Lök är en ovärderlig ingrediens i matlagning. I våra odlingar odlar vi en massa olika lökväxter, vissa odlar vi endast en säsong och andra är perenna och lever år efter år på samma plats. Här berättar vi mer om våra fleråriga lökväxter.
En perenn växt är en växt som lever, om man har tur, i många år. Under vintern brukar den gå in i ett viloläge. Lökväxter brukar samla sina energi i löken i jorden och då vissnar blasten ner. De lökar som inte är perenna så som tex shalottenlök, gullök, rödlök, silverlök är skördeklara då de vissnar ner. Egentligen kan de leva vidare till året därpå, men så satsar de nästan alltid på att blomma och utveckla frön i stället för att ge en stor lök. Purjolöken vissnar inte ner på samma sätt trots att den också blommar sitt andra år. Den står ofta fin i odlingen över hela vintern, däremot kan den bli lite träig med en hård kärna kring midsommar andra året.
De perenna lökväxterna odlar man vanligen inte för att få lök, utan det är blasten man vill åt. Dock kan luftlöken ge både blastskörd och minillök-skörd. De perenna lökväxter som vi har i våra odlingar är gräslök, piplök, luftlök, ramslök och troligen kantlök eller kajplök.
Lästips: Luftlök, Vintersådd piplök och gräslök, Så njuter vi av piplökens blommor!, Så egen ramslök, Odla purjolök – från sådd till skörd.
Gräslök
Den vanligaste av alla fleråriga lökväxter är nog gräslöken. Nästan i varenda köksträdgård finns åtminstone en gräslökstuva. Hos oss finns ett flertal tuvor lite här och där. Torots att de kan leva i många år sår vi återkommande nya exemplar. Det beror mest på att jordmånen i skogsträdgården är så näringsfattig att plantorna för varje år minskar i omfång. I tillsammansodlingen är jorden mycket mer näringsrik och där sprider sig istället gräslöksplantorna och blir större för varje år.
När vi sår gräslök gör vi det i kallväxthuset under mars, sk vintersådd. Att så varje gräslöksfrö för sig är ingen bra idé. det ska ju bli en redig tuva och då behöver man så en grupp med frön i en liten hög. När vi vintersår sår vi i en odlingsbehållare av något slag. När plantorna kommit upp en bit planterar vi om tuvan i en enskild kruka. Man skulle säkert kunna så ett gäng frön direkt på jordytan också, där man vill ha gräslökstuvan, men vi vill fjäska extra mycket med plantorna i början. Genom att förkultivera och plantera om en gång blir plantorna kraftiga och fina tack vare näringen i planteringsjorden vi använder.
Gräslök använder vi gärna i kalla gräddfilssåser, kryddsmör och som garnering och topping. Ett skördetips, är att klippa ner plantan efter den första skördetiden i början av sommaren. Då kommer hela plantan komma igen och ge en ytterligare skörd senare under sommaren, i synnerhet om man ger dem lite näring i form av gödselvatten lite då och då.
Lästips: Odla egna kryddor – gräslök
Piplök
I vårt odlar liv finns ett före och efter. Före vi hade piplök i odlingen var det ganska torftigt och efter vi planterade våra första plantor har vi haft så mycket nytta av piplöken. Piplök är som salladslök. Det är som en blandning av purjolök och gräslök. I håliga stårn som gräslöken men mer i storlek som purjolök. Det mest fantastiskta med piplöken är att den kan ge skörd från mycket tidig vår ända till sena hösten. När vi skördar klipper vi bara av de strån vi behöver, vi drar inte upp lökväxten med rötterna.
Piplök är otroligt gott i sallad, i sushi, i soppor mm. Den är också huvudindrediens i vårt örtsalt. Om våren kan man se hur knoppar bildas högst upp i vissa strån. Dessa kan man klippa av och steka i lite olja – otroligt goda.
Lästips: Så njuter vi av piplökens blommor!
Sådden av piplök sker, liksom gräslöken, gruppvis under vintern. I en plastbytta i kallväxthuset får sådden sedan stå tills gröna gror och plantorna växt sig så pass stora att de klarar en omplantering.
Lästips: Vintersådd piplök och gräslök
Luftlök
Luftlöken ser till en början ut exakt som piplöken, med tjocka ihåliga strån. Dessa kan också börja skördas tidigt. Det som skiljer piplöken från luftlöken är att det bildas minilökar i topparna på stråna under sommaren. Ibland händer det att minilökarna skickar ut blast som i sin tur också utvecklar minilökar. Det kan se ganska roligt ut.
Piplöken kan man skörda på flera sätt. Vill man äta av blasten klipper man av den. Vill man hellre använda minilökarna tar man dessa. De går att använda både färska eller lagrade.
För att odla luftlök behöver man ha en sådan där topplök. Det är nämligen den som man sätter i jord. Det kan vara lite svårt att få tag i en sådan lök, oftast är det från en odlare som man kan få eller köpa en lök. I handelsträgårdar brukar de inte finnas. Vi brukar säga att luftlöken kommer till en när man är redo, det är så den kom till oss genom en tidigare arbetskollega som skickade ett kuvert med lökar.
OBS: Luftlök ska under inga omständigheter förvaras inomhus. Den trivs och överlever bäst om den förvaras ute i odlingarna, tål ner till – 20 grader. Det är den enda löken vi odlar som gillar att lagras kyla. Alla andra lagras bäst i rumstemperatur.
Ramslök
Det är lite extra lyxigt på något vis att ha egen ramslök, särskilt om man bor och odlar på ett ställe där ramslök inte förekommer i vilt tillstånd. Det bästa är att köpa sig färdiga plantor som man planterar, då köpefrön av ramslök oftast är gamla och döda. Efter blomning kan man ta hand om fröna som bildas. Dessa sätter man genast ner i jord. Det är nämligen så att ramslök ska sås med färska frön. Torkade frön är supersvåra att få igång, vi har aldrig lyckats. Men med färska frön har det fungerat varje gång.
Ramslök trivs i halvskugga och i kalkig jord, så vi brukar berika jorden med kalk efter att skördetiden är över i juni. I juni brukar de delikata bladen bli gulktiga och vissna ner.
När det sär skördetid för ramslöken gör vi helst ramslökssmör eller blandar ner finhackad ramslök i någon kall sås. Vad vi märkt, så förlorar ramslöken i smak om den hettas upp.
Lästips: Så egen ramslök
Skogslök eller kantlök
En av våra lökväxter i vår trädgård är lite av ett mysterim. En rejäl tuva odefinierad lök med blast fick vi från en vän. Hon trodde att det var vitlök som liksom blivit kvar och skjutit nya skott. Vi smakade på blasten och tittade på plantan. Jovars, det smakade lök, ja kanske lite vitlök. Men lökarna i jorden påminde inte om vitlöksklyftor. Vi tog plantan och tänkte att det förmodligen var kajplök, trots att vännen hävdade att hon aldrig hade planterat några sådana plantor i sin pallkrage.
Någon vitlök blev det aldrig. Och eftersom blomning uteblev eller så missade vi den, vet vi fortfarande inte riktigt vad det kan vara. Bladen är platta och påminner alltså om skogslök (kajplök) som brukar blomma med lilaröda blommor. Kantlök kan det också vara. Dels är bladen väldigt lika kantlök och så var en kantlökssläkting utsedd till årets perenn för något år sedan och vår vän brukar ha bra koll på just årets perenn.
Om just vår lök överlever vet vi att den är perenn och om den kommer blomma i år vet vi närmare vad det är för lök.
Bubblare: Vårvitlök
I vanliga fall tillhör inte vitlöken gruppen fleråriga lökväxter. Men det finns trick som gör att man kan skörda vitlök, ja i alla fall vitlöksblast, år efter år. När man odlar vitlök för att kunna skörda en klyftad lök att lagra, sätter man vitlöksklyftorna på senhösten. Gödslar man rikligt vid fler tillfällen fram till nästkommande juli, augusti kan man dra upp präktiga vitlökar med fina klyftor. Skulle man då ”råka” glömma kvar någon lök i jorden så får ligga där under vintern, kommer vitlöksblast växa upp från klyftorna under våren. Vi kallar dessa vitlökar för vårvitlök. Att dra upp blasten ur de gamla vitlöksklyftorna och helsteka dem i lite olja är så otroligt gott att vi varje år ”glömmer kvar” flera vitlökar. Om ens vitlökar bildat bulbiller kan man stoppa ner dem i jorden och av dem också få vitlökssmakande blast att skörda.
Lästips: Sätta vitlök, mest för vårvitlökens skull, Dags att skörda vitlök.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar