Om man vill sprida ut sitt odlande och trädgårdsarbete över året är vintersådd av grönsaker ett sätt. Det betyder att du lägger frön i jord under den kallaste perioden under året, fröna ligger sedan i jorden och inväntar rätt tid att börja gro. När klimatet i jorden och luften är gynnsam väcks fröet och börjar sitt liv.
En stor fördel med vintersådd av grönsaker är att de kommer att gro snabbare och ge en tidigare skörd, än om du skulle så dem på våren. Genom vintersådd blir plantorna även härdigare. I jämförelse med att driva upp plantor inomhus, behöver aldrig vintersådda plantor avhärdas.
Har du tillgång till balkong, uteplats, växthus, drivbänk, pallkrageväxthus eller ett ställe i trädgården som gärna ligger lite i lä? I så fall kan du så många grönsaker redan under vintern. Denna metod av vintersådd handlar inte om att så direkt på ett friland eller i pallkrage, utan är ett sätt att förkultivera.
På 90-talet började jag, föröka primulor (vivor) från frö. Ett flertal av dem behöver en eller flera köldperioder för att överhuvudtaget kunna gro och därför blev vintersådden en nödvändighet. Vintersådd av perenna växter är vanligt förekommande.
När jag ett år satt där i januarimörkret och gjorde i ordning mina små odlingslådor av begagnade grönsakslådor med såjord, blev jag sugen på att prova vintersådd med överblivna grönsaksfrön från tidigare säsonger. Många av grönsaksfröna grodde när den värsta vintern var över och vårvärmen nådde sålådorna i kallväxthuset. De utvecklades till fina och kompakta plantor för vidare utplantering.
Följande år började jag använda planteringsjord till grönsaksvintersådden istället för såjord, vilket gav ett mycket bra resultat. Planteringsjord innehåller mer näring än såjorden.
Beroende på vilka frön jag hade kvar från tidigare säsong, fick olika grönsaker prova vintersåddens äventyr genom åren. Detta har lett till att vi varje år vintersår persilja, dill, majrovor, kummin, grönkål, brysselkål, runda morötter, rädisor, rucola, tatsoi, wasabikål, timjan, vinterkyndel, olika sallater, spenat och bladpersilja i våra växthus under vintern. Så här kan man gå tillväga
När vintern är i fullgång och det är minusgrader ute kan vintersådd göras. Se dock upp med att det inte vankas kraftiga väderomslag så att varm temperatur väcker fröerna för tidigt och sedan låter de spirande små, frysa ihjäl vid nästa köldknäpp. Vi brukar vänta till januari eller februari, men redan nu kan man ta sig en funderare på vilka frön man ska testa att vinterså.
Vi som förkultiverar de flesta grönsaker, brukar så våra frön i byttor, krukor, blomlådor, pluggboxar modell större eller i plastbackar. Sådden sker i planteringsjord inomhus och så ser vi till att sådden blir genomvattnad. Våra frösådder placeras i vårt kallväxthus, men det går lika bra i ett inglasat uterum, på en balkong, i en drivbänk eller i ett pallkrageväxthus eller liknande. Finns snö, brukar vi täcka frösådderna med ett rejält lager, upp mot 1 dm snö. Det är viktigt att sedan titta till sådderna regelbundet. Lägga på lite snö då och då så att de inte torkar ut. När våren börjar närma sig på allvar kommer mer vatten att behövas och du behöver titta till dem oftare.
När de vintersådda grödorna tittar upp och har blivit mellan 5 och 10 cm höga kan de planteras om i större odlingsbehållare eller planteras ut ifall utomhusklimatet är gynnsamt. Vissa grödor som dill, sallat och rucola brukar vi hinna äta upp innan de är stora för vidare plantering.
Vi brukar tänka att vi ska sprida ut våra sådder under året. Då menar vi inte att vi väljer ut vissa grödor som vi sår tidigt respektive sent. Har vi lite fröer kvar sedan tidigare så ta vi dem. Annars beställer vi nya, öppnar fröpåsarna och tar ett gäng frön. Resten spar vi till senare sådder under våren. Detta gör vi för att dels säkerställa att vi kommer att få någon skörd (vintersådder kan i värsta fall misslyckas vid kraftiga värderomslag), dels för att vi vill få skördeklara grödor i omgångar under säsongen.
Så gör som vi, leta fram dina fröer från förra året och se om de passar för vintersådd. Eller beställ nya frön och prova. Kanske upptäcker du fler växter som klara detta.Klicka gärna på den gröna pilen och lyssna på ett poddavsnitt om vintersådd. På www.tvaodlareemellan.se finns fler poddavsnitt av Sara Bäckmos och min podcast.
Nedan finns ett klipp som visar hur vi gör.
Lycka till!
/ Johannes
Fyll i din mailadress och få en mailnotis varje gång i publicerar en ny artikel.
Visst kan man göra tacosås utan att koka såsen först, och där man odlat alla ingredienser själv, både på egen tomatsås och krossade tomater på burk eller tetra. Den här såsen förvånade alla… Läs mer: Tacosås du inte behöver koka
Varför har vi så många tomater på hösten? Är det inte på sommaren man skördar de solmogna frukterna? Ja, det beror dels på vilken drömbild man har och på var man bor när… Läs mer: Varför har vi så många tomater på hösten?
Oavsett vilken årstid det är vill vi ha kläder som sitter skönt och som sitter bra. Den här artikeln gör vi tillsammans med Operose vars kläder vi använt de senaste 10 åren och som är… Läs mer: Höst i trädgården med Operose arbetskläder
Just nu är det en fantastisk tid att skörda jordärtskockor. När man tröttnat på jordärtskockssoppa kan man testa att syra jordärtskockor. Det är fantastiskt gott! Smaken av syrade jordärtskockor är mild, syrlig och… Läs mer: Syra jordärtskockor – enkelt och gott
Under vår mörka vinter i Skandinavien är det inte helt fel att skaffa sig färska bladgrönsaker på egen hand genom att odla inomhus. Vi brukar göra på två sätt, antingen odlar vi i… Läs mer: Odla bladgrönsaker inomhus
Sedan flera år tillbaka använder vi olika slags nyttodjur mot skadedjur i våra odlingar. Vi tycker att det är den skonsammaste och effektivaste lösningen för att bli av med snyltgäster. Metoden är dessutom… Läs mer: Nyttodjur mot bladlöss
Följande år började jag använda planteringsjord till grönsaksvintersådden istället för såjord, vilket gav ett mycket bra resultat. Planteringsjord innehåller mer näring än såjorden.
Nedan finns ett klipp som visar hur vi gör.
Lämna ett svar