annan planta. Så man behöver inte vara orolig att hela ens odling ska kontamineras. Och, kalciumoblansen kan jämna ut sig och drabbade plantor kan ge finfin tomatskörd framöver!

Bifftomater och långsmala tomater drabbas oftare än körsbärstomater hos oss.

Vi vet hur det är – man börjar odla lite, och plötsligt vill man kunna mer

I Den gröna handboken i grönsaksodling har vi samlat våra bästa erfarenheter från många års odlande. Här finns allt från grunder till konkreta tips som faktiskt gör skillnad i odlingen – och guider till många olika grönsaker som gör det lätt att prova vidare.

Det är en bok många beskriver som en riktig odlingsbibel – en sådan man återvänder till, säsong efter säsong. I den här boken är tomat med som en av grödorna.
Läs mer om boken

eller beställ ditt exemplar här.

Bruna fläckar

Oftast märker man att tomatplantorna är drabbade när ens tomatfrukter får en brun eller svart fläck, den brukar vara ganska cirkulär och får en större yta vartefter tiden går. Redan de gröna frukterna kan få fläcken och för ett vant öga går det att upptäcka detta på ett tidigt stadie. Hos oss har pistillrötefläckarna oftast uppkommit på de första tomaterna som kommit på en planta.

Invärtes pistillröta

Något år har vi erfarit pistillröta som endast skadat tomaten på insidan. Den tråkiga upptäckten har då kommit när vi delat tomaten och sett eländet. Vad vi kunnat märka är att vissa tomatfrukter blivit drabbade, medan andra på samma planta inte har drabbats alls. Det kan alltså betyda att oavsett om man plockar bort de sjuka frukterna eller inte kan även friska utvecklas.

Funderingar kring orsaker

Våra egna slutsatser genom åren har varit att plantorna som fått pistillröta helt enkelt inte varit mogna att producera frukter, men av någon anledning börjat göra det ändå.

Vi har tänkt att plantorna kanske inte etablerat sig tillräckligt, att de liksom spottat fram frukte i ett för tidigt skede och att det som triggat dem att göra så skulle kunna vara våra otroligt långa ljusa dagar. Tomaten härstammar ju från sydamerika, där dygnen ser lite mer lika ut under hela året.

Vårt bevis: Vi har märkt att om vi plockar bort de tomater som fått den karaktäristiska bruna fläcken så kommer plantan efter en tid börja producera friska tomater. Loppet behöver alltså inte vara kört.

Lite beror det också på hur stor planta man har så klart, hur mycket den blommar och ger frukt. Att plantan även lider kalciumbrist skulle också kunna bero på detta, när den forceras att sätta frukt utan att få sova på nätterna.

Lästips: Mina värsta tomatproblem

Gillar du vårt arbete? Vill du hjälpa oss fortsätta dela med oss?

20–30 kr – en liten slant
50 kr – Tack för artikeln!
100 kr – stötta arbetet bakom

Swish: 123 261 02 85

Bara vissa sorter

Genom åren har vi odlat en massa olika tomatsorter och våra odlingar har varit massiva. På takodlingen kunde vi varje år skörda flera hundra kilo tomater av olika slag. Pistillröta har nästan varje tomatodlingsår visat sig i olika stora omfattningar, ibland bara på några enskilda frukter och ibland har flera kilo tomater blivit förstörda.

Våra slutsatser kring sorter är att körsbärstomater , höga som låga, inte verkar drabbas alls, men att alla övriga tomattyper kan drabbas. Det är inte säkert att vissa tomatsorter alltid går fria och andra alltid utvecklar pistillröta, men det kan vara så att en del tomatsorter har en tendens att oftare få problem som bifftomater och pstatomater. Vi har dock inte sett något exakt mönster och kan alltså inte ge några pistillrötsfria sortrekommendationer.

Vattentillgång

Ojämn bevattning kan vara en orsak till pistillröta har vi läst. Vi har odlat tomater nästan uteslutande i behållare med underbevattning. På så sätt har våra plantor fått en jämn bevattning under hela säsongen, under förutsättning att vi fyllt upp behållarna på vatten kontinuerligt.

På just den här punkten känner vi i skrivandets stund att vi faktiskt inte kan vara helt säkra på att vi lyckats med detta. Under heta sommardagar kanske tomaterna hade behövt mer vatten än vad vi faktiskt gett dem. Fast att vi varit vid odlingen nästan varje dag har vattenreservoarena näst intill varit tomma ibland.

Kalciumbrist

Eftersom pistillrötan sägs komma av att kalciumet inte tas upp och sprider sig ordentligt i växten, kan man kanske tänka att plantor helt enkelt lider brist på kalcuim. Sandjord innehåller inte särskilt mycket kalcium, men lerjord och köpt planteringsjord brukar ha tillräckligt med kalcium. Vill man boosta lite kan man tilläggsgödsla med kalk.

Men det ska man då göra innan planteringen. När skadan redan är skedd, hävdar man att det inte är någon idé att tillsätta kalcium eftersom det inte är brist på ämnet i jorden det handlar om. Det är växtens oförmåga att ta upp det som ställer till det.

Vi har kontinuerligt använt samma slags jordsammansättning och gödslat på ungefär samma vis under flera år. Vissa år med extra dolomitkalk, andra år utan dolomitkalk. De plantor som fått pistillröta och fått samma slags näring som de pistillrötsfria plantorna fått. Men när vi tänker efter så har vi nog fått plocka bort fler tomatfrukter med pistillröta de år då vi inte tillsatt dolomitkalk.

Stressade plantor

En orsak som vi också läst om handlar om att pistillröta kan komma att visa sig om man stressat plantorna. Stressen syftar då i vissa fall på att man planterat ut sina plantor när det varit något för kallt utomhus och att avhärdningen inte skett tillräckligt varsamt och tex tagit in plantorna nattetid då det brukar vara kallt. Stressen har i andra fall handlat om att plantorna växt ovanligt snabbt.

I vårt tomatodlande brukar vi oftast kallså våra tomatplantor, vilka alltså blir vana vid kraftiga temperatursvängningar från start. Slutplanteringen i våra odlingslådor och stora krukor brukar dock aldrig ske särskilt tidigt, varken de som vi kallsått eller de som vi sått inomhus.

Vi använder antingen ny näringsrik planteringsjord till både sådd och omplanteringar och därefter gödslar vi med näringslösningar och fasta gödsel. Detta medför, tillsammans med regelbunden vattning och rikligt med ljus, att plantorna växer på sig bra. Om det är för snabbt för vissa plantor vet vi inte, men för det mesta verkar det fungera alldeles utmärkt.

Ljusets inverkan

Ingenstans har vi läst om ljuset som en faktor för att pistillröta skulle utvecklas. Troligtvis för att ljus är otroligt viktigt för växter överlag. Men med tanke på att många andra växter som inte härstammar från vår del av världen är känsliga för våra långa ljusa dygn, torde det kunna vara en aspekt att ta i beaktning.

Spenat och ettåriga kålsorter som pak choi, komatsuma mm går upp i blom när dagarna är långa. Chiliplantorna stannar i sitt växande och producerar dåligt med frukter under den ljusaste tiden på sommaren. Så varför skulle inte tomater kunna vara lite extra känsliga för allt för mycket ljus?

De flesta tomater som drabbas av pistillröta är de som växer fram först. Då har de ju pollinerats och börjat sitt växande under sommarens ljusaste tid. Det kraftfulla ljuset under vår högsommar borde också ge tomatplantor en skjuts i sitt växande, vilket skulle kunna vara en orsak till ett snabbt växande, i fall det nu är en orsak till pistillröta.

Lästips: Se upp för potatisbladmögel som angriper potatis och tomat

Vad är det som gör att kalciumet inte kommer till tomatfrukterna?

Utan att vara särskilt kunniga inom kemi, började vi i skrivandets stund, undra om kalcium eventuellt kan vara svårlösligt i vatten. Vi läste på lite och förstod att vi hade rätt. Det kalcium som växter får genom trädgårdskalk är kalciumkarbonat. Kalciumkarbonat är ett salt som är mycket svårlösligt i rent vatten. För att kalciumkarbonatet ska lösa sig behövs syra.

Som tur är brukar regnvatten innehålla lite kolsyra eftersom regn löser sig med koldioxid i atmosfären. Nu är kolsyra en relativt svag syra, men att vattna med regnvatten verkar således vara bättre än att vattna med dricksvatten ur kalciumsynpunkt. Jordar som är något sura (har lågt ph-värde) löser kalciumkarbonat lättare än basiska jordar. Tilläggas bör att kalciumkarbonat löser sig lättare i kalla temperaturer, än i varma. Vad som exakt menas med kall respektive varm temperatur vet vi inte.

Sval och sur miljö

Om ens tomatplantor sätter igång att växa ganska hejdlöst med blad och blomning ökar troligen behovet av kalcium i växten ganska rejält. Att vattna mer är behövligt. Men om vattnet är både varmt och med neutralt ph-värde eller högre än så, blir kalciumet kanske ändå inte särskilt tillgängligt.

Att växter som får pistillröta inte får i sig tillräckligt med kalcium tror vi helt enkelt beror på att allt kalcium/kalciumkarbonat som finns i jorden eller i det tillsatta kalket har svårt att lösa sig i det befintliga vattnet. Processen är igång, men om inte vattnet eller jorden är tillräckligt sur tar det ganska lång tid. Just i år har vi inte sett någon pistillröta.

Vår tomatodling är inte så omfattande som tidigare år eftersom vi lagt ner takodlingen. Men om vi skulle upptäcka några svartbruna fläckar, skulle vi nog vilja testa att experimentera med vattningen. Vad skulle hända om vi tex skulle blanda ner kolsyrat vatten i vattenkannan? Eller lite vinäger? Skulle kolsyran eller ättikssyran kunna lösa upp kalciumet snabbare?

För att göra kalciumet mer lättillgängligt funderar vi på om det vore en god idé att höstgödsla och även tillföra dolommitkalk på de ytor, i jorden där tomater skall odlas på kommande säsong

Med tanke på att kalk(kalciumkarbonat) höjer ph-värdet samtidigt som kalciumkarbonat behöver ett lågt ph-värde för att lösa sig borde man kanske kompensera kalkets ph-höjande effekt med något extra surt, egen äppelcidervinäger?

Bokashi har ju ett lågt ph och borde kunna snabba på lösligheten av kalciumkarbonat. Problemet är bara att det är lite svårt att odla i krukor med bokashi eftersom det inte finns så mycket nedbrytare i krukor. Men i odlingsbäddar, pallkragar och på friland borde det gå bra och ge ett tillfredsställande resultat.

Det här är inget lätt problem att lösa, det vi kan rekommendera är att du plockar bort alla drabbade frukter så snart du ser dem och att du inte ”glömmer” att gödsla, tillföra näring och använder lite dolomitkalk till varje planta nästa år.

Undvika pistillröta till nästa säsong

För att försöka hindra pistillröta eller eventuellt minska ner på det

• Ta det lugnt med tomatodlandet. Att forcera och tex plantera ut för tidigt eller låta plantorna växa i en faslig fart kan eventuellt skapa en onödig stress så att plantorna inte hinner med.
• Gödsla med ett gödsel som innehåller kväve, fosfor och kalium ( NPK förkortat), där kvävet inte dominerar i jämförelse med de övriga näringsämnena. Kväve är viktigt, men ökar växtligheten av grönmassa.
• Tillför gärna lite kalk/dolomitkalk till jorden där du ska odla tomater och försök göra det ett par månader innan utplantering så att kalken hinner bli mer tillgängligt och lätt kan tas upp av tomatplantorna, ja kanske redan under hösten året innan.
• Se till att vattna regelbundet så att plantorna inte torkar ut, gärna med regnvatten som har ett lägre pH-värde.
• Tillsätt organiskt material till jorden. När nedbrytningen sker frigörs koldioxid som kan lösa sig i vattnet och därmed lösa kalcium.
• Vid antydning av pistillröta, plocka bort drabbade frukter, så att plantorna kan satsa på att bringa fram nya friska frukter.

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck