
moment med spetskål och det beror faktiskt på dess löst knutna huvuden. Ibland får nämligen olika insekter för sig att de ska krypa ner i dessa huvuden och leva sina liv där. Ofta är det först efter att man skördat huvudena och när man ska använda dem, som man upptäcker att man har haft fri-passagerare med på resan mot
-skörden. Dessa huvuden kan inte bara innehålla tex åkersniglar eller grönsaksflylarver utan också och det jobbiga, dess avföring. Det tillför inget gott rent smakmäs-sigt!När ni skördar era spetskålshu-vuden och anar att ni haft sällskap i dem, se till att ni tar en ordentlig titt i varenda blad. Rätt som det är kan det ligga några rester från fri-passagerarnas middagsorgier. Med huvudet på bilden trodde jag att jag hittat allt och så dök detta blad upp och jag förstad att jag missat en del. Jag tar för vana att gå igenom vartenda blad efter detta huvud.
Man behöver ofta kontrollera både under och översida på varje blad. Det är bara att skölja bort insektsbajset så går kålen alldeles utmärkt att använda till i princip allt. Men till syrning använder jag aldrig kål som har haft bajs i sig. Jag tänker att i den processen vill jag inte använda grönsaker som inte är 100% tipp topp.
Vi vintersår all vår kål i slutet av februari/ början av mars och odlar gärna kålen i pallkragar, det blir ju så mycket enklare att sköta växelbruket då, det blir så tydligt avgränsat. Vill du veta hur det går till när vi vintersår? Klicka här så kommer du till ett av våra inlägg som handlar om vintersådd.
Lycka till!
Johannes Wätterbäck












Lämna ett svar